Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 21 dec. 1929 - De legerade stålens plats i svensk ståltillverkning, av Arvid Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(5 Nov. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
671
m/n .
joo
’M MSoCrth^
Æ A>/JjCrO?^<
I Ni 3.65-,
sr Hi 3 OQS
_6O
s-yr MnteMCr
Cr h Mo 0.a
J20
het, och utmattningsgränsen
höjes i jämförelse med det enbart
glödgade materialet.
Hållfasthetsegenskaperna hos
några av de vanligare rost-,
syra- och eldhärdiga stålen
visas i tab. III. Kromstålet med
0,10 % kol och därunder samt
c:a 14 % krom uppvisar som
synes efter glödgning vid 900°
och långsam svalning en
sträckgräns och en brottgräns, vilka
motsvara den för kolhalt 0.25—
0,30 % vid vanligt kolstål.
Tänjbarhet och kontraktion äro
höga, varigenom materialets
goda formbarhet vid
kallpressning förklaras. De mot
oxidation mest beständiga
krom-nickelstålen utan eller med
molybden kännetecknas av
synnerligen hög förlängning och
kontraktion utan någon särskilt
hög hårdhet.
I tab. IV och V göras för
resp. 80 och 100 kg/mm2
hållfasthet jämförelse mellan
övriga hållfasthetsegenskaper för
olika stål såsom nickelstål,
kromnickelstål,
krommolybdenstål samt manganstål utan eller
med nickel och krom.
Samtidigt jämföras deras relativa
pris i götform. Det framgår av
tabellen, att sträckgräns,
förlängning, kontraktion och
slag-arbete icke förete så synnerligen stora inbördes
växlingar för de olika stålen. Det billigaste stålet, rent
manganstål med c:a 1,4 % mangan befinner sig i stort
sett på samma plan som nickel- och kromnickelstålen.
Slagarbetet ligger dock i underkant, gällande detta
säl skilt vid 100 kg/mm2 brottgränsen. Vid 80 kg/mm2
är förhållandet sträckgräns : brottgräns för de i
tabellen upptagna stålen i medeltal = 0,82, vid 100 kg/mm2
i medeltal = 0,87. Värdena anföras dock med
reservation särskilt för manganstålet.
Även om det billiga manganstålet efter
seghärd-ning således uppvisar hållfasthetsegenskaper, som till
viss grad mäta sig med de mera ädla stålens, måste
man likväl gå fram med stor försiktighet vid dess
användning. Vid ringa överhettning får stålet grov
struktur, och därför måste alltid efter avslutad
varmbearbetning följa en omsorgsfullt utförd
normaliserande glödgning, innan stålet seghärdas. Och som
genomhärdningen som ovan framhållits blir sämre för
manganstålet än för de andra legeringsstålen, så
måste noga tillses, att detsamma användes endast för
klenare dimensioner, som taga möjligast fulla
genomhär dning.
Tab. IV och V torde för övrigt berättiga till den
slutsatsen, att om man har ett legeringsstål av känd
analys såsom ett nickelstål, kromnickel- och
krommolybdenstål m. m., så bör man medelst ett kulprov
och ett slagprov kunna få en för praktiska behov
tillräcklig bild av materialet i seghärdat tillstånd. Man
får därvid utgå ifrån, att hos hithörande stål är vid
Tab. V. Seghärdade stål — brottgräns = 100 kg/mm2.
for/ànyn/np.
fa-norma/. ’
%
JO
40
M NiJoo-»
mmzaCrtn
/1bf>traAMos?.
X
yo
2ZT NiZoCrC-r-^
J Ni 365
-H Ni Joo-—
IVNi izCrO.-r-’
±JSO
W Mnl.35—<T
HjlnliNiCf-m.
M NiZoCrdr L
’40 2TiYi/lCr0.7%.
^t^JTMnisNiCr
, Cr b Mo Os
ÆNH.,CrOy^M Mn
10
3/oyarèe^, Charpy.
f) £ /nslfar-n/rtff.
V O c/’. criy.Ch.
mXQ
J5
^TCr/j MOO-2
I Ni Jts’i—
.50
JO
fZCrh MOOM’,
W Mn i.35
-20
K)
JO ffe/afiya
/gàffbrm.
X - /85
JZ - /68
’-S Æ - 151
jur - 134
T
JI
- /£!
O/ey.C-sM/.
/OO
Analys: C % Mn % Si % Ni % Or % Mo % Hårdhet, Brinell
I 0,37 0,65 0,17 3,65 — — e:a 300
II • 0,39 0,49 0,27 3,00 — — „ 325
III 0,39 0,51 0,32 2,00 0,7 — „ 310
IV 0,43 0,49 0,30 1,30 0,7 — „ 300
V 0,33 0,63 0,33 — 1,1 0,24 » 290
VI 0,57 1,30 0,35 0,51 0,2 — „ 330
VII 0,40 1,35 0,24 — — — „ 335
brottgränsen 80—100 kg/mm2 i seghärdat tillstånd
Brinellhårdheten = 0,33 X hårdhetstalet (approx.).
Sträckgräns, förlängning och kontraktion kunna då
fås approximativt ur tab. IV och V, sträckgränsen
med beaktande av ovan angiven ungefärlig relation
mellan denna och brottgränsen.
I fig. 1 återgives dilatationen hos ett vanligt och
hos ett s. k. krympfritt stål (analys, se ovan).
. %
Svas
i
l’O.i
-c
^•O.l
s
-5 0
R _
;g -0.1
J-a.
3 -0.3
-Cr-W-Mn-atil,
50’ 100’ t}0° 100’ 2S0’ 30C 350’ 40Cf Anlåpn.-Um/>.
Fig. 1.
Härdning av kolstål och dess anlöpning till 200°
ger som synes en sammandragning av ca. 0,2 %,
medan det krympfria stålet för denna behandling icke
undergår någon förändring. Återupphettning av ett
färdigt precisionsverktyg till ca. 130° under ett visst
antal timmar är också numera vanlig, då man
härigenom når en konstlad åldring, dvs. verktyget
undergår icke under tidernas lopp den
dimensions-förändring, som det annars skulle göra med enbart
härdning och anlöpning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
