Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 21 dec. 1929 - De legerade stålens plats i svensk ståltillverkning, av Arvid Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670 TEKNISK TIDSKRIFT 16 nov. 1929
Tab. III. Rost-, syra- och eldhärdigt stål-
Ana 1 y s Sträck- Brott- Fürlängn. Kontr.- tion % [-Slag-arbete-] {+Slag- arbete+} Hårdhet Värmebehandling
c % Mn % Si % P % S % Cr %■ Ni y, gr- kg/mm’ kgfmm3 ■/. n % Iiod ft-p<;unds Brinell
I J . . I . . •:.
0,09 0,22 0,19 — — 13,5 — 33 54,2 2-2,6 81,6 75 ! ILO 165 Glödgning vid 750°, svalning i luft.
0,06 — — - — 14,5 — 23,6 42 3 28.2:37,6 72 — .130 „ „ 900°, långs, svalning.
0,06 — — - — 14,5 — 28,3 46.9 23,6 32,8 72 - 150 „ „ 800°, svalning i luft.
0,06 — — — - 14.5 — 67 2 92.2 12,o 18,i 49 — 240 Härdning i olja fr. 975°, anlöpn. 500°.
0,06 — — — — 14.5 — 52 6 69,6 14 7 23.7 71 | — 225 „ „ „ „ 975°. „ 600°:
0,06 - - — — 14,5 - 38,5 55.5 20,0 27 2 71 - 180 „ „ „ „ 975°, „ 750°.
0,10 0.25 0.14 — — 20,5 — 29.0 46 5 — 30.2 51 2 131 Glödgning vid 850°, svalning i luft.
0.24 0 70 1,00 — — 22.9 — 38.0 54.8 23.3 29.6 59 i 1 161 „ „ 850°, „ " „ „
0,34 0,25 0.17 — — 14,0 — 140 159 3 6.8 10.9 41 7 444 Härdning i olja fr. 950°, anlöpn. 400°.
0,08 0.34 0,17 — — 149 11.6 21.0 56,0 56.0 67,0 77 99 130 Glödgning vid 1100°, svalning i luft.
0,09 0,37 0.19 — — 18,0 7.8 23,0 714 49.2 57.8 66 109 163 „ „ 1100°, „ „ „
Mo
0,1110,40 0,28 — - 18,1 8,1 1,2 26,0 64,6 56:ö| 66,4 71 106 149 „ „ 1100°, „ „ „
bättrar kolstålet i korrosionshänseende, vågar man
.kanske hoppas på, att det relativt billiga
kromkop-parstålet skall kunna få användning i en del fall, där
man nu är hänvisad till de dyra höglegerade
krom-och kromnickelstålen. Tillverkningskostnaden för
dessa kostbara stål bör dock framdeles ställa sig ej
så obetydligt lägre än nu, då det visat sig möjligt att
i Flodin-Gustafssons direkta stålframställningsugn
reducera ut kromen ur krommalmen med kisel i
samband med järnets reduktion med kol.
I fråga om nya metoder för legeringsstålens
framställning må i detta sammanhang nämnas
högfrekvensugnen, som nu i sin utveckling närmar sig
driftstillräckliga enheter. Fördelen med denna ugn
är, att fallande skrot kan omsmältas utan någon
nämnvärd förlust av legeringsmetall.
Provsmältningar med stål i en mindre ugn vid Finspongs
metallverk hava givit så pass lovande resultat, att
åtminstone ett par järnverk synas vara beredda för en
installation.
Hållfasthetsvärden m. m.
I det följande skola visas en del hållfasthetssiffror
m. m., härstammande från provningar av svenskt
legerat stål. Tab. I visar hållfasthetsegenskaper hos
några nickel- och kromnickelstål för sätthärdning och
således med låg kolhalt. Som
jämförelse meddelas värdena
för ett vanligt kolstål. Dylika
stål måste vara framställda av
tätad metall för att få ett
tillräckligt desoxiderat och
homogent material, som kan
sätthär-das utan risk för mjuka fläckar.
Tätningen sker med kisel och
aluminium, det senare i form av
någon legering, exempelvis
ki-selaluminiummangan. Då det
är av vikt, att kärnan efter
härdning behåller sin seghet i
görligaste grad, måste
tätningen ske med minsta möjliga
mängd kisel. Det framgår
också av tabellens värden, att
efter härdning specifika
slagarbetet är högst hos det
kisel-fattigaste materialet.
I tab. II angivas
hållfasthetsegenskaperna hos en del
legerade konstruktionsstål i
kol-haltsläget 0,30—0,50 %, särskilt
lämpade och använda för
seg-härdning. Genom denna
operation avvinnes stålet som ovan
nämnt förbättrade
hållfasthetsegenskaper. Brottgränsen kan
höjas till 100 kg/mm2 och
däröver, därvid sträckgränsen
höjes relativt mera än
brottgränsen. Spec. slagarbetet —- ett
mått på materialets seghet —
ligger högt trots förhöjd hård-
Tab. IV. Seghärdade stål — brottgräns = 80 kg/mm?
Analys: C % Mn % Si % Ni % Cr % Mo % Eårdhet, Brinell
I 0,37 0,65 0,17 3,65 — — c:a 240
II 0,39 0,49 0,27 3,00 — - „ 245
III 0,39 0,51 0,32 2,00 0,7 » 2il
IV 0,43 0,49 0,30 1,30 0,7 „ 245
V 0,33 0,63 0,33 — 1,1 . . 235
VI 0,57 1,30 0,35 0,54 0,2 — „ 250
VII 0,40 t,35 0,24 — — — „ 255
t5i
. <2!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
