Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
vertikallinjen. Då slaget gives en lutande riktning,
kastas godset fram i rörelseriktningen, samtidigt som
vattnet faller genom bädden. För att kvarhålla
granalierna så att de ej kastas ut över
gråbergsuttaget är en ram placerad över sikten, som delar upp
densamma i en mängd små fyrkantiga rum av c:a
1 dm höjd, med siktplåten till botten. I dessa rum
påfylles granalierna och dessa hindras således av
rummets väggar att medfölja framåt vid siktens rörelse.
Slaglängden kan även under maskinens gång ökas
iller minskas genom vridande av den på ritningen
-villiga ratten. Siktens framåtgående
rörelsekompo-nent är av avgörande betydelse för maskinens
verkningssätt. Genom densamma tillföres en
anrikningsfaktor svarande mot anrikningen på ett skakbord.
Rörelsens vertikala komponent strävar att sortera
kornen så, att de största komma närmast sikten, den
horisontala däremot strävar att lagra kornen, med
de största överst. Det resulterande lutande slaget
strävar på grund härav att separera det tyngre godset
från det lättare, i det närmaste oberoende av
klasseringen. Den framåtriktade rörelsen gör även, att
avverkningen blir högst betydlig, jämförd med
Harz-maskinens, vid vilken kornens rörelse framåt endast
sker genom vattenströmmens påverkan.
Då för någon tid sedan finkornsättmaskinerna av
Harz typ. på grund av ökad produktion i ett verk,
befunnos ej medhinna behandlingen av förut beskrivna
hematitgods, beslöts att ersätta dessa med en Hancock
maskin. Den borde vara lämplig, dels på grund av.
sitt större oberoende av föregående klassering, dels
på grund av sin stora avverkningsförmåga. Den
tillverkas (av Allis Chalmers) vanligen i två storlekar,
en fem-rummig och en sex-rummig. Här anskaffades
den mindre, eller fem-ruinmiga typen. Dimensionerna
äro följande: Längd 5 630 mm, bredd 1 270 mm
Fig. 5.
och höjd över golvet 2 775 mm. Siktytans storlek
4 850 X 750 mm. Den påförda godsmängden är c:a
16 ton i timmen. I första och andra rummen uttagas
färdig produkt, mellanprodukterna från rum 3,4 och 5
fördelas till 2 stycken Harz-finkornsättmaskiner, vilka
1 sin ordning lämna färdig produkt och gråberg,
vilket senare, tillsamman med godset som går över
Han-cockmaskinen, utgör avfall. I första rummet borde
den finkornigaste och rikaste sligen erhållas, i rum
2 något grövre slig, blandad med finare gråberg, osv.
9 febr. 1929
Som emellertid en stor del av det påförda godset
är synnerligen fint, dvs. under 0,2 mm (se fig. 2), bliva
siktkurvorna för de fem rummen något olika. En
del av detta gods sköljes med vattenströmmen längre
fram på sikten innan den, antagligen så gott som
oseparerad, genomgår densamma. Siktkurvorna få
därför ett utseende, som framgår av fig. 5. Över
första och andra rummen är sikten försedd med 4 mm.
hål, över rum 3 med 5 mm, över rum 4 med 7 mm hål
och över femte rummet med 8 mm hål. Som
bäddmaterial ha diverse sorters granalier försökts.
Malmkorn ha visat sig vara för lätta, åtminstone för de
två första rummen, de ha dessutom den olägenheten
att vilja fastna i sikthålen, och sätta igen desamma.
Det är för övrigt naturligt, att oregelbundet stora
malmgranalier mera sätta igen en siktbotten som är
rörlig såsom en plansikt, ja, i själva verket
ingenting annat är än en sådan, än vad som är fallet vid
en stillaliggande sikt i en Harz-sättmaskin. Försök
ha gjorts med stansskrot från plåtporforeringsverk.
Dessa voro ganska goda men täckte hålen väl mycket
på grund av sin platta form, och minskade
genom-släppningsförmågan i synnerhet på rum 4 och 5. Detta
hade till följd att mera av de finaste kornen, på grund
av den starka överströmmen i maskinens bortre del
från intaget räknat sköljdes över i avfallet. De bästa
granalierna ha vi funnit vara små skrotkulor från
kullagerfabrikerna, då sådana stå att få för relativt
billigt pris. Vad som kunde anmärkas mot desamma
är att deras sp. v. i förhållande till godset är något
för hög, då härigenom genomsläppningsförmågan blir
mindre och bäddhöjden måste tagas något lägre än
önskligt vore. För att motarbeta detta kan bädden
utökas med en del relativt grova malmgranalier.
Beträffande maskinens skötsel är särskilt att märka:
ett rätt avpassande av vattenkvantiteten som tillföres
under sikten, avfallsöverloppets rätta inställande i
höjdled samt anpassning av slaglängd och
slagvinkelns lutningsgrad. I det följande redogöres för
en del försök utförda i olika riktningar, för att
utröna bästa inställningen för det gods som
ifrågakomma.
1. Ingående godset malmfattigt. Sättmaskinen körd
med minsta möjliga övervatten, och mesta möjliga
mängd vatten på siktens undersida. Bädd: över l:sta,
2:dra och halva 3:dje rummen påfyllt så mycket
stålkulor som bädden kan hålla kvar ,under gången. 1
halva 3:dje och hela 4:de rummet, c:a 25 mm hög
bädd av kulor, något blandade med stansskrot av
järnplåt (6—10 mm) samt malmkorn. Bäddens hela
höjd = 40 mm. I 5:te rummet en del av gallret ovan
sikten fyllt till 10 mm höjd med stansskrot, övriga
delen av gallret utom granalier. Slagets längd 8 mm.
Slagets höjd 7 mm.
Analyser.
Ingående gods .......... 29,5 % Fe.
Rum 1.................. 60,5 „ „
„ 2.................. 55,2 „ „
„ 3.................. 44,1 „ „
„ 4.................. (analys saknas)
„ 5.................. 14,7 % Fe.
Avfall .................. 7,9 „ „
Vattenhöjden i maskinen från överkant till
vattenytan räknat = 443 mm.
teknisk t i d s k r i f t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>