- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Bergsvetenskap /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 april 1929

bergsvetenskap

11

Prov a visar att godset över 0,3 mm är
jämförelsevis lätt att anrika upp, avfallet är visserligen högt, men
man bör ihågkomma, att endast ett sliguttag fanns och
således ingen omgående- eller mellanprodukt stod att
uttaga. Prov b visar däremot att trots det rika
ingåendet sligen ej gått upp mer än c:a 8 %, under det
att avfallet håller närmare 30 % Fe. Vid försök att
hålla sligen rikare blev genomsläppningen dålig och
avfallet nästan lika rikt som ingående godset, se
prov II.

II. Påmatat gods, 0,3—0 mm. järnhalt = 48,7 %
Erhållen slig ., = 62,6 %

„ gråberg „ = 47.0 %

Vid försök med fattigare ingående gods visade det
sig, som var att vänta, att sligen ej kunde hållas uppe.
Se prov III och IV.

III. Påmatat gods, 0,3—0 mm, järnhalt = 40,9 %
Erhållen slig „ = 54,5 %

„ avfall „ = 36,3 %

IV. Påmatat gods, 0,3—0 mm, järnhalt = 30,0 %
Erhållen slig „ = 35,7 %

„ avfall „ = 19,7 %

Av ovanstående analyser framgår med tydlighet det
lönlösa i att på detta sätt försöka anrika
ifrågavarande gods under 0,3 mm på sättmaskin. Så fort som
märkbarare anrikning åstadkommits ha nämligen
förlusterna i avfallet stigit över tillåtna gränser.

Gynnsammare resultat erhålles emellertid, om det i
fig. 2 karakteriserade godset i sin helhet, dvs. från
4—0 mm påföres en finkornsättmaskin av vanligt slag.

Följande siffror belysande detta utgöra årsmedeltal
av en större serie analyser:

1) Ingående ............ = 35,0 %

Slig ................. = 56,0 %

Avfall ............... = 17,1 %

2) Ingående ............ = 35,6 %

Slig ................. = 55,3 %

Avfall ............... = 15,9 %

3) Ingående ............ = 35,4 %

Slig ................. = 57,0 % ■

Avfall .............. = 16,9 %

Vid ett annat verk erhölls med ungefär samma
ingående gods:

Slig ................. = 58,9 %

Avfall ............... — 17,2 %

Vid ett ingående av 351/2 % Fe, en slig = 56 % Fe
och ett avfall =17 % Fe erhålles alltså ett utbyte av
471/2 % slig. Vid varje försök att höja sligens järnhalt
stiga förlusterna hastigt och utbytet minskar i större
proportion än vad som betingas av den ökade järnhalten.

Ännu en sättmaskinstyp för finkorn, den s. k.
Han-cocksättmaskin har kommit till användning för detta
gods. Som denna maskin är mindre känd inom
järnmalmsanrikningen, vill jag först säga några ord om
densammas konstruktion och verkningssätt.

Konstruktionen framgår av fig. 4. Vattnet bringas
att pulsera genom sikten på så sätt, att densamma är
rörlig, och genom slag i vattnet pressas detta upp
genom siktens hål och granaliebädden. (I en
Harz-sättmaskin är som bekant sikten fast. Vattnet sättes
i rörelse av en kolv och pumpas på så sätt upp och
ned genom sikthålen). Den rörliga siktens
slagriktning kan ändras från vertikalt till omkring 45° från

Fig. 4. Hancocksättmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:24:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929b/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free