Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929
bergsvetenskap
15
SELEKTIV FLOTATION VID ORIJARVI.
Av bergsingenjör Sture Mörtsell.
Anrikningen av cle gamla zink- och
blymalmsförande varpen vid Orijärvi i Finland, som igångsattes
1926, har under det gångna året ändrats därhän, att
selektiv flotation ersatt det äldre förfarandet, som
utgjordes av en kombination av våtanrikning och
flotation.1 Den behandlade varpmalmen innehåller
förutom blyglans och zinkblende även ca 1 %
koppar, och vid den ursprungliga anrikningsmetoden
erhölls praktiskt taget all denna koppar i zinksligen,
vilket förutom själva olägenheten med att kopparn
förorenade zinksligen även medförde att zinksligen
endast med svårighet kunde hållas uppe vid 38 à
40 %. Dessutom tillkom, att utvinningen av bly
blev tämligen låg, till stor del beroende på att den del
av blyglansen, som krossats till siam, medföljde
zinkprodukten vid behandlingen å skakborden av
den först meddelst flotation erhållna
bly-zinkpro-dukten.
Vid den nu genomförda selektiva
flotationsanrik-ningen hava dessa olägenheter till största delen
blivit avhjälpta. Blyutbytet har sålunda kunnat höjas
till 70 à 75 %, samtidigt som en stor del av kopparn
överförts till blysligen. Zinkhalten i zinksligen har
vidare stigit till 48 à 50 %. Denna ökning av
zinkhalten kan dels tillskrivas de minskade mängderna av
blyglans och kopparkis i zinksligen och dels den
effektiva nerpressning av pyrit, som i allmänhet
uppnås i samband med selektiv flotation av
blyzinkmalmen.
Ett noggrant ingående på metodens utformning är
här överflödigt med hänsyn till de uppsatser av
Carlborg och Lund, som nyligen influtit i denna
tidskrift,2 det skall blott nämnas, att som
flotationsmedel och agenser användas kalk, cyanid, xanthat,
kopparsulfat och pine oil. För höjande av
koppar-utbytet i blysligen användes dessutom thiocarbanilid,
vilket visat sig förmånligt. Däremot har aerofloat
icke visat sig lämplig för denna malm. Zinksulfat,
som ofta användes i samband med cyanid, behöver
här icke tillsättas, då malmen i sig själv innehåller
tillräckliga mängder av detta agens. Upp till 0,008 %
Zn i form av zinksulfat har sålunda påvisats i
relativt grovstyckig malm, vilket ungefär motsvarar 350
gr ZnS04 • 7H20 pr ton malm. Fin malmsylta har
befunnits innehålla en zinkmängd i löslig form
motsvarande ända till 1 900 gr zinksulfat pr ton berg; ett
enstaka prov av den ingående malmen har t. o. m.
hållit 0,05 % zink i löslig form. Det har tvärtom
visat sig såväl vid prov i stort som i laboratorieskala,
att tillsättandet av extra zinksulfat endast försämrat
separationen av blyglansen från zinkblendet.
Förutom zinksulfat har i form av lösliga salter även
påvisats betydande mängder kalcium och magnesium
samt något koppar. Kopparsalterna torde vara mest
skadliga för den selektiva processen. Blyglansens
oxidation till blysulfat har vidare uppnått
jämförelsevis stor omfattning. Sålunda har i rik malm ända till
0,4 % Pb återfunnits i form av blysulfat. Det kan i
detta sammanhang nämnas, att beskaffenheten hos
1 Teknisk tidskrift, Kemi o. bergsv. 1927 s. 5.
2 Teknisk tidskrift, Kemi o. bergsv. 1928 s. 49 och s. 65.
den behandlade malmen varierar inom vida gränser
såväl med hänsyn till mineralsammansättning som
beträffande halten av lösliga beståndsdelar, varför
åtgången av reagenser är underkastad avsevärda
förändringar. Denna omständighet medför även, att
flotationsresultaten ej bliva så jämna, som de skulle
bliva vid anrikning av malm med konstant
sammansättning eller vid anrikning av frisk malm direkt
från gruvan.
För belysande av oxidationsprodukternas inverkan
å flotationsförloppet må nämnas, att vid
laboratorieförsök med ordinär varpmalm från Orijärvi i intet
fall erhållits någon påvisbar separation mellan
blyglans och zinkblende vid användande av andra
agenser än cyanid för nedsättande av zinkblendets
floter-barhet. Tillsättes enbart xanthat och pine oil, sedan
pulpen gjorts svagt alkalisk (pH = ca 7,5) med kalk
eller soda, sker tvärt om en viss separation av
zinkblende i det uppstigande koncentratet. Om däremot
malmen rentvättas före nedkrossningen, bliva
resultaten helt annorlunda. Vid laboratorieförsök å
ren-tvättad malm har sålunda erhållits
separationsverkningsgrader1 för blyglansen på upp mot 50 % redan
utan någon tillsats av cyanid.
Beträffande själva malmmineralens beskaffenhet är
(let anmärkningsvärt, att zinkblendets järnhalt, som
i allmänhet tyckes hålla sig något över 10 %, hittills
påvisats variera mellan 9 % och 18 %.
Som exempel å driftsresultaten anföres medeltalen
av driftsanalyserna för följande tre veckor:
24/9-29,9 1928 1/10—6/10 1928
% Zn % Pb % Cu % Zn % Pb % Cu
Ingående ..........9,46 2,71 0,94 8,68 2,33, 1,03
Avfall ........ 1,53 0,27 0,21 2,14 0,3,2 0,31
Zn-slig ..............48,16 2,00 2,39 47,91 2,74 2,87
Pb-Cu-slig ..... 9,99 46,86 6,37 9,52 50,09 6,22
8/10—13/10 1928
% Zn % Pb % Cu
Ingående ....... 7,53 1,96 0,97
Avfall ......... 1,03 0,29 0,26
Zn-slig ..................47,82 2,59 2,40
Pb-Cu-slig ...... 7,76 51,75 7,67
Beträffande själva flotationsschemat är det en
detalj som kan förtjäna att framhållas. Fig. 1.
Vid malmer, där ett stort antal omfloteringar
(re-peteringar) äro nödvändiga för erhållande av
högprocentiga koncentrat, visar det sig ofta svårt att hålla
nere avfallet, och svårare ju fler repeterapparater
som insättas och ju mer apparaterna pressas i avsikt
att lämna ifrån sig möjligast rik slig. Detta
sammanhänger med de stora kvantiteter gods, som
komma i cirkulation på grund av repeteringen,
förorsakande en anrikning icke bara i slutprodukten utan i
samtliga produkter, då ju en erhållen mellanprodukt
— vanligen återförd till den näst föregående
apparaten i repetitionskedjan enligt det i fig. 2 b visade
schemat — i de flesta fall är rikare än det gods med
vilket den sammanföres. Om återigen en uppkommen
1 J. K. A. 1928, s. 606.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
