Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖN OCH IAKTTAGELSER GJORDA UNDER EN
STUDIERESA TILL NORDAMERIKAS GRUVFÄLT.1
Av bergsingenjör P. Eg. Gummeson.
Amerika torde för den studieresande teknikern
fortfarande framstå som det mest avancerade
industrilandet såväl ifråga om moderna principers
tillämpning som nya uppslags utexperimenterande. Detta
intryck torde inte minst göra sig gällande ifråga om
gruvdrift och dithörande operationer. Inom
gruv-hanteringen såväl som andra industrigrenar präglas
arbetet av en medryckande optimism, oräddhet för
nya idéer, vilka, om de giva positiva resultat,
fulländas utan hänsyn till därmed förenade kostnader;
lika hänsynslöst ratas allt gammalt och förlegat. Det
är givet, att en dylik framåtanda från kapitalets och
ledningarnas sida skall verka i hög grad befruktande
på arbetstakten hos hela organismen icke minst hos
arbetarne, och det torde även vara svårt att i något
annat land finna den arbetsglädje, förtroende till
ledningen och anpassbarhet till nya metoder och
maskiner, som är till finnandes hos den amerikanske
arbetaren, vare sig denne nu är 100 %-amerikan eller
immigrant.
Gruvindustrien i Amerika har under åren efter
1920 ingalunda undgått den depression och
ekonomiska misär, som präglat samma industri i gamla
världen. Särskilt kännbar var denna situation för
kopparproducenterna i och med det katastrofala
fallet i kopparpriserna 1920—21, vilket hade till
följd ett temporärt inställande av driften vid flera
av -de gruvor, som arbetade på lågprocentig malm.
För de ledande framstod emellertid tidigt, att
depressionen ej skulle bliva av kortvarig beskaffenhet,
utan enda sättet att åter få igång de gruvföretag,
baserade på lågprocentig kopparmalm, som startats
under och strax före kriget, var att verkställa sådana
ändringar i förut använda utvinningsmetoder och
moderniseringar i anläggningarna, att dessa blevo
räntabla med de kopparpriser som förefunnos.
Särskilt intensivt angreps problemet av de i Arizona
arbetande stora företagen och blevo huvudprinciperna
för denna omorganisation:
1) Omläggning av brytningsmetoder och arbetssätt.
2) Modernisering av den maskinella utrustningen.
3) Effektiv distribution av verktyg och material.
4) Tillämpande av ackord- eller bonus-system vid
avlöningen.
i Från en till Jernkontoret inlämnad reseberättelse.
5) Standardisering.
6) Sörjande för goda arbetsförhållanden.
Ansträngningarna gåvo uppmuntrande resultat,
produktionskostnaderna sänktes avsevärt vid gruva
efter gruva och det blev möjligt, även för de med
exceptionellt låg kopparhalt, under 0,8—1,0 %,
arbetande gruvorna att icke blott täcka driftskostnaderna
och amortera anläggningarna utan därtill även lämna
avsevärd vinst.
I det följande skola ovannämnda principers
genomförande bliva föremål för en kortfattad resumé.
Omläggning av brytningsmetoder.
De tidigare vanligen använda brytningsmetoderna,
takbrytning med igensättning (cut and fill),
takbrytning med förtimring (square-set) samt skivbrytning
(top slicing) utfördes samtliga med horisontella
strossar eller skivor. Dessa metoder hava emellertid
blivit föremål för omändring och modifiering för att i
möjligaste mån fylla moderna krav, framförallt
bort-eliminerandet av berghävning och horisontaltransport
för hand i brytningsrummen.
Nedanstående sammanhang i utvecklingen kan
spåras: Där tidigare använts square set, horisontal
cut and fill och top slicing hava dessa ändrats till
resp:
Square set with rills (Mitchell metod), — Inclined
cut and fill samt Inclined top slicing eller Block
ca-ving s. k. incline — raise system. Mest frappant är
därvid utvecklingen från top-slicing till block caving
(incline-raise system).
Top-Slicing ursprungligen använd i järngruvorna i
norra Michigan och Minnesota infördes en del år
tillbaka vid koppargruvorna i New Mexico och något
senare i Arizona. Den hade sin största utbredning för
c:a 10 år sedan då därmed bröts ungefär 10 000 t. pr
dag. Sedan dess har den emellertid mer och mer
kommit ur bruk och numera brytes endast c:a 1 000 t.
pr dag med denna metod. Däremot har incline-raise
caving sedan den började tillämpas vid Inspiration
Cons. Copper Comp. i Miami Ar. omkring år 1916
vunnit oerhörd terräng huvudsakligen på bekostnad
av top-slicing. För närvarande produceras med
incline-raise caving enbart inom Arizona c:a 32 000 t.
pr dag och den är med avseende på tonnaget den
HAFT. 4
APRIL 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP 4
Redaktör– ß.G.Markman.
IVEN AV SVENS KA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Rön och iakttagelser gjorda under en studieresa till nordamerikas gruvfält, av bergsingenjör P.
Eg. Gummeson. — Litteratur. — Notiser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
