Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
teknisk tidskrift
13 april 1929
varligare delen av förhandlingarna leddes av v. ordf.
professor Carl Benedicks och fortsättningen, på grund
av förfall för denne, av ordf. dr Harald Nordenson.
I avdelningen invaldes diplomingenjören kapten Ivan
C. F. R. Gröndahl, Stockholm.
överdirektör Axel Gavelin höll föredrag om
"Malm-letningsmetodernas utveckling och nutida möjligheter,
särskilt inom F enno Skandia". Föredraget kommer att i
något omarbetad form införas i Teknisk tidskrift.
Förste metallografen Gösta Phragmén gav därefter
en översikt över "Desoxidationsprocessens
thermodyna-mik". Det påpekades, att vissa grundläggande
undersökningar publicerats av Le Chatelier redan år 1912.
Under de senare åren ha även Styri och M’Cance
behandlat samma ämne utan att dock något principiellt
nytt därvid kan anses ha framkommit. Efter en
diskussion av jämviktsekvationerna för system med
gasformiga och flytande faser övergick föredraganden till
en utveckling av teorin för systemen Fe-C-Oo och
Fe-Mn-02 under utgående från vissa modifierade
synpunkter. Den siffermässiga behandlingen av problemet
får, såsom av föredraget framgick, t. v. anses giva något
osäkra resultat, vilket dels beror på otillräckligheten av
experimentella data och dels på ofullkomligheter hos
uppställda teorier och tillämpade beräkningssätt. Ehuru
Le Chateliers metod får anses beteckna ett stort steg
framåt kan den dock numera ej anses tillfyllestgörande.
I anslutning till föredraget påpekade bergsingenjör
Tigerschiöld, att utförda försök tyda på, att lösandet i
järn av mangan ej försiggår så snabbt som t. e.
lösandet av kisel, vilket förhållande får anses ha en viss
betydelse i praktiken.
Föredraganden ville i anledning härav framhålla, att
om manganens löslighet verkligen är sämre, så gå
kalkylerna bättre ihop.
Professor Benedicks påminte om att Le Chatelier år
1912 i Liège framlade sin beräkningsmetod i ett
föredrag för studerande och därvid framhöll vetenskapens
betydelse för lösandet av hithörande praktiska problem.
Man kan fråga sig, framkastade talaren, huruvida Le
Chateliers relativt enkla förfarande är blott en
ofullkomlig approximationsmetod. Vid den vetenskapliga
analys av problemet, som föredraganden utfört, hade
den dock visat sig hållbarare än Nernsts approximativa
beräkningsmetod med de "konventionella konstanterna".
Bergsingenjör Tigerschiöld ville slutligen rikta en
uppmaning till Metallografiska institutets ledning att
bidraga till bestämmandet av de konstanter, som ännu
saknas på förevarande område.
Det av ett 50-tal medlemmar besökta sammanträdet
avslöts med supé och sedvanligt samkväm.
H. C.
NOTISER
Jernkontorets tekniska diskussionsmöte. På grund av
mellankommande hinder har den förändringen i
progra-met för årets diskussionsmöte måst vidtagas, att
ingenjör E. Esselius’ inledningsföredrag om
"Valsverksekonomi med hänsyn till postens storlek" inhiberas.
Nämnda diskussionsämne har utbytts mot ett föredrag
av professor Arvid Johansson med titeln "Glödgning
av stål i skyddsgas".
Titeln å disponenten K. F. Göranssons föredrag har
ändrats till "Arbetsstudier".
Järnverksföreningens nu föreliggande statistik för
första kvartalet 1929 giver vid handen, att den år 192S
i allmänhet inträdda ökningen i produktionen alltjämt
fortfar. Tillverkningssiffrorna äro i jämförelse med
motsvarande tidpunkt föregående år och med medeltalet för
de sista tio åren ökade vad beträffar såväl tackjärn och
mellanprodukter som handelsfärdigt valsat och smitt
järn och stål.
Så har tackjärnsproduktionen ökat från 97 300 ton
första kvartalet år 1928 till 124 100 ton år 1929 —
varvid emellertid är att märka, att tillverkningen år 1928
rönt inverkan av då pågående gruvkonflikt —,
produktionen av smidbara mellanprodukter från 137 500 till
161 400 ton och av handelsfärdigt valsat och smitt järn
och stål från 98 000 till 115 400 ton.
På våra handelsförhållanden till utlandet har
isbloc-kaden under februari och mars utövat en väsentlig
inverkan, som dock starkast gjort sig gällande beträffande
importen. Medan exporten minskat endast med 4 000 ton
(från 55 800 ton till 51 800 ton), har importen reducerats
från 88 100 ton till 47 200 ton, dvs. uppgår icke till stort
mera än hälften av importkvantiteten under
motsvarande period 1928.
ökningen av produktionen — i viss mån en följd av
naturförhållandena — har givetvis varit en fördel för
den svenska järnhanteringen. Prisläget kvarstår dock i
huvudsak ännu på sin tidigare låga nivå, medan
produktionskostnaderna visa tendens till stegring.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av maj och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5,19
$ 28,65 per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 250-300.
3) V alstrad, „ 0,45 „ „ „ 280-330.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris svenska kr. 190-220.
5) Valsat lancashirejärn, ,, „ „ 290.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn:
Engelskt nr 1............................Sh. 70— 0 V pr 1016 kg fob
„ „ 3............................ „ 68— 6 J verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 11 p 1 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ „ 13—15— 0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ „ 1— 0— 0 extra.
Eerrovolfram 80/85 °/o kolfri.... „ 0— 2—lO-|-pr lb legering.
Ferrochrom 60/70 "/o 2/4 °/0 C.... „ 33—10— 0 skala 11/—.
„ 4/6 % C.... „ 21—10— 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
„ Kolfri legering .... £ 0—1—2 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ „ 0— 2— 6 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 °h................ „ 0—13— 9 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2: 20 Tenn: eng. i tackor Kr. 4: 30
)5 tackor „ 1:90 Zink: hytt i tackor „ 0:60
Koppar: tackor:raff. „ 1:52 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ „ 0:48 —100 % Ni ........ „ 3:35
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
