Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929 bergsvetenskap 47
drogs i senare utföringsformer och ersattes med en
gallervägg, vilken ej genomsläppte malkropparna och för
stora stycken av malgodset, men väl det tillräckligt
ned-malda. Fig. 8 visar en sådan rörkvarn. Med de
stegrade fordringarna på finmalningen av cement ökades
Dessutom spelar fyllnadsgraden eller hur stor del av
kvarnen, som fyllts med malkroppar, en viss roll.
Tidigare arbetade man med stora fyllnadsgrader, omkr. 0,4,
under det att man numera ibland går ända ned till 0,2.
Efter en ingående undersökning av fyllnadsgradens in-
Fig. 6. Enkel rörkvarn använd vid sekelskiftet.
kamrarnas antal till 3, 4 och ännu flera. Fig. 9 visar en
fyrarummig rörkvarn av modern konstruktion.
De första undersökningarna över arbetsförloppet i
rörkvarnar utfördes för ungefär 25 år sedan av professor
Hermann Fischer*, vilken framställde det omloppstal,
vid vilket en kvarn av viss diameter utförde det
maximala krossarbetet. Genom att fotografera malkropparnas
rörelse vid dessa omloppstal, fann han att vid
malkropparnas fall dessa på grund av centrifugalkraften föllo i
banor, vilka bildade 35° vinkel med horisontalplanet.
Beräknar man under denna förutsättning kvarnens
varvtal, erhålles följande samband mellan varvtal och inre
diameter
där n = varv pr minut och D = diametern. Praktiken
har visat att denna formel ännu är fullt giltig,
men både infodringen och formen på malkropparna
inverka på dessas rörelsebanor. Modernare undersökningar
med ändamål att genom ändrat varvtal åstadkomma en
bättre krossverkan med frångående av Fischers regel ha
visat att detta endast i få fall är ändamålsenligt.
Vad beträffar malkropparnas inflytande på
målnings-förloppet kan man säga att ett riktigt val av dem är av
mycket stor betydelse för en gynnsam nedkrossning.
Särskilt har under tidernas lopp malkroppar av de mest
Fig. 8. Rörkvarn med två kamrar.
verkan angiver Mittag att fyllnadsgraden är av mycket
mindre betydelse för en gynnsam nedkrossning än det
riktiga valet av malkroppar.
I nära sammanhang med fyllnadsgraden står kvarnens
energibehov. För beräkning av detta energibehov
använder man sig i allmänhet av erfarenhetsvärden, vilka
hänföra sig till 1 ton malkroppar. Alltefter volymvikten av
olika malkroppar och fyllnadsgraden variera dessa
värden. En god vägledning för beräkning av energibehovet
lios rörkvarnar lämnar följande av E. C. Blanci
uppställda formel
E = c - T ■ \[D
där E = energibehovet i hästkrafter, c en koefficient,
beroende av fyllnadsgraden, och T vikten av malkroppar
i ton samt D inre diametern hos kvarnen.
Koefficienten c kan, beroende på malkroppsort och fyllnadsgrad,
tagas ur följande tabell.
Fyllnadsgrad:
0,1 0,2 0,3 0,4 0,5
Flintstensfyllning .... 13,3 12,25 11,0 9,5 7,8
Stora kulor ................ 11,9 11,0 9,9 8,5 7,0
Små kulor eller
cyl-pebs ........................ 11,5 10,6 9,5 8,2 6,8
Med specifik malförmåga menas kvarnens
avverkningsförmåga hänförd till enheten av
energiförbrukningen. Som enhet för energiförbrukningen kunna vi
Fig. 7. Rörkvarn av övergångstyp.
varierande former kommit till användning och vanligtvis
har malkroppens uppfinnare lanserat en särskild teori
för dess verkningssätt. Talrika försök hava dock visat
att man vanligen ej kan tala om en viss malkropps
absolut gynnsammaste verkan. Man måste för varje särskilt
malgods undersöka den lämpligaste formen på
malkropparna.
i Z. V. D. I., 1904, sid. 437.
Fig. 9. Rörkvarn med 4 kamrar.
taga kWh och som enhet för avverkningsförmågan 1 ton.
Men då malgodset ändrar sin finhetsgrad under hela
krossningen, måste man hava ännu ett mått för att
kunna fastställa kornstorlekarna hos godset. För
praktiska bestämningar har man endast siktanalysen att
i Technologie der Brecher, Mühlen und Siebvorriehtungen
von C. E. Blanc, deutsche Bearbeitung von Hermann Eckardt,
Verlag Julius Springer, Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
