Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
teknisk tidskrift
13 april 1929
tillgå. Otillförlitliglieteii hos en sådan
kvalitetsbestämning framgår bäst därav, att vid en bestämning av
återstoden på den vanliga maskinsikten med 4 900 maskor pr
cm2, vet man ingenting om storleken på de 90 % av
godset, som man vanligen fordrar skall passera denna
sikt. Alla hittills gjorda försök att få fram en lämplig
metod för bestämning av kvaliteten hos dessa fina
mal-produkter ha visat sig gagnlösa.1 Mittag begagnar sig
sig därför i det följande endast av siktmetoden.
I en sluten laboratoriekulkvarn utfördes några
provningar för att visa olika malkroppars verkan. Denna
0 eX>X>4àSO*OTOSO*> 100
% öods, som passerat ykt med 4100 maskor/cm l
1-1-!-i-1-1_I_I_I_L__J
_l_i_i_1_l
>
> ,90 eo
Återstod
10 CO SO 40 JO X 10 O
på sihf med 4100 maskor/tm-
Fig. 10. Malkroppar: I = stålkulor med
50 mm diameter, II = stålcylindrar.
kvarn fylles vid varje körning med samma mängd
malkroppar och malgods och köres till dess nedmalningen
fortskrider lika långt. I en sådan kvarn bliva
fyllnadsgraden, varvtalet och energibehovet konstanta pr
tidsenheten. Uttager man med vissa tidsmellanrum
sikt-prov, kan man av den åtgångna energien och tiden
beräkna den specifika malförmågan hänförd till
ifrågavarande malgods nedkrossning. En grafisk framställning
av denna specifika malförmåga erhålles om man på
abskissan avsätter återstoden på den förut omnämnda
sikten med 4 900 maskor pr cm2 och på ordinatan
avsätter kWh/ton malgods.
Fig. 10 visar resultatet från en sådan försöksmalning
med två olika malkroppar. Kurva I angiver resultatet
vid en målning med stålkulor av 50 mm diameter och
kurva II visar det fall då malkropparna utgjordes av
stålcylindrar med 13 mm diameter och 25 mm längd.
Som malgods tjänstgjorde en homogen basalt, som vid
målningens början hade en kornstorlek liggande mellan
2—0,5 mm. Som väntat var utfördes den första
nedkrossningen bäst med de stora kulorna, under det att den
sista delen lyckades bäst med de små stålcylindrarna.
Om resultatet skulle praktiskt utnyttjas, skulle sålunda
godset malas med de stora stålkulorna tills man vid
sikt-prov erhöll 50 %:s återstod på sikten med 4 900 maskor
pr cm2 och resten med stålcylindarna. Fordrade man
t. e. att endast 10 % av godset finge stanna på denna
sikt när målningen skulle vara fullbordad, skulle
energiåtgången pr ton vara — a + b. I detta fall skulle för
hela målningen endast åtgå 23 kWh/ton, under det att
om hela nedmalningen skulle utföras med de stora
stålkulorna, bleve energiåtgången 35 kWh/ton.
Om denna försökskulkvarn har samma diameter som
en stor rörkvarn, kunna malresultaten direkt jämföras,
vilket framgår av följande försök. I en rörkvarn med
1 200 mm inre diameter och 7 000 mm längd nedmaldes
1 Detta påstående är felaktigt, då under de senaste
åren publicerats åtskilliga metoder att medelst
sorterings-och sedimentationsanalyser fastställa såväl kornstorlekar
som kornstorleksfördelningen hos mycket finmalda
cementprodukter. Ref- anm.
med en viss sorts malkroppar och en viss fyllnadsgrad
lämpligt förbehandlad basalt. Sedan målningen kommit
i fortfarighetstillstånd och pr tidsenhet utmatades lika
mycket gods som inmatades, stannades kvarnen och
siktprov uttogs på varje meter av kvarnens längd.
Sikt-återstoden från de olika proven på den förut omnämnda
sikten insattes som ordinator, under det att avstånden
från kvarnens inmatningsända för de olika siktproven
utgjorde abskissorna. Därvid erhölls kurva I i fig. 11.
Nu avgränsades ett område i rörkvarnen på c:a 2,2 m
längd med täta sidoväggar. Den så bildade kulkvarnen
fylldes med relativt samma mängd
malgods, samma malkroppar och
samma fyllnadsgrad av
malkroppar. Sedan startades rörkvarnen
och med lika tidsintervall
stannades den och uttogs
siktprov, vilkas återstod på den
förut omnämnda sikten
bestämdes. Från det första försöket
beräknades medelhastigheten med
vilken godset genomgick kvarnen
och sedan kunde en med kurva I
jämförbar kurva för det andra
försöket inritas. Det var därför
nödvändigt att omvandla måttet för
rörkvarnslängden till mått för den
genomsnittliga
genomsättningshastigheten, vilka mått avsattes på
abskissan. Äterstodsprocenten från
de olika siktproven insattes som
ordinator. Därvid erhölls kurva II
i fig 11. De båda kurvorna visa samma förlopp och
giva därför ett stöd att man efter behövliga
omräkningar direkt kan jämföra malresultat från en stor
kontinuerligt gående rörkvarn med det resultat som
erhålles i en kort diskontinuerlig laboratoriekvarn blott
diametrarna äro lika.
(Forts.)
Kvarncylinderlàn^d
f /* is so SZ £4 26 23
Minuters genomgàngshosfiyhet 1rörkvornerr
eller maltid / den förkortade kwnen
Fig. 11. I = siktkurva från rörkvarnen,
II = siktkurva från den förkortade
rörkvarnen.
NOTISER
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av juni och äro
genomsnittliga.
GjxUtacTcjärn:
Engelskt nr 1............................Sh. 72— 0 "1 pr 1016 kg fob
„ „ B............................ „ 70— 6 J verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 11 p 1 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ „ 14— 0— 0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ „ 1— 0— 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... „ 0— 2— 9 pr lb legering.
Ferrochrom 60/70 ’/o 2/4 °/o C.... „ 33—10— 2 skala 11/—.
„ ’ 4/6 % C.... „ 21—10— 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
„ Kolfri legering .... £ 0— 1— 2 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ „ 0— 2— 6 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ „ 0—13— 0 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 2: 20 Tenn: eng. i tackor Kr. 4: 00
„ tackor „ 1:90 Zink: hytt i tackor „ 0:60
Koppar: tackor:raff. „ 2:05 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ „ 0:48 —100 % Ni ........ „ 3:35
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
