Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929
bergsvetenskap
93
Kustområdet inom staten Bahia är uppbyggt av
tertiära bergarter. Väster därom höjer sig landet
långsamt, och kring Paraguassüflodens nedre och
mellersta lopp är området huvudsakligen uppbyggt av
ar-keiska bergarter, såsom granit, gnejs och skiffer.
Väster om detta urbergsområde ligger förutnämnda
höjdsträckning Serra de Espinhaco, vilken åter
tillhör en yngre geologisk formation, sannolikt perm.
Inom detta permområde förekomma stora massiv av
svagt röda kvartsiter och konglomerat, lokalt
benämnda Lavraserien, vilka anses tillhöra karbontiden.
Diamanter och carbons förekomma i grundmassan av
detta konglomerat, bestående av kvartsbollar i en
grundmassa av finare kvarts- och fältspatkorn. Detta
konglomerat har icke på någon plats inom fältet varit
brytvärt — så sällsynt är det nämligen att finna
diamanter eller carbons i detta material, att endast ett
fåtal institutioner och privatpersoner lyckas erhålla
stuffer med diamanter fastsittande i konglomeratet.
Följande skiss visar en profil genom
diamantdistriktet mellan städerna Andarahy och Mucugè
(förr kallat Santa Isabel de Paraguassü).
Lavraserien upptager ett område på ca. 200 000
kvkm och har en strykning approximativt N—S med
en stupning av ca. 20° mot öster.
Diamantkonglomeratet är mycket lättvittrat, och under regntiden
transporteras därför stora massor vittringsgrus
innehållande diamanter och carbons ned i de talrika
små-floderna. Det vittrade materialet uppsamlas utefter
två huvudlinjer, dels genom ett flertal vinkelrätt mot
allmänna geologiska strykningsriktningen gående
floder mellan Andarahy och Santo Antonio, samtliga
floder utmynnande i Rio Sao José, och dels genom
floderna Pobres, Andarahy, Mucugè och Paraguassü.
Vittringsgruset består huvudsakligen av kvarts,
fältspat, hematit, magnetit, titanjärn, turmalin och
glimmer, och anses magnetit och turmalin liksom rutil
och anatas av infödingarna såsom goda ledmineral
eller "boas formagoes" vid eftersökande av de
värdefulla diamanterna.
Man kan skilja mellan två olika alluviala
förekomstsätt av carbons och diamanter, platåavlagringar och
flodavlagringar. De förra äro fattigare och mindre
anrikade, belägna som de äro på höjderna och
utefter terrasser och sluttningar mellan konglomerat-
-« Jr + + *
* 4r * *
* *
Fig. 4. Geologisk profil genom diamantdistriktet mellan Andarahy och
Mucugè.
bädden och floden. Diamanterna ha samlats i
håligheter i marken, bakom större stenar, i naturliga
kanaler osv., där de nu eftersökas av infödingarna.
Understundom bliva dessa platåavlagringar av
betydande tjocklek. Vid staden Lenijoes inom distriktets
norra del påträffades vid mitt besök därstädes på ca.
40 meter över flodbäddens nuvarande vattennivå en
diamantförande sand av ca. 30—35 centimeters
tjocklek. Det av lera överlagrade sandlagret låg på 3
meters djup och blottades med slumpens hjälp vid ett
grundläggningsarbete. Lagret var rikt, och den
lycklige tomtägaren tjänade på några dagar ihop till icke
blott huset utan även en rätt så ansenlig förmögenhet.
Denna diamantförande sand, "cascalho", kan
emellertid på vissa platser ha en tjocklek av upp till flera
meter. Vanligen överlagrar sanden ett tunt lager av
lera och sand, allmänt känt under namnet "barro".
Denna typ av förekomster är vanligast kring städerna
Mucugè och Chique-Chique, där t. o. m. på vissa
platser stora sprängningsarbeten företagits för att
undersöka sprickor och håligheter i berggrunden fyllda med
sand.
Den mest koncentrerade produkten finner man i
flodavlagringarna, vilka alltså hitintills
huvudsakligen bearbetats. De mindre floderna mellan
Lennes och Andarahy ha i allmänhet många vattenfall,
vattenhastigheten är hög. och det är först mot deras
utlopp i Rio Sao José som vaskningsarbete
förekommer. Sistnämnda flod Harger i en djup dalgång, som
fyllts med vittringsgrus från dessa floder, dess lopp
är lugnt mellan Lengoes och Garapa. och
understundom utbreder den siar till småsjöar och träsk. Samma
är förhållandet med den stora Paraguassüfloden och
dess små bifloder Piaba och Mucugè kring dess övre
lopp.
Cascalhomäktigheten varierar, beroende dels på
avståndet från den lättvittrade lavraserien. dels på
flodens bredd, vattenhastigheten m. m. I allmänhet
beräknas dock mäktigheten i Paraguassüfloden till 8 à
10 meters djup. men förekomma även mäktigheter upp
till 20 meter. I småfloderna kring Rio Sao José sker
vaskningen endast kring flodens nedre lopp, där
mäktigheten kan stiga till ett par meter.
Diamantmängden i förut nämnda cascalho varierar
mycket, beroende på att flodloppet varit oregelbundet
eller förflyttats. I allmänhet kan man dock räkna på
att finna diamanterna koncentrerade i bassänger,
fördjupningar o. d., där en minskning av
vattenhastigheten ägt rum. Ofta äro jättegrytor och kanaler i
gamla flodbottnar mycket rika; i en dylik kanal
hittades sålunda en gång vid floden Ribeirao mellan
Andarahy och Loncoos ca. 8 000 karat.
Som arbetet i dessa trakter nu pågått nära 100 år
måste man vid flodavlagringsfyndigheter alltid räkna
med ett ofyndigt övre lager av redan "tvättad"
diamantsand. Under detta kan man emellertid vänta ett
lager med carbons utan diamanter, härrörande från
arbetsperioden fram till 1870-talet. Under denna tid
tillvaratogs carbons sällan, beroende på att dessa
stenar då hade synnerligen lågt värde. Så sent som 1856
hade negrerna order att ej kasta bort tid på carbons,
då värdet av desamma knappt var mera än 15—20
öre per karat. Under dessa mer eller mindre ofyndiga
lager ligger däremot orörd cascalho.
De flesta carbons och diamanter komma från
trakterna kring städerna Lencoes. Andarary, Mucugè och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
