Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
teknisk tidskrift
13 april 1929
Fig. 1. Boarts ’/’—l karat, full storlek.
Fig. 2. Carbons ’/’—1 karat, full storlek.
vikten 3,15—3,30 lämpligast. Ökas däremot spec.
vikten blir stenen alltför spröd och kan densamma
endast användas för arbete, där stötar och slag saknas.
Carbons förekomma i storlekar från fragment upp
till knytnävsstorlek, den senare storleken är
naturligtvis synnerligen sällsynt, och då den största carbon
hittades 1895 vid Mucugë, vägande 3 078 karat1 eller
nära 615 gram, tilldrog sig denna händelse inom
fackmannakretsar samma intresse som då
Cullinan-dia-manten på 3 025 karat hittades vid Premier Mine i
Sydafrika, 10 år senare. De vanligaste storlekarna
ligga mellan 1/2 och 20 karat. Som stenar av den
senare storleken ej kunna användas för praktiskt bruk,
styckas desamma medelst maskin ned till de för
tekniken mest användbara storlekarna 1/2—3 à 4 karat.
I marknaden föras sålunda dels naturliga eller
ostyckade stenar och dels maskinstyckade. De förra
ha under årtusendens lopp vanligen fått sina kanter
avslipade, då de styckade åter ha dessa i behåll. För
synnerligen stora påfrestningar, exempelvis vid
borrning i vårt hårda svenska urberg, måste de naturliga
stenarna användas, då de styckade med sina vassa
kanter omedelbart skulle sönderbrytas.
1 1 metrisk karat = 200 mg.
Priset pr karat för carbons varierar
med karatantalet, kvaliteten, formen
osv. Som jämförelse kan nämnas, att
i Bahia, Brasilien, som är den enda
plats i världen, där carbons utvinnas,
betalades för carbons ända upp till 5
à 6 gånger så högt pris per karat som
för vanliga vita diamanter av bästa
kvalitet.
Den årliga produktionen kan endast
angivas approximativt, på grund av
att ej alla exporterade carbons gått
genom tullen och blivit bokförda.
Förra året exporterades och
tullbe-handlades i Bahia ca. 32 000 karat,
varav huvudparten gick till U. S. A.
I förbigående kan nämnas, att Ford
numera inom Nordamerika är den
störste konsumenten av carbons.
Diamanterna i Brasilien förekomma
inom två skilda distrikt, båda belägna inom den med
kustlinjen parallella höjdsträckningen Serra de
Espinhaco, som sträcker sig från Sabara över
Diamantina, Grao Mogat till Chapada Diamantina och
som utgör vattendelare för floder till Atlanten och
floder till Uruguay, Paranå och Sao Francisco. De
båda diamantdistrikten äro belägna inom staterna
Minas Geraes och Bahia, men skall här endast det
senare området behandlas, från vilket de "svarta
diamanterna" hämtas.
Bahias diamantområde är beläget kring
Paraguassü-flodens övre källa och bifloder, ca. 40—45 mil väster
om staden Bahia, på en högplatå ca. 600—1 000 meter
över havet. Klimatet är i stort sett bra, ehuru varmt
på dagen. Malaria och andra tropiska sjukdomar äro
fortfarande vanliga utefter några av de sankaste
floderna och i de vattensjukaste trakterna under
regntiden. Området är täckt av en tät buskskog, "catinga",
och väl bevattnat, ehuru floderna under den torra
årstiden reduceras till små rännilar. Huvudorten för
car-bonsaffärer är den lilla staden Andaraliy som man når
lämpligast per båt Bahia—Sao Felix, därefter per
järnväg till Itaeté (300 km) samt slutligen per mula
’60 km), en synnerligen besvärlig och tröttande resa,
som man icke kan göra på mindre än tre dagar.
Fig. 3. Karta över diamantdistriktet inom staten Bahia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
