- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
10

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

TEKNISK TIDSKRIFT

2 febr. 1929

Fig. 9. Kontaktledningsbrygga å bangård.

Fig. 10 Snälltàgsiokomutiv för 125 km maximihastighet med kraftöveriöring av Kandö-

typ. (4 200 hkr).

Fig. 11. Snälicågslokomotlv lor 126 km maximihastighet med krailöverlörmg av ±iuehli-typ.

Buchli-överföring ej vibrerade mera än
en boggievagn, samt att lokomotivet med
axelrotorer var väsentligt sämre än både
förut nämnda lokomotiv och de använda
vagnarna, men dock bättre än ånglokomo {+-+}
tiv vid samma hastighet. Denna var vid
dessa försök högst 115 km pr tim.
2C + C2 lokets mindre tillfredsställande
gång tillskrevs ej enbart de relativt
stora ofjädrade massorna utan även att
den mekaniska kopplingen mellan de båda
halvorna ej var fullt tillfredsställande
ur konstruktiv synpunkt. Eftersom det
uppgavs att lokomotivet skulle
ombyggas alldeles, så förefanns det
tydligen även andra anmärkningar mot
detsamma.

Järnvägsförvaltningen anger, att å spår,
som byggts därför, en hastighet av 140 till
150 km pr timme ej bör bereda någon
som helst svårighet med loktypen 2D2.
En provtur med Buchli-loket jävar ej
heller detta omdöme, ty gången vid
hastigheter upp till 125 km var synnerligen god.
Dessa snälltågslokomotiv hava en del
smärre individuella olikheter med
avseende på konstruktion av lager,
manöver-apparater, kraftöverföring till drivhjulen,
boggieåterställningsanordning m. m. samt
inkoppling av motorer, accelerationsreläer
o. d., vilket allt möjliggör ett ingående
praktiskt studium av de olika detaljernas
inverkan på lokomotivens gång och
underhåll.

Fig. 10 visar Ganz-, fig. 11 BBC- och
fig. 12 GE-lokomotivet.

Motorvagnarna äro utförda att draga
tvenne släpvagnar à 37 ton, varför varje
motorvagnsenhet väger 139 ton. En sådan
enhet har utrymme för 266 sittande
passagerare i tre vagnsklasser och hopkopplas
med andra enheter vid behov.
Motorvagnarna äro utförda enligt den
sedvanliga typen med spårvagnsupphängda
motorer och alla hjälpapparater med
undantag av instrument och manöverorgan
under vagnen. Fig. 13 visar bilden av ett
motorvagnståg om två enheter.

Godstågslokomotiven hava som framgår
av det föregående samma hjul- och
drivanordning sinsemellan för olika fabrikat.
Elektriska olikheter mellan dessa
framträder starkast vid närmare granskning
av motorerna, som vid ungefär samma
hästkrafttal och ytterdimensioner visa
väsentliga olikheter i spårtal, specifik
belastning pr rotorytenhet, luftmängd m. m.
Även rotorernas mekaniska konstruktion,
kuggväxlar, kåpor, lager m. m. ansluta
sig till de olika firmornas utförande,
varför enhetligheten endast sträcker sig till
det för varje firma levererade antalet
lokomotiv. Då detta enligt föregående
uppställning är relativt stort, torde de
olika utförandena ej medföra större
nackdelar.

Fig. 12. Snälltågslokomotiv för 110 km maximihastighet med axelrotorer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929e/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free