Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRIFT
2 febr. 1929
Genom
//// fjàrn.
Fig. 2. Principen för sökarens kontaktgivning vid visaren i
sändareapparaten.
vänster utanför skalan. Denna utgångslinje har ritats
prickad på figuren. Cirkelbågarna ha likaledes
tydligt markerats på figuren. Deras längd angiver
visareläget vid tillfället ifråga. Den storhet, som skall
överföras, har förvandlats till en båglängd, alltså till en
geometrisk storhet. Det framgår av figuren, att
cirkel-bågens längd på instrument 4, som visar 10 amp., är
ungefär dubbelt så stor som båglängden enligt
instrument 1, som blott visar 5 amp. Likaså är båglängden
enligt instrument 2, som står på 7,5 amp., ungefär 3/4
av båglängden enligt instrument 4.
Då den fasta utgångslinjen enligt ovan är belägen
framför nolläget utanför skalan, så kan vid
visareläget noll (se instrument 3 på figuren) fortfarande
en liten cirkelbåge avläsas.
För åskådlighetens skull hava de av de fyra
instrumenten indikerade cirkelbågarna även inritats iiträtade
under instrumenten på samma figur, varjämte
ovanför båglängderna mätinstrumentens skala likaledes
inritats uträtad, så att förhållandet mellan skalvärde och
båglängd tydligt framträder.
Skalans förskjutning i förhållande till de därunder
angivna båglängderna beror på den fasta
utgångslinjens läge framför skalans början till vänster. Alla
båglängder, vilka motsvara vissa visareutslag, äro
alltså för stora, och den överskjutande längden är
alltid lika stor.
Huru den automatiska uppmätningen av båglängden
och förvandlingen av denna längd till en överförbar
strömimpuls åstadkommes, framgår i princip av fig. 2.
Framför en ampermeter, vars visare för tillfället står
på 5 amp., har anbragts en sökare, som genom den på
figuren inritade elektromotorn ständigt drives runt
med konstant varvtal i urvisarens riktning.
Nämnda sökare är upptill försedd med ett litet hjul
av gummi, vilket löper på en mellan skalan och
visaren befintlig cirkelformig bana. På det ställe på
denna bana, framför vilket visaren för tillfället
befinner sig, tryckes visaren av hjulet ned mot banan för
ett ögonblick, varunder den mekaniskt fastbromsas.
I detta fastbromsade tillstånd beröres visaren av en
liten fjädrande kontaktanordning, som åstadkommer
en kortvarig kontakt. Vid sökaren är ytterligare ett
litet hjul anbragt, vars axel bildar ungefär 90° vinkel
med förstnämnda hjuls axel. Det andra hjulet
passerar under varje varv, som sökaren gör, en annan
kontaktanordning (synlig till höger på figuren) i det
ögonblick då kontakten vid det första hjulet just
befinner sig framför den förut omnämnda fasta
utgångslinjen. Den högra kontakten fungerar sålunda fore
visarekontakten. Då den förra alltid är fast och
tidpunkten för visarekontaktens trädande i funktion
under varje varv är beroende på visarens ställning för
tillfället, så lämnar tidsskillnaden mellan båda
kon-taktgivningarna ett mått på visarens utslag. Av de
i fig. 2 markerade kopplingsreläerna R 1 och R 2
fungerar det förstnämnda ätt det sluter sina
kontakter under den tid, som förflyter mellan de båda
kon-taktgivningarna. Eftersom sökaren drives med
konstant hastighet, är sålunda inkopplingstiden för reläet
R 1 beroende av visarens läge för tillfället.
Om sökaren utför ett helt varv om 360° under
loppet av 4 sek. och skalan, såsom fallet är med de flesta
mätinstrument, omfattar en cirkelbåge på 90°, så
skulle, om visaren stode vid slutet av skalan, reläet
R 1 arbeta under ungefär 1 sek. Ginge däremot
visaren tillbaka till skalans mitt, skulle motsvarande tid
blott bliva ungefär 1/2 sek.
Den geometriska storhet, som införts i stället för de
uppmätta storheterna, förvandlas sålunda nu till en
tidsbestämd storhet, som kan användas för
godtycklig strömverkan på vilken överföringsledning som
helst. I det exempel, som åskådliggöres genom fig. 2,
har reläet R 1 tvenne arbetskontakter, av vilka den
övre vid reläets funktionerande förbinder batteriet
med den på figuren antydda överföringsledningen.
Härigenom utsändes sålunda en likströmsimpuls på
överföringsledningen till den för fjärrindikeringen
anordnade mottagaren.
Sökarens omloppshastighet har valts så, att en
mät-impuls utskickas på överföringsledningen ungefär
varannan sekund.
Anordningen med visarens fastbromsning genom
ett gummihjul har under ett års drift visat sig
utomordentligt driftsäker och tillförlitlig. Denna anordning
har gentemot de vid andra fjärrindikeringsmetoder
använda fallbyglarna den fördelen, att visaren i och
för kontaktgivningen fastbromsas blott ett kort
ögonblick, under det att den för övrigt kan röra sig fritt.
A^ilket mätinstrument som helst kan utan någon
ändring förses med dessa kontaktanordningar för
fjärr-indikering, såvida instrumentet är utfört som ett
normalt tavelinstrument med bågformig skala.
För överföring komma sålunda ifråga: wattmetrar,
både för aktiv och reaktiv effekt, wattmetrar med
nollpunkten på skalans mitt, vilka angiva
effektriktningen, voltmetrar, ampermetrar, effektfaktorvisare,
temperaturinstrument, manometrar, vattenstånds visare
osv. Mätresultaten från energimätare, t. e.
kWh-mätare, kunna också överföras enligt denna metod,
varvid den något annorlunda utbildade sökaren
periodiskt påverkas av ett av en mätare kontinuerligt
drivet summeringsorgan. Som mottagare användes
ett enkelt räkneverk, som under mätimpulserna
medels en elektromagnetisk koppling eller dylikt drives
av en liten motor eller ett urverk.
Fig. 3 visar en fjärrindikeringssändare med inbyggt
mätinstrument och med avtagen kåpa. Den yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
