Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEKNISK TIDSKRIFT
2 febr. 1929
Luzetterna och liknande armaturer rengöras lätt utifrån
och äro jämförelsevis väl skyddade emot dammavlagring
på insidan, därigenom att över- och underglasen sluta
tätt tillsammans. En icke oväsentlig nackdel hos PH
lampan är dessutom svårigheten med armaturens
isärtagande vid utbyte av glödlampa.
Författarens framhållande av det vid PH-armaturen
direkt emot arbetsplatsen riktade ljuset såsom varande
den under alla förhållanden enda riktiga belysningsarten
innebär ett fullständigt underkännande av värdet hos
den halvindirelcta belysningen, som eljest i lokaler med
vita tak och ljusa väggar allmänt erkännes såsom den
bästa belysningsarten, emedan den ger en likformig och
bländfri belysning med mjuka, icke störande skuggor
och som kommer det naturliga dagsljuset närmast, då ju
hela rummet är genomflödat av ljus. Några särskilda
ljustekniska fördelar kan PH-lampan sålunda icke
uppvisa. Den ser annorlunda ut och är dyrare än andra
jämförbara armaturer! Om smaken skall man ju som
bekant icke tvista.
I. N.
Red. av Elektroteknik.
När herr I. N. finner mätningar av P.
H.-belysningens verkningsgrad gjorda av t. e. prof. Teichmüller
icke överensstämma med mätningar gjorda i Siemens
laboratorium, så vill jag härtill anmärka, att de förra
utförts av en opartisk vetenskapsman och dessutom
bekräftats även av prof. Wedding i Berlin, varför de måste
anses vara riktiga.
Detta hindrar emellertid inte, att de i Siemens
laboratorium erhållna värdena i och för sig kunna vara
resultat av mätningar, ehuru gjorda under oriktiga
förutsättningar.
Sätter man t. e. in en för liten glödlampa i en stor
P. H.-armatur eller mäter med för kort avstånd mellan
armatur och fotometer, torde man komma ned till
ogynnsammare värden än ovannämnda experters
resultat. Det är nämligen oriktigt, när man t. e. på samma
sätt mäter ljusmängden från en P. H.-opalglasarmatur
med stor yta och med ljusstrålar, som icke gå radiellt
från glödtråden, och en direktverkande Luzett med
ljusstrålarna gående till större delen radiellt och med en
stark koncentrering av ljuset i mitten av det
syrematte-rade underglaset, som också blir intensivt lysande —
som en bländande fläck mitt för glödtråden.
Vill man undgå denna bländning vid Luzetten, måste
man använda antingen halvmatta glödlampor eller
övergå till den halvindirekta Luzetten med följande
reduktion av den effektiva ljusmängden.
Herr I. N. jämför även skuggbildningen vid en
direktverkande Luzett och en P. H.-lampa, vilken senare han
tillskriver en högst betydande skuggbildning vid
jämförelse med den förra lampan. Det torde för en var vara
klart, att den med större yta arbetande P. H.-lampan
även med opalglasöverskärm vid samma ljusstyrka ger
en avsevärt svagare skugga än den direktverkande med
koncentrerat ljus och avsevärt mindre yta arbetande
Luzetten med opalglasöverskärm.
Vill herr I. N. göra en direkt jämförelse mellan en
direkt verkande Luzett och en P. H.-lampa, bör den
senare vara försedd med opalglasöverskärm och
syremat-terade under- och mellanskärmar, och herr I. N. skall
därvid finna, att det är ganska nyttigt att använda
glasets innerytor till reflexion i stället för att använda
refraktion. P. H.-lampans verkningsgrad blir därvid
även större än Luzettens, som på grund av sin form har
mycken dubbelreflexion förutom refraktion och härför
förlorar mera ljus.
Herr I. N. har icke heller i sin uppsats tagit hänsyn
till att P. H.-lampan representerar ett komplett system,
i det att lampor med olika ljusfördelning utföras enligt
samma princip. P. H.-lampor med opalglasskärmar
lämna mera ljus till den lägre hemisfären än de med
matterade skärmar utförda P. H.-lamporna, varför det är
lätt att finna lämpliga typer för olika slag av lokaler
även då kraftigare ljus uppåt eller på väggarna önskas.
Av det sagda torde även framgå, att P. H.-lampan
lämpar sig för olika ändamål, från ren lokalbelysning till
allmän belysning, vilket tydligt också framgår av
mattglaslampornas ljusfördelning, som lämna ca hälften
av glödlampans uppåtriktade strålar till övre
hemisfären, vilket måste anses rikligt.
Herr I. N. kan förmodligen även härav lära, att om man
skall jämföra olika armaturer, måste man förutom
verkningsgraden taga hänsyn även till
ljusfördelningskurvorna och största eller minsta klarhet hos armaturen.
Det är särskilt den sista egenskapen, som vid armaturer
med refraktion höjer resp. sänker verkningsgraden och
som bekant tvingar till större ljusmängder, ju mer
armaturen är bländande, trots den därvid högre
verkningsgraden.
Vad slutligen dammavlagringar beträffar är det
överraskande, att denna skulle vara så skadlig för P.
H.-lampan. I rak motsats mot herr I. N. skall framhållas, att
dammavlagringar icke nedsätter P. H.-lampans effektiva
lyskraft, då som bekant ljuset i huvudsak reflekteras
från skärmarnas undersida, och denna reflexion snarare
ökas vid dammsamling på översidan. Avlägsnandet av
dammet, även det event. på skärmarnas undersida, sker
vid P. H.-lampan ytterst lätt, i det alla ytor äro lätt
åtkomliga med en borste utan nedtagning av något glas
eller demontering av någon del av lampan, under det att
på Luzetten endast utsidorna äro åtkomliga, och för
rengöring av insidorna, vilket är en nödvändighet, om
refraktionen icke skall minskas, fordras nedtagning av
glasen.
Undertecknad kan därför ej inse, att Herr I. N.
kunnat förebringa något sakligt skäl för sin kritik, som
synes starkare påverkad av Siemens kommersiella
intressen än av strävan efter ett opartiskt omdöme och visat,
att Herr I. N. icke har någon egentlig kännedom om
P. H.-systemet.
C. 8.
Fig. 3. Ljusfördelningsdiagram för Disco, typ ND.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
