Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 4
TEKNISK TIDSKRIFT
APRIL 1929
*
ELEKTROTEKNIK 4
faDAKTÖRiJUUUS KÖRNER
INNEHÅLL: Intryck från en Amerikaresa hösten 1928, av N. Forssblad. — Elektrovärmet och trädgårdsodlingen,
av H. Edholm. — Den svenska elektroindustrien under år 1928, av Harry G. Nyström. — Skötsel och underhåll av
elektriska anläggningar inom järnindustrien, av F. Fredén. — Notiser. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
INTRYCK FRÅN EN AMERIKARESA HÖSTEN 1928.1
Av N. Forssblad.
I olikhet mot förhållandena i Sverige äro de
amerikanska elektricitetsverken som regel rent privata
företag, vilka i avseende på taxorna äro underkastade
kontroll från de offentliga myndigheternas sida. De
ostabila förhållanden, under vilka kommunala
företag i U. S. A. arbeta, torde göra denna driftform
nödvändig. Av de besökta företagen har endast det
kanadensiska, Hydroelectric Power Commission ol
Ontario, allmän karaktär. Detta företag är en
kooperativ kommunal sammanslutning, avsedd att till
lägsta möjliga kostnad förse kommunerna i provinsen
Ontario med deras behov av elektrisk energi. Taxorna
beräknas efter strikt självkostnad för varje kommun
för sig, med hänsyn tagen till dess olika avstånd från
kraftkällan. De privata verken tillämpa givetvis
mera affärsmässiga taxor. Att dessa äro fastställda
på vidsynt sätt, torde framgå av den omständigheten,
att elektriciteten fått en mycket stor användning i
Amerika, långt större än för motsvarande
förhållanden i Europa. Genomsnittsförbrukningen i hushållen
torde överstiga 500 kWh per år. Elektricitetsverken
drevo en avsevärd propaganda och hade ordnat
utställnings- och försäljningslokaler av imponerande
dimensioner. De flesta besökta verken hade egna
skyskrapor för kontorsändamål i stadens bästa
affärsdistrikt och hade i allmänhet bottenvåningen
disponerad för utställningar. De apparater man mest
arbetade för syntes vara, förutom strykjärn, dammsugare,
tvättmaskiner, kylskåp samt små värmeapparater,
såsom kastruller och brödrostare m. m. Däremot
syntes de elektriska spisarna ej ha fått någon större
spridning i städerna, vilket delvis torde sammanhänga
med att elektricitetsverken i allmänhet voro lierade
med gasverk. Endast i Buffalo och i de av "Hydro"
matade kommunerna föreföll den elektriska kokningen
ha tagit verklig fart. Av dessa företag baserar Hydro
sin kraftalstring helt och hållet, Buffalo sin till
övervägande del, på vattenkraft. I allmänhet användes
relativt stora effektspisar med automatisk
temperaturreglering i ugnarna. Kokplattorna voro i många
fall öppna, vilket ju icke anses motsvara de högsta
kraven. En apparat, som drog ganska mycket ström,
var den kombinerade fläkt och brännare, som ofta
användes för oljeeldning i villorna och som gör
eldningen fullt automatisk.
1 Föredras’ viel
d, 15 mars 1923.
elektroteknikavdelning-ens sammanträde
Som exempel på de tillämpade taxorna må nämnas
följande.
De kommuner, som matas av Hydro, ha i allmänhet
en tredelad hushållstariff, bestående av en fast avgift
av 33 cents pr månad, en kWh-avgift av från 2 till
högst 8 cents för visst antal kWh pr månad (från 30
till 60) samt en avgift för överskjutande förbrukning
vanligen liggande mellan 1 och 2 cents pr kWh.
Vid Buffalo General Electric Co beräknas effekten
i hushållen till 10 watt pr lampa, dock minst 250 watt,
till vilket värde lägges 2,5 % av den installerade
effekten av hushållsapparaterna. För de första 60
timmar pr månad, som denna effekt användes, gäller
ett strömpris av 6 cents pr kWh, för därpå följande
120 timmar 4 cents pr kWh och för resten 1,5 cents
pr kWh.
I Chicago debiteras för hushållen 7 cents pr kWh
för de första 3 kWh pr rum och månad, 5 cents pr
kWh för därpå följande 3 kWh och 3 cents pr kWh
för all förbrukning, som överstiger 6 kWh pr rum och
månad.
I Boston tillämpas en hushållstaxa, vid vilken 8,5
cents pr kWh debiterades för de första 2 kWh pr
månad och 9 m2 golvarea, 5 cents för därpå följande
70 kWh pr månad och 9 m2, 3 cents för överskjutande
förbrukning. Den minsta beräknade golvarean var
90 m2. Vidare tillämpades en allmän taxa för alla
slags förbrukare, vid vilken strömpriset utgjorde 8,5
cents för intill 1 000 kWh pr månad, 8 cents för
därpå följande 2 000 kWh, 7,5 cents för nästa 2 500 kWh
och 3,5 cents för resten.
New York Edisons strömpris uppgick till 7 cents
pr kWh.
Som synes av pvanstående, uttogs vid
våningstarifferna icke någon fast avgift som fallet är vid våra
motsvarande taxor. Vid de amerikanska taxorna
debiteras tydligen belysningspris för den förbrukning,
som anses motsvara normal belysning för resp.
vå-ningsstorlek, därefter debiteras ett pris, som anses
acceptabelt för vanliga hushållsapparater och
slutligen träder ett pris i kraft, som anses möjliggöra
elektrisk kokning. En sådan taxa blir möjlig tillämpa
för alla, under det en taxa med fast avgift ej kan
påtvingas förbrukare, som endast sparsamt vilja
använda elektriciteten. Uppdelningen av
hushållsförbrukningen i mera kvalificerad och mindre
kvalificerad sådan förefaller rationell. Taxorna bliva emeller-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:26 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929e/0065.html
