- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Elektroteknik /
111

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 febr. 1929 ELEKTROTEKNIK 111

i parallell giva den mot 20 kQ svarande spänningen
l,t6 kV och fyra parallellkopplade rör giva 1.34 kV.
Den senare fördubblingen av rörantalet ger alltså
ringa ökning av anodspänningen. Att en ökning av
antalet parallellkopplade rör alltid medför en ökning

W„

V tot

li.Qskv

70 kl

Fig. 10. Dynamiska effektkurvor för Z 3 nr 1 447.

Vi =.8.0 V;

k = 0,æ; Vgo = + S V;
Huvudparameter: V0.

= 0.

av anodspänningen och den avgivna effekten,
framgår dock av den yttre karakteristikans form.

Fig. 9 visar yttre karakteristikor för olika värden
på återkopplingsfaktorn.

b. Effektkurvan.

För att bättre kunna studera arbetskretsens
anpassning till röret får man tillgripa effektkurvan Wy —
— † (Ry) fig. 10. Denna har vid högre driftspänning
ett utpräglat maximum. Man brukar för att behålla
analogien med ett galvaniskt element säga, att inre
och yttre motstånden äro lika vid maximum avgiven
effekt. Det så definierade inre motståndet är
emeller-tfd ej konstant, utan varierar starkt med
arbetspunktens läge (jfr fig. 11), återkopplingsfaktorn m. m.,
varför fiktionen om ett karakteristiskt inre motstånd
för oscillatorrör är opraktisk.

Effektkurvan är den lämpligaste vid
dimensioneringen av en röroscillator. Effekten är nämligen alltid
den avgörande faktorn. Enligt fig. 11 kan man vid
Vg0 = — 50 voit ej taga ut största effekten ur röret,
emedan detta då måste arbeta på ett yttre motstånd,
som är avsevärt mindre än begynnelsemotståndet med
därav följande svårighet för svängningarna att sätta

i gång. Denna stora negativa gallerförspänning är
alltså praktiskt oanvändbar.

c. Verkningsgraden.

Såsom anodverkningsgrad definieras förhållandet
mellan den avgivna växelströmseffekten och den
tillförda anodeffekten

Va

W

_</

Wn

Med totala verkningsgraden menas förhållandet
mellan växelströmseffekten och hela den till röret
tillförda effekten, vari då katodeffekten Wk ofta
spelar en stor roll,

W0 + Wk

Vid diskussion av verkningsgradens betydelse bör
man skilja på två fall, nämligen

1) då W0 är högst av samma storleksordning som
Wk.

2) då W0 är avsevärt större än Wk.

I förra fallet är anodverkningsgraden intet mått på
effektekonomien. Man måste i detta fall eftersträva
sådana anordningar, som medföra största möjliga
totala verkningsgrad, dock med iakttagande av att
anodförlusterna

W„ = Wn — W„

............. (18

då röret eljest

ej överskrida ett visst värde Wa,
tar skada.

I senare fallet, som inträffar dels vid rör i
allmänhet, då driftspänningen är hög, dels oftast vid
lågtemperaturrör, behöver man endast taga hänsyn till
anodverkningsgraden. Detta är nu så mycket
viktigare, som röret i detta fall befinner sig nära
gränsen för sin belastningsförmåga. Enligt ekv. (18) kan
man skriva

W — r,a _ w

Tr y max i rr a max

1 —Va

Man kan alltså teoretiskt uttaga hur stor
växelströmseffekt som helst, blott rja är tillräckligt stor. Den
maximala anodförlusten, men ej den uttagna effekten,
är en för röret karakteristisk storhet.

Fig. 12 visar anodverkningsgradskurvorna såsom
funktion av yttre motståndet vid olika värden på
gallerförspänningen. Katodeffekten är 86 watt, och

I

UC 45



TO. ten

Fig. 11. Dynamiska effektkurvor för Z 3 nr 1 447. Vk — 8,0 V;

F0 = l,6 kV; Ä = 0,25; Ä?s = 0. Huvudparameter: V„0.

denna anordning faller alltså under punkt 1).
Maximum för de tre kurvorna i fig. 12 är 47,5 %, 55 %
och 68 %. Motsvarande värden på den totala
verkningsgraden är 37, 40 och 47 %. Genom jämförelse
med fig. 11 ser man, att maximal anodverkningsgrad
inträffar samtidigt med maximal avgiven effekt.

De olika sätten att förbättra anodverkningsgraden
skola här ej behandlas. Ett av de vanligaste är an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929e/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free