Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110:
TEKNISK TIDSKRIFT
1 juni 1929
gynnelsemotståndet ligger tangeringspunkten i origo.
Mellan de båda tangeringspunkterna har
karakteristikan ingen reell existens, i det inga stabila
svängningar motsvarande denna del av kurvan kunna äga
rum. Kurvan är därför här prickad. Skillnaden
mellan begynnelse- och slutmotståndet är extremt
stor för denna kurva. För V!/0 = -f- 8F är Ryb = 7,75
k Q och Rys = 7,6 k Q och för Vgo = + 50 V Ryb =
= /?’,„ = 6,i k Q.
ki/
Fig. 7. Dynamiska yttre karakteristikor för Z 3 nr 1 447.
= 8,0 V; K0 = 1,5 kV; k = 0,25 Bgs = 0.
Huvudparameter = Vqn. Begynnelsemotst. lör V„0 = — 50 V + 8 V och
+ 50 V: Byb = 29,3 kQ resp. 7,75 och 6,06 kQ.
Det är lätt att avgöra, om en skärningspunkt mellan
motståndslinjen och karakteristikan är en stabil punkt
eller ej. Vi betrakta kurvan för Vgo — — 50 och an-
Fig. 8. Dynamiska yttre karakteristikor för Z 3 nr 1447.
V]. = 8,0 V; k = 0,25; Vgo = + 8 V; Rg„ — 0.
Huvudparameter: V0. Begynnelsemotst. för V0 — 0,5 kV, l,o kV, l,5kV,
2,okVsamt 2,5 kV: Ryb = 12,« k Q resp. 8,70,7,75,7.20 och 6,86 kQ.
hos punkten a skall undersökas, antages
anodströmmen och med den anodspänningen växa, så att
punkten b anger de nya värdena. Gallerspänningen växer
i samma proportion och denna alstrar i röret enligt
yttre karakteristikan en anodström motsvarande
punkten c. Den ursprungliga strömökningen
motverkas alltså av en tendens till strömminskning. På
samma sätt kan visas, att strömmen ej heller kan
minska, varför punkten a är stabil. Punkten d
däremot är instabil, emedan en strömändring medför en
tendens till ytterligare ändring i samma riktning som
den ursprungliga, En punkt motsvarar ett stabilt
driftförhållande, om yttre karakteristikans tangent i
punkten bildar större vinkel med positiva /„-axeln
än den genom punkten gående motståndslinjen.
Av ovanstående bevis för instabiliteten i punkten
d framgår, att om svängningarnas amplitud en gång
nått upp över punkten d, växa de till den stabila
punkten a. Det är också ett känt förhållande, att
man måste giva vissa oscillatorer en kraftig impuls
för att svängningarna skola sätta i gång.
Fig. 8 visar yttre karakteristikor för olika
driftspänningar. Man ser av dessa kurvor, att det
karakteristiska knäet blir mer och mer avrundat med ökad
driftspänning. Detta knä beror på att
gallerströmmen börjar öka kraftigt, då totala anodspänningens
minimivärde och totala gallerspänningens
maximivärde bliva lika stora.1 Vid ökad anodspänning växer
gallerströmmen hastigt, och anodströmmen avtar.
Avrundningen av knäet vid större driftspänning
beror på att anodströmmens momentanvärde snart
uppnår mättnadsvärdet. Anodströmmen Ia blir därför i
det närmaste konstant för olika anodspänningar, till
dess gallerströmmen sätter i och minskar la.
I fig. 8 har för varje kurva inlagts linjen
1
V a = V0. Anodspänningar över detta värde
med-V
föra, att anoden under viss del av perioden är
negativ i förhållande till katoden.
Om n identiskt lika oscillatorrör kopplas i parallell
på yttre motståndet Ry, må anodspänningen bliva Va
och anodströmmen genom varje rör/a, således
Va = Rv(nIa) = (nRy)la
kv
Fig. 9. Dynamiska yttre karakteristikor för Z3 nr 1447.
Vk = %fiV; V = 1,5 kV, Vgo = + SV; Rgs = 0.
Huvudparameter: k. Begynnelsemotst. för k — 0,15, 0,20, 0,25 och
0,30: Ryb = 14,1 k Q resp. 9,9, 7,75 och 6,3 k Q.
Slutmotstånd k =0,25, Bys — T,si k Q.
Anodspänningen blir alltså densamma som ett av
rören ger, då det arbetar på ett yttre motstånd, som
är iiR,r och kan bestämmas ur yttre karakteristikan
för ett rör. Om i fig. 8 V0 = 2 kV och R,,= 10 kQ
ger ett rör anodspänningen Va = 0,61 kV, två rör
va
i Man har på grund härav Vnun;} =–—- ,
aft’m (1 + k) \/2
vilket stämmer med kurvorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
