Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
TEKNISK TIDSKRIFT
7 sept. 1929
kommit före den andra. Det ligger nära till hands att
med en koppling enligt fig. 1 försöka uppfylla dessa
fordringar. Figuren visar två vanliga
asynkronmotorer 12 resp. 34, som vardera besitter ett eget
start-eller regleringsmotstånd Ä2 resp. Rt. Motorerna
behöva ej vara av samma storlek. Men de böra vara så
dimensionerade, att om under normala
belastningsförhållande samma varvtal inställes för båda, även
släp-ringsspänningarna hava samma storlek. Släpringarna
kunna då parallellkopplas över ett
utjämningsmotstånd ru, vilket har uppgiften att åstadkomma den
ovannämnda elastiska kopplingen. Det vill säga:
kommer motor 34 med en godtycklig vinkel s (i
elektriska grader) efter motor 12, så skall
utjämningsmotståndet genomsläppa en utjämningsström ./„, som
höjer momentet på motor 34 samt sänker momentet på
motor 12.
I. Analytisk teori.
Den analytiska behandlingen blir enklast, om man
tänker sig bägge motorernas ström- och
spännings-diagram uppritade på vanligt sätt, sålunda utan att
taga hänsyn till den vinkelskillnad e, med vilken i
verkligheten relativt till diagram 12 alla
rotorspän-ningar och strömmar för motor 34 komma före de i
diagram 34 ritade vinkellägena. Detta medför
emellertid, att utjämningsströmmen Ju måste få olika
fasläge i båda diagrammen. Dess vektor i diagram 34
måste ligga e° efter dess vektor i diagram 12. Med
hänsyn därtill sättes i diagrammet för motor 12
e
(Ju) 2 = Ju e
’ 2 = ju |eos
] sm
däremot i diagrammet för motor 34:
(JA
Ju e
s
i-w
Ju (
eos I + i sin I
Den analytiska behandlingen genomföres med
följande beteckningar (per fas)
Motor 12.
Motor 34.
Eu E 2 E 1? £4 primärspänning och
sekundärspänning
vid öppen sekundär-
krets
Ju J 2 J3, J, primär- 0. sekundär-
ström
ri, r2’ r3, W primärt 0. sekundärt
motstånd
Xj, x2 x3, x± primär- och sekundär
tomgångsreaktans
beräknad för nätets
periodtal
X\2 ^34 ömsesidig reaktans
beräknad för nätets
2 periodtal
1 0 3i _ j ^34 Blondels koefficient
X\ x2 x3 x± för totalläckningen
R2 Ä4 start- resp. regle-
ringsmotstånd
P& 2 Pö 4 på rotorer överförd
effekt per fas s. k.
"synkron luftgaps-
effekt"
I r ° U1 ’ u utjäniningsström och
utjämningsmotstånd
Motor 12. Motor 34.
S eftersläpning
e vinkel i elektriska
grader med vilken
motor 34 kommer
efter motor 12.
Med dessa beteckningar lyda primär- och
sekundärkretsens spänningsekvationer:
Motor 12
Èi = ji(ri — }X1) — jj2 x21 ............(1)
(3)
i^y
j — R
jj3 x3l + ju e 2 (4)
Motor 34
Èt = j3 (r3 — j x3) — j -h xi3
Dessutom erhålles en spänningsekvation för den
strömkrets, som bildas av utjämnings- och
startmotstånden:
. e c
0 = JU(R, +rM + Ri) — j2e,*R2 + j4e~’"2 Ä4 (5)
Den sista ekvationen användes för att eliminera Ju ur
ekv. (2) och (4):
_ f I, Äs ru + R, ~|
2Ls + S ’rT+^+R,~ 1x>] ~
S R2 + ru+Rl
— is
i Ji xi2 +J4 e
R2 Ri
0
i
Ji LS
— ]J3 ^34 + J2 e
Sättes häruti
r2 = r2 + R2 •
= r4’ + ß4 .
R =
S (fi» +ru+ Ä4)
Ri ru -f R2___ "
S"B1 + r. + B1 ’
7 £ R2
s («» + + R,y
(2 a)
(4 a)
«2 + ru + Ri
_i\__
fi» + ru + B4
R2 Ri
fi» + K + ß4
erhålles i stället för ekv. 2 a och 4 a
(6)
0
-le
J\e
-jj1 x12 (2 b)
(r -\~R \ ■ ^s R
–g — — jXiJ+Jze - g — i J3 ^34 (4 b)
Fig. 2. Förenklat kopplingsschema för synkron
parallell drift av två asynkronmotorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
