Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 2
■^Srm^EHHmcA
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1929
*
REMI 2
Redaktör: Evert Norlin
UTGIVEN AV SVENSKA T E K N O LOG FdWE N I NQE.N.
INNEHÅLL: Kol förädling och oljeutvinning, av bergsingenjör A. Hallbäck. — Berättelse över Svenska teknolog
föreningens avdelnings för kemi och bergsvetenskap verksamhet under år 1928. — Föreningsmeddelande.
KOLFÖRÄDLING OCH OLJEUTVINNING.
Av bergsingenjör A. Hallbäck.
(Forts. fr. sid. 3.)
Destillation vid hög temperatur.
Destillation vid hög temperatur är den äldsta av
ovannämnda förädlingsmetoder. Hit hör den
kolbehandling som är den vanliga vid våra gasverk och
koksverk.
Yid gasverken användes som bekant endast sådana
kol, som giva en god gas och en för hushållsbehov
och centralvärmeledningar lämplig koks. Som
ungefärliga utbytessiffror per ton förgasade kol kunna
anges: 280—345 m3 gas, 600—650 kg koks, 40—50
kg tjära, 2,5 kg ammoniak (motsvarande 4 ggr denna
mängd såsom ammoniumsulfat) samt 0,8 kg bensol.
Den termiska verkningsgraden är hög. Den uppgår
vid moderna ugnar till icke mindre än 80—85 %.
Förlusten är huvudsakligen att finna i det för ugnarnas
eldning förbrukade bränslet. Yid koksverken är
koksen som bekant huvudprodukten. Därför
användas där kol, som i första hand giva en god koks.
Gasverkens ugnar eldades tidigare uteslutande med
koksbränsle, koksverkens med destillationsgasen. På
senare år hava kombinerade kammarugnar, på tyska
s. k. Verbundöfen, vunnit insteg såväl vid de stora
gasverken som vid moderna koksverk. Dessa ugnar
kunna eldas antingen med generatorgas, framställd
exempelvis av avfallskoks eller med destillationsgas.
I förra fallet blir hela destillationsmängden disponibel
för andra ändamål än ugnarnas egen förbrukning, i
senare fallet blir hela koksmängden disponibel och
därjämte ungefär halva destillationsgasmängden.
Härigenom hava även koksverken övergått till att bliva
leverantörer av såväl koks som gas. Jag
återkommer här nedan till den härav föranledda utvecklingen.
Destillation vid lågtemperatur.
Destillation av stenkol vid s. k. låg temperatur dvs.
450—650° ger en s. k. halvkoks av samma
myckenhet som destillation vid hög temperatur, en
lågtempe-raturtjära av ungefär dubbla mängden, samt en rikare
gas, fast av mindre mängd. Halvkoksen är relativt
lätt, innehåller fortfarande en del gaser och är i följd
därav lätt antändlig, men den är i regel tyvärr även
lätt stybbande. Tjäran innehåller en ansenlig mängd
fenoler och har även i övrigt en i viss mån annan
sammansättning än tjäran från gas- och koksverk.
Till denna grupp höra en mångfald metoder. Icke
mindre än 400 uppslag till metoder äro patenterade
och ett rätt stort antal försöksanläggningar hava
under de senare åren sett dagen. Särskilt i England
har man sedan ganska länge brottats med problemet
att av stenkol på denna väg erhålla ett rökfritt
hushållsbränsle, lämpligt att användas i de för England
karakteristiska öppna spisarna för rumsuppvärmning.
Som ett visserligen ekonomiskt sekundärt, men dock
icke dess mindre betydelsefullt moment
tillkommer därvid förhoppningen att på detta sätt kunna
inom England framställa ett flytande bränsle. Fuel
Research Board har utfört en försöksanläggning enligt
dess egna konstruktioner (fig. 4). Anläggningen be-
Sektion X-X
Sektiow Y-Y Sektion Z-Z
Fig. 4. Lågtemperaturdestillationsanläggning enligt Fuel
Research Board.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:14 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929k/0011.html
