- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Kemi /
10

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

TEKNISK TIDSKRIFT

13 april 1929

står av tvenne vertikala järnretorter av tillplattad
något konisk form. Retorterna upphettas genom
utvändigt svepande rökgaser. Kolet inmatas upptill,
vandrar kontinuerligt genom retorten och den bildade
halvkoksen uttages nedtill. Destillationsgasen uttages
upptill. Destillationstemperaturen är c:a 540°C. De
engelska gasverken hava tidigare ställt sig kyliga
gent emot dessa metoder. Numera synes en viss
omsvängning härvidlag kunna spåras. Sålunda är en
anläggning för lågtemperaturdestillation enligt Fuel
Research Boards system omfattande 32 st. retorter
under uppförande vid ett av Gas, light and Coke
Companys gasverk i London. Engelska staten bidrar
till anläggningskostnaden med £ 100 000. Avsikten
är att på detta sätt få systemet provat i praktisk drift
och i full industriell skala.

Av andra engelska anläggningar inom denna grupp
vill jag endast omnämna en anläggning enligt Mac
Laurins system, uppförd vid Glasgows gasverk. Vid
detta system sker förgasningen i relativt stora och
höga schaktugnsliknande retorter. En viss mindre
mängd luft införes dessutom i retortens nedre del.
Härigenom höjes gasutbytet på bekostnad av tjär- och
koksutbytet. Utbytet pr ton kol uppgives till 1100—
1140 m3 gas, 608 kg koks med 3 % flyktiga
beståndsdelar, 9 liter tjära. Genomloppstiden för kolet
genom retorten är relativt lång, den uppgår till c:a
30 timmar. Glasgowanläggningen omfattar 4 dylika
retorter. Systemet kan på grund av luftinblåsningen
sägas stå på gränsen till den tredje gruppen,
fullständig förgasning.

De nyss anförda anläggningarna hava syftat till
en kombination mellan lågtemperaturdestillation och
gasverk. En annan kombination, som länge varit
dryftad, nämligen en kombination mellan
lågtemperaturdestillation och elektricitetsverk, har nyligen fått
sin första representant i full industriell skala i Eng-

Fig. 5. Dunston-anläggningen, schema.

land. Det är en anläggning uppförd vid Dunston
invid Newcastle och tillhörig the Newcastle-upon-Tyne
Electric Supply Co. Ltd. En redogörelse över denna
anläggning lämnades vid den nyligen avhållna
världskraftkonferensen i London av R. P. Sloan.1 Ur hans
redogörelse äro nedan lämnade uppgifter hämtade.
De använda kolen, i detta fall "Northumberland
rough smalls", utgöras av en sorts avfallskol med
små avsättningsmöjligheter för andra ändamål.
Principen för kraftstationens anordning är följande.
Kolen uppdelas först genom siktning i dels större än
6 mm, dels mindre än 6 mm. De fina kolen
användas för direkt förbränning i en kolpulvereldad panna.
De något grövre kolen (större än 6 mm) behandlas i
den kombinerade anläggningen på så sätt, att de först
underkastas destillation vid låg temperatur med
tillvaratagande av bildade destillat och gaser, varpå
den bildade halvkoksen förbrännes under ångpannor.
Fig. 5 ger en schematisk sektion genom den
kombinerade avdelningens huvuddelar. Från den högt
belägna behållaren föres kolet först genom en
torkanordning, där torkningen utföres förmedelst rökgaser
från pannorna. Därifrån föras kolen till
destillationsapparaten. Den bildade halvkoksen
transporteras därpå, fortfarande varm, till ångpannor, där
den brännes på kedjerost. Destillationen utföres
förmedelst varma förbränningsgaser och ånga. Å
bilden är längst till höger visad en gasgenerator för
alstrande av generatorgas, som sedan förbrännes i en
förbränningskammare, antydd inunder
destillationsanordningen. De från retorterna avgående gaserna
och ångorna ledas till en ganska omfattande
anläggning för dessa gasers kylning samt tillvaratagande
och bearbetning av de erhållna kondenserbara
produkterna. Denna del av anläggningen påminner i
ganska hög grad om apparatanordningen vid ett
kolgasverk med tillhörande tjärdestillation och bensol-

fabrik. Den erhållna
gasen har ett värmevärde
av endast c:a 700 kcal
pr m3. Den eldas upp
under pannorna. Kolets
uppehållstid i
torkapparaten uppgives till 15
minuter, dess tid i
destillationsapparaten till 3
timmar.

Dunstonanläggningen
består av tre halvkokseldade
Babcock-pannor, därav två
för en avdunstning av
sammanlagt 9 ton ånga pr
tim. och en för 15 ton
ånga pr tim., samt en
kolpulvereldad panna för 15
ton ånga pr tim. Var och
en av de förstnämnda två
mindre pannorna är
kombinerad med sin särskilda
retort med en
destillations-kapacitet av 20 ton kol pr
dygn vardera. Den tredje
halvkokseldade pannan är

l World Power Conference
1928. N:o J 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929k/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free