Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1929
Fig. 13. Bamag-Heller-ugnen.
rökgaser, som stryka genom dess kanaler, så
försiggår destillationen i den andra och vice versa. Varje
trumma är genomdragen av ett antal skruvformigt
vridna kanaler med 250 mm fri diameter. Kanalerna
bildas av elfast tegel, som på detta sätt fyller
trummorna. Vid rökgasernas passage upphettas detta
tegel och magasinerar värme, efter omkopplingen
passeras kanalerna av materialet, som skall destilleras.
Detta upphettas därvid under upptagande av värme
från teglet, vars temperatur då successivt sjunker.
Då temperaturen nedgått till den såsom lämplig
be-funna undre gränsen, sker ånyo omkastning.
Tidsperioderna uppgivas sålunda: upphettning av teglet
i en trumma 15 min., destillation av brunkol 25
min. samt tömning av trumman 10 min. En
försöksanläggning omfattande ett enda rör om 250 mm
diameter och 10 m längd har utförts och är i drift. På
basis av erfarenheterna härifrån beräknar man att
med tvenne roterande trummor om 3 m diameter och
12 à 14 m längd kunna i kombination med
förutgående nedtorkning till 12 à 15 % fuktighet behandla
1 300—1 400 ton råbrunkol pr dygn. För
åstadkommande av högt utbyte utav lätt-flyktiga beståndsdelar
äro anordnade gjutjärnsinbyggnader i de omedelbart
intill trumman belägna stoftkamrarna. Dessa
järnmassor bliva upphettade samtidigt med trummorna
och åstadkomma sedan vid destillatens passage en
krackning av dessa. Ett utbyte av 30 % utav tjäran
såsom lättflyktiga beståndsdelar med kokpunkt
under 200°C ställes i utsikt. Jämfört med tjäran från
Rolle-ugnen uppvisar den här erhållna tjäran på
grund av den något omildare värmebehandlingen en
något högre specifik vikt och högre asfalthalt. Skulle
emellertid kapaciteten av ovan angiven
storhetsordning med fördel kunna erhållas, så är därmed ett stort
steg taget vid utvecklingen av retortdestillation av
brunkol och andra icke bakande kolmaterial.
Även i avseende å lågtemperaturdestillation av
stenkol hava i Tyskland omfattande försöksarbeten
bedrivits. Särskilt under och strax efter kriget
uppstodo där ett flertal olika anläggningar, i regel
baserande sig på den roterande trumman såsom organ.
De flesta av dessa hava emellertid på senare åren
blivit nedlagda. Ett system som dock synes hava
hållit sig kvar och vidare utvecklats är det s. k.
K. S. G.-systemet, benämnt efter firman ifråga:
Kohlenscheidimgsgesellschaft i Essen. Detta system
tar särskilt sikte på behandling av finkorniga min-
dervärdiga avfallskol med bakande egenskaper och
avser dessas överförande till under
koksningsproces-sen hopbakande större bitar, lämpliga för
hushålls-ändamål under samtidigt tillgodogörande av de er-
! *
o i ♦ e a 10m
Fig. 14. K. S. ß.-ugnen.
hållna flytande biprodukterna. Den använda
ugnskonstruktionen framgår av fig. 14. Den utgöres av
en dubbel, något lutande trumma, anordnad för yttre
upphettning. Kolen inkomma till vänster å bilden i
den inre trumman, som är försedd med snedställda
skärmar för kolets transport upp till dess högra
ända. Här övergår kolet till den yttre trumman och
utsättes nu för den högre temperaturen vid sin
passage tillbaka till vänstra ändan, där den bildade
koksen uttages. De bildade flyktiga beståndsdelarna
uttagas genom röranslutningen, visad längst till höger
å bilden. Även ånginblåsning äger rum i den yttre
trumman. Den renade gasen har ett värmevärde över
6 500—7 500 kcal pr m3.
En storanläggning enligt detta system är i drift
sedan 1924 vid Karnap invid Essen. (Fig. 15.) Den
består av en dubbeltrumma och har en kapacitet av 80
ton kol pr dygn.
Flera stora anläggningar enligt detta system äro
under utförande. En anläggning för en
dygnskapacitet av till en början 650 ton, men planerad för
utbyggnad till 2 600 ton är f. n. under byggnad invid
New York. Den är avsedd att omvandla billiga och
svårsålda små kol till en marknadsduglig koks för
hushållsändamål och samtidigt utvinna tjära och gas,
vilken senare genom utspädning med vattengas skall
bibringas ett för distribution lämpligt värmevärde.
Invid London är en anläggning om 200 ton pr dygn
Fig. 15. Karnap-anläggnin^eR,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
