Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1929
Fig. 1. Markreaktionen å Klågerup. Gården är synnerligen alkalisk för svenska
förhållanden.
förda. Den torde f. n. sträcka sig över 3—400 tusen
hektar. Inom rördistrikten på Java har förf.
likaledes satt igång en liknande undersökning, den
sträcker sig f. n. väl över ca 300 tusen hektar.
Runt om i världen gör man nu dylika
undersökningar. Så ha lantbrukarföreningarna i Holland
upprättat ett särskilt laboratorium för att dit få insända
prov för kalkbehovsbestämningar. I Tyskland,
Finland o. s. v. ha systematiska undersökningar över
större eller mindre områden genomförts och f. n. torde
det väl knappast finnas något jordbrukslaboratorium
i världen där ej dylika förhållanden prövas.
Vid sockerförsöksanstalten i Pasoeroean på Java
har en av de viktigaste undersökningarna när det
gällt bedömandet av en jord varit fosfatanalysen.
Man har nämligen där funnit att man genom att
undersöka markens halt av i 2 % citronsyra löslig P205
har ett mått på markens behov av fosforsyregödning.
Till liknande resultat ha Lemmermann och en del
andra forskare kommit. Dock har dessa senare ej
haft tillräckligt stort material till förfogande för att
kunna draga några definitiva slutsatser.
Förf. har under senaste året i Sverige undersökt
ett stort antal jordprov, tagna från platser, där
fältförsök utlagts. Proven ha blivit undersökta på
fos-fathalt och dessa resultat ha jämförts med siffrorna
från fältförsöken. Resultatet av denna undersökning
framgår av diagrammet i fig. 3 och kan i ord klädas
så, att ju lägre fosfathalten är desto större
skördeökning åstadkommer en fosfatgiva.
Det återstår sålunda att undersöka om vi för
fosforsyrebestämning äger någon metod, med vars hjälp
vi kunna utföra de praktiska undersökningarna. En
dylik utarbetade förf. i Pasoeroean och har
sedermera förbättrat den. Den är grundad på Bell-Doisys
Fig. 2. Markreaktionen å Kagghamra. Gården är
genomgående sur till starkt sur.
metod, som beror på att fosfomolybdat vid reduktion
ger blåfärgning, som i intensitet står i ett visst
förhållande till fosfathalten. Metoden medger en säkerhet
i fosfatbestämningen av 0,1 mg per 1. och är
synnerligen enkel. Hela bestämningen jämte extraktion av
fosforsyra med citronsyra kostar ca 10—15 öre och 2
man kunna på en dag utföra 2—300 analyser.
Med denna metod ha en stor mängd analyser här
utförts och resultaten ha blivit ur fler än en synpunkt
intressanta, se fig. 4, 5 och 6.
Gå vi till Kagghamrakartan, fig. 6, se vi att vissa
delar av gården har mycket hög fosfathalt, andra ha
mycket låg. Denna gård har ett ovanligt stort antal
mantal, beroende på att den består av en hel mängd
sammanköpta hemman. Dessa ursprungliga gårdar äro
numera försvunna, men man känner deras plats och
där de ha legat har marken en synnerligen hög fos-
Procentisk s/fördeökning
förorsakad genom fosfatgödsling
5 /o 15 20 25 jo Markens fosfathalt
Fig. 3. Förhållandet mellan markens fosfathalt och skördeökning
åstadkommen genom gödsling.
500m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
