Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929
KEMI
31
Fig. 4. Fosfathalten i Sverige. Fyrkanterna återge
den procentiska fördelningen av jordarna på olika
fosfathaltklasser.
fathalt. Förklaringen till detta förhållande, som vi
även återfinna vid undersökningen av en del
skånesocknar. är tvåfaldig. Våra förfäder valde, när de
Fig. 5. Fosfatbalten å örtofta. Gården har en relativt hög fosfathalt
och är tämligen jämn.
slogo sig ned på ett visst område, ut den jord, vars
vegetation angav, att marken var den bästa.
Sedermera ha näringsämnen i form av hö, säd m. m.
sammanförts till gården och mineralsubstansen har i
huvudsak deponerats runt gården i form av gödsel.
Denna anhopning har fortgått under århundraden och
de gamla gårdarnas plats visas av markens från
omgivningen avvikande egenskaper.
Vi kunna på grundval av dylika kartor sålunda
säga var marken behöver fosforsyra och var icke
med en säkerhet som når 90 %.
Att söka bestämma
markens kvävebehov
är vida svårare. Den
mängd lättlösligt, och
därför för växten
tillgängligt kväve,
som finnes i marken,
är helt beroende på
biologiska
processer-En biologisk process,
är ju alltid avhängig
av de yttre
omständigheterna och
därför kommer markens
nitratproduktion att
utfalla olika ett vått
och ett torrt år osv.
Man kan därför ej på
förhand säga om en
jord kommer att
producera mycket eller
litet nitrater. Men
vad man däremot
kan göra är att
undersöka hur en jord
nitrifierar, när den
befinner sig under
de bästa möjliga
omständigheter. Dylika
undersökningar har jag utfört såväl här som på Java
och därvid funnit att en omvänd proportionalitet
förefinnes mellan gödslingsbehov och
nitratproduk-tionen.
För bestämmandet av markens nitratinnehåll har
min medarbetare Riehm utarbetat en metod grundad
på, att difenylamin i stark svavelsyrelösning ger en
blåfärgning med nitrater. Undersökningar efter denna
metod gå på c:a 10 öre stycket. Exempel på svenska
undersökningar se fig. 7 och 8.
Kalit är ju också ett av våra viktigaste
näringsmedel och det vore ju av yttersta vikt att lära känna,
markens kalihalt. En analysmetod ha vi utarbetat:
under sista tiden, vilken medger undersökningar för
en kostnad av ca. 5 öre per st. och med en hastighet
av c:a 2—300 per mansdag. Metoden är grundad på
utfällning av kalium som koboltinitrit och
bestämning av kobolt kolorimetriskt.
Växtfysiologiskt-praktiskt ha vi ännu ej hunnit att få fram någon
extraktionsmetod, varför man ännu ej kan yttra sig
om denna vägs framkomlighet.
Kloren spelar på Java en stor roll som växtgift och
det kan vara av stor betydelse att känna dessa
fördelning. Kartor efter samma principer som förut nämnts
ha utarbetats till en kostnad av c:a 10 öre per analys.
Vi ha här sålunda sett att vi kunna undersöka
Fig. 6. Fosfathalten å Kagghamra. Mycket starka
variationer förefinnas. Platserna med hög fosfathalt äro
ställen där gårdar legat eller ligga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
