Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
KEMI
89
En betydande del härav användes särskilt i
Frankrike till framställning av monoklorättiksyra.
Inledes trikloretylen i varm svavelsyra, som
ut-spätts med vatten till passande koncentration, adderas
två vatten, och vi få monoklorättiksyra, som
avdestillerar.
C2H ■
CL
2 H„0 = CH, • Cl • COOH 4- 2 HCl.
Det förbukade vattnet ersättes givetvis under
processens gång. Metoden lär arbeta med gott utbyte.
Något närmare om den £tr? Sei vitt jag vet, ej publicerat.
Under kriget tvingade här i Sverige bristen på
extraktionsmedel för fett, harts etc., vartill i fredstid
använts bensin, fram tanken på att av karbid
framställa trikloretylen. På antimonmetoden var då ej att
tänka, emedan tillgång till tillräckliga mängder
antimon saknades. Det var emellertid i litteraturen känt,
att klor och acetylen direkt kunde förenas till
tetra-kloretan, om man blott kunde skydda sig mot
explosionsrisken. Enligt en patentbeskrivning var det även
känt, att, om blandningskammaren för gaserna fylldes
med sand av tillräcklig finkornighet, förelåg ingen
risk för explosioner, och om sanden uppblandades
med litet järnfilspån, skulle .gaserna lugnt och
fridfullt förenas till tetrakloretan.
Patentritningen var mycket upplysande och såg ut
så här. Se fig. 6.
Metoden underkastades av Fosfatbolaget en
noggrann prövning i så pass stor skala, att tillräckliga
och nödvändiga hållpunkter för ett hastigt byggande
av en fabrik för trikloretylen erhöllos.
Den apparat som vi stannade för, visas i all sin
enkelhet på fig. 7.
Apparaten består av en i genomskärning
rektangulär låda, medels ofullständiga mellanväggar avdelad i
tre så att säga seriekopplade delar, alla fyllda med en
blandning av sand och järnfilspån. Gaserna tillföras
upptill i det större rummet och med acetylengas i
överskott. Parallellt med gaserna införes även litet
Fig. 6.
Fig. 7.
tetrakloretan, vilket underlättar reaktionen.
Produkten avrinner nedtill och är på grund av
acetylenöver-skottet nästan klorfri. Acetylenöverskottet fortsätter
till den sista av apparatens tre delar och möter där
klorgas i sådant överskott, att den avrinnande
produkten innehåller rätt stor mängd löst klorgas. Denna
klorlösning i tetrakloretan införes, som ovan nämnts,
i apparatens huvudreaktionsrum.
Apparaten visade sig arbeta tillfredsställande,
i det att inga explosioner eller förpuffningar
förekommo. Produkten blev tillräckligt ren att direkt
behandlas med kalk till trikloretylen. Även utbytet var
acceptabelt.
En fabrik byggdes på mycket kort tid i Hudiksvall.
Efter några år nedlades den, sedan åtskilliga 100-tals
ton trikloretylen tillverkats.
MODERNA METODER FÖR BEARBETNING AV TRÄSYRA.
Av civilingenjör K. N. Cederquist.
Sedan världskrigets slut har kolningsindustrien haft
en särdeles bekymmersam tid att genomkämpa. Jag
tänker härvid ej på den allmänna
konjunkturförsäm-ringen, som inträdde utan på den konkurrens, som
uppstått i och med utvecklingen av de syntetiska
produkterna ättiksyra, metanol och aceton, vilka förut
så gott som uteslutande framställts i samband med
torrdestillation av trä.
Av dessa produkter är givetvis ättiksyran den
viktigaste, åtminstone vad lövvedskolningen beträffar,
då den erhålles i en kvantitet, som är minst tre gånger
så stor som den samtidigt fallna metanolen. Då
härtill kommer att isoleringen av ättiksyran varit ganska
komplicerad och dyrbar, är det närmast
framställningsmöjligheterna av en billigare ättiksyra, som
fångat träkolarens intresse.
Av de syntetiska metoderna kommo under krigets
senare del acetylenättiksyran och ungefär samtidigt
den fermenterade acetonen i marknaden samt först
för några år sedan den ur koloxid och vätgas
hög-tryckssyntetiserade metanolen.
Då den syntetiska ättiksyran först uppenbarade sig
på marknaden, trodde nog litet var, att bearbetningen
av träsyra skulle bliva omöjlig. Det visade sig
emellertid snart, att om man utgick från ungefär samma
pris på karbid och ättiksyrad kalk,
framställnings-kostnaden på ättiksyra blev densamma, vilket
gjort att de bägge metoderna ännu i dag kunna
existera vid sidan av varandra.
Det är ju möjligt att läget för den ättiksyrade
kalken kunnat vara något bättre, än vad det är, om den
amerikanska träkolningsindustrien gjort vad som
kunnats för att någorlunda täcka ententmakternas behov
av ättiksyra under krigsåren. Det förefanns nämligen
i Förenta staterna möjligheter att genom ett raskt
ingripande få fram en acetattillverkning vid ett stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
