- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Kemi /
88

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

TEKNISK TIDSKRIFT

13 april 1929

Processen är i stort sett mycket enkel. Vätgasen
användes i ett 30-faldigt överskott för att i möjligaste
mån förskjuta jämviktsläget till förmån för alkohol.
Eljest innehåller produkten en del aldehyd, som med
alkohol omsätter sig till acetal

CH, . C + 2 C2H.0H = CH3 • C < ° ~ gHs

Såväl vätgasen som aldehyden måste vara av mycket
hög renhetsgrad eljest förstöres den ytterst känsliga
nickelkatalysatorn. Egendomligt nog bör vätgasen
dock innehålla små spår av syre. Vid fullkomlig
frånvaro av syre bildas en del etyleter, som förorenar
produkten.

I såväl Schweiz som Tyskland framställdes en tid
under och kort efter kriget betydande kvantiteter
sprit på denna väg. Erdmanns dröm om
mineralspriten blev således verklighet, ehuru hans uttalande
om dess konkurrenskraft med jäsningsspriten icke
besannats. Numera torde nämligen knappast någon
större mängd framställas av karbid.

Vi hava sett, hur acetaldehyd vid oxidation giver
ättiksyra, och vi hava sett, att en reduktion leder till
alkohol. Förenas alkoholen med ättiksyran, erhålles
ju etylacetat. Etylacetat kan dock direkt erhållas
av acetaldehyd utan vare sig reduktion eller
oxidation.

Blandas acetaldehyd med cirka 5 %
aluminium-alkoholat sker en omlagring, så att etylacetat
erhålles. Utbytet är mycket gott.

2 CH, • C < q = CH3 ■ COO • C2H5

Enda svårigheten är att framställa
aluminium-alkoholatet tillräckligt billigt, men den saken är
numera löst. I Amerika tillverkas på denna väg
betydande kvantiteter acetat, som finner användning i
lackindustri etc.

En annan omlagring av acetaldehyd sker i
närvaro av milda alkalier eller amfotera oxider.
Reaktionen är sedan gammalt välkänd under namn av
aldolkondensation.

2 CH3 • CHO = CH3 • CHOH.CH2.C<^
aldol 0

Sedan syntetisk acetaldehyd blivit tillgänglig till
billigt pris har även denna reaktion kommit till
industriell användning i synnerhet i Amerika, där aldol
i stor utsträckning användes som flotationsmedel.

Under de senaste 4 à 5 åren har aldolframställningen
ökat oerhört i betydelse. Av aldol kan nämligen
butylalkohol framställas genom reduktion med
vätgas i närvaro av kopparkatalysatorer.

CH3 • CH • OH • CH2 • C < ^ + 2 H2 =
aldol 0

= CH3 • CH2 • CH2 • CH2 • OH + H20
butylalkohol

Butylalkoholen var förr en mindre önskvärd
biprodukt vid jäsning av säd till aceton. Sedan
butyl-acetatets utomordentliga egenskaper som
lösningsmedel för nitrocellulosa blivit kända, har
butylalkohol blivit en mycket begärlig artikel, som i Amerika
framställes i mycket stor skala, dels av Union Car-

bide Corporation vid Niagara Falls, dels av
Com-mercial Solvents Corporation i Illinois.

Butylacetatet erhålles genom butylalkoholens
förest-ring med ättiksyra, varvid syntetisk syra givetvis
kommer till användning.

CH3. CH2 • CH2 • CH2 • OH -f CH3 • COOH =
butylalkohol

= CH3. CH2 • CH3 • CH2 • C02 • CH3 -t- H20
butylacetat

Underkastas aldol en försiktig upphettning eller
destillation avspjälkas en molekyl vatten och vi få
krotonaldehyd:

CH3 • CH • OH • CH2 • C < q -H20=CH3.CH=CH-C

Det var en tid på tal, att krotonaldehyden skulle
användas som denatureringsmedel för motorsprit.
Jag vet icke, om frågan är helt avförd från
dagordningen eller om den är ställd på framtiden.

Det återstår nu bara att något litet tala om
ace-tylenträdets frukter, då det får assimilera klor.

Jag skall inskränka mig till tetrakloretan,
trikloretylen och monoklorättiksyra såsom varande de
viktigaste.

Tetrakloretan är en gammal produkt av acetylen.
Redan 1869 hade Berthelot och Jungfleisch
framställt den genom att först behandla antimonpentaklorid
med acetylengas, varvid de erhöllo ett slags
dubbelförening av kloriden och acetylengasen

SbCl5 + C2H2 = SbCl5 • C2H2.

Upphettas nu denna med ytterligare mängd
antimonpentaklorid erhålles tetrakloretan och antimonklorid.

SbCl5 • C2H, + SbCl5 = C2H,C14 + 2 SbCl3

Metoden utformades sedermera i början av detta
århundrade till ett mycket gott tekniskt förfarande.
Enligt detta behandlas acetylenantimonpentaklorid
med klor i stället för med antimonpentaklorid och
på så sätt, att i en lösning av
antimonpentaklorid i tetrakloretan inledes omväxlande acetylen
och klor.

SbCl5 • C2H2 + 2 Cl2 = SbCl5 + C2H2 • Cl4.

Härvid måste man ytterst noga se till, att gaserna
icke komma att blandas med varandra, emedan
blandningen är ytterst explosiv.

Tetrakloretan är ett gott lösningsmedel, som har
en viss användning, men den avspjälkar lätt
saltsyra och verkar därför under vissa omständigheter
korroderande på extraktionsapparaturen.

Behandlas tetrakloretan med ett alkaliskt ämne,
vanligen kalk, erhålles trikloretylen som, om den är
ren, är mycket stabil och neutral. Minst lika gott
lösningsmedel som tetrakloretanen är den också, om
icke bättre.

C2H2 • Cl4 — HCl = CH • Cl = C • Cl2.

I likhet med alla acetylengasens klorerade
produkter är den icke brännbar och har därigenom ett
mycket stort företräde framför bensin, kolsvavla
och liknande.

I Europa tillverkas för närvarande cirka 12- à
14 000 ton årligen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929k/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free