Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slitningen av apparatens delar så småningom inverkar
på resultaten synes icke vara närmare undersökt.
På grund av de åberopade svårigheterna att med
holländare utföra reproducerbara malningar har man
redan tidigt slagit in på ett annat malningsförfarande,
nämligen kulkvarnsmalning, som synes hava alla
förutsättningar att kunna utbildas till en reproducerbar
malningsmetod. Det kan visserligen anföras mot
denna metod, att den icke i samma grad som
hol-ländaremalningen motsvarar det i praktiken använda
förfaringssättet. Det är emellertid icke utan vidare
säkert, att malningsförsök i holländaren lämnar
resultat, som bättre lämpa sig för bedömning av
massans egenskaper och kvalitet än kulkvarnsmalning.
Ändamålet med styrkebestämning hos kemisk
trämassa är nämligen i första hand att klassificera
massan närmast med hänsyn till densammas fysikaliska
egenskaper och är således ett medel för tillverkaren
att härutinnan kontrollera sin produkt. Det är icke
säkert att holländaremalning skall vara lämpligare
härför än kulkvarnsmalning. Däremot kan sägas, att
den malningsmetod är lämpligast, som lämnar det
noggrannaste uttrycket för massans egenskaper.
Hittills utförda försök hava visat, att
kulkvarnsmal-ningen väl lämpar sig som malningsmetod vid
klassificering av kemisk trämassa efter styrka och att den
därtill lämnar resultat, som överensstämma med den
praktiska erfarenheten av massornas egenskaper.
Jämförande försök med kulkvarns- och
skivholländaremal-ning, utförda av Porrvik, gåvo till resultat, att de
undersökta massorna med hänsyn till styrka kommo
i samma ordningsföljd vid båda malningsmetoderna.
Kulkvarnen gav emellertid i medeltal större skillnad
mellan de olika massorna än holländaren.
De mest bekanta kulkvarnstyper, som använts för
ifrågavarande ändamål, äro den amerikanska
Abbé-kvarnen (jar-mill) och den finska LAMPÉN-kvarnen.
Abbé-kvarnen utgöres av ett kvarnhus fodrat med
porslin och som kulor användas flintstenar1. Genom
undersökningar av Bergman2 har visats, att vid
målning i Abbé-kvarnen införes genom avnötning
betydliga mängder aska i papperet, som inverkar på
papperets hållfasthet. Undersökningar utförda i Amerika3
hava därtill visat, att avnötningen är olika stor i
olika kvarnar. På grund härav måste denna
kvarn-typ anses vara mindre lämplig för en standardmetod.
Den finska Lampén-kvarnen har närmare beskrivits
av Bergman4 och sedermera även av Hall.5 Denna
kvarn, uteslutande i den större utföringsformen med
kula vägande c:a 10 kg, användes vid ett flertal olika
massafabriker i Sverige. Enligt vid en del av dessa
gjorda erfarenheter lämnar målning i olika exemplar
av Lampén-kvarnen icke tillräckligt
överensstämmande resultat. Samma erfarenhet synes man hava
gjort i Finland, där man vid Centrallaboratoriet för att
eliminera olägenheten härav mal i två eller flera
kvarnar och därefter blandar massan. Orsaken till
olikheten i malningseffekten i olika kvarnar synes icke
vara utredd.
En annan väsentlig olägenhet hos Lampén-kvarnen
är att kulan särskilt vid början av målningen ofta
1 Se G. Hall, Svensk papperstidning 1926, h. 17, 18 och 19.
2 Bergman, Svensk papperstidning 1924, h. 10, 11 och 12.
3 Morgan & Libby, Technical Association Papers 1928,
sid. 169.
4 Bergman, loc. cit.
5 Hall, loc. cit.
Tab. 1. Malningsförsök med olika kvarnhus av järn och stålkulor.
Kvarn rymmande ca 5 liter, längd = 195 mm, diam. = 185 mm Kvarn rymmande ca 10 liter, längd = 270 mm, diam. = ’220 mm Kvarn rymmande ca 8 liter, längd = 235 mm, diam. = 210 mm
Kulornas Massans [-Kvarnens ro-tations-hastig–] {+Kvar- nens ro- tations- hastig-+} het varv/ min. [-Mal-ningstid-] {+Mal- ningstid+} tim. [-Mal-nings-grad-] {+Mal- nings- grad+} S-R Kulornas Massans [-Kvarnens ro-tations-hastig–] {+Kvar- nens ro- tations- hastig-+} het varv/ min. [-Mal-ningstid-] {+Mal- ningstid+} tim. [-Mal-nings-grad-] {+Mal- nings- grad+} S-R Kulornas Massans I Kvar. [-Mal-ningstid-] {+Mal- ningstid+} tim. [-Mal-nings-grad-] {+Mal- nings- grad+} S-R
diam. tum vikt kg art vikt konc. gr | % diam. tum vikt kg art vikt gr konc. % diam. ; vikt tum j kg 1 art vikt gr nens
ro-tations- konc.
hastig-% "et varv/ min.
5/s" 4,89 Kraft- 35 2,8 105 2 27 s/s" 7,50 Kraft- 50 2 315 2 58 5/s" 4,89 Kraft- 75 3 180 1 14
massa 3 54 massa 3 79 I massa 2 26
4 75 „ „ „ „ 4 „ Ingen malverkan 3 52
» n * „ 315 1 al „ 5,00 Blekt 75 3 105 1 36 ,, „ „ 50 „ 1 21
2 75 sulfit 2 64 2 65
n ti ii 60 4,0 „ Ingen malverkan 2l/2 74 3 83
2-4 .i 2 30 „ „ „ „ „ 180 1 41 3J8» 5,oo „ 75 ,, _ 1 16
3 60 2 69 2 2K
W 2,43 „ 25 2,0 „ 2 36 2t/2 78 3 52
3 ® » " » » » 315 I fö » -i - 50 „ „ 1 23
4 79 2 55 2 67
Blekt „ 2,5 105 1 58 „ „ „ 4 „ 1 36 3 85
Sulht l1/2 75 2 70 6/s" 4,89 Blekt 75 „ „ 1 42
• 11 11 11 11 5 » 1 : 44 fl I sulfit a 73
180 i 46 11/2 61 » " » 50 " » 1 65
ii ii ii ii ii loU oo 4b gQ
™ ®j 318" 5,oo „ 75 „ „ 1 51
<u /b I 2 78
315 20 23 I „ „ „ 50 „ „ I 68
____________________ 60 76 82
2 Ingen
ytterligare
malverkan
enär kulorna
följde med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
