Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TEKNISK
y %
nvDuriSTNm*, Kj/n’iTi1
Fig. 1.
hållanden vid tidpunkten för beställningen icke
möjligt.
Överhettaren är i dessa pannor placerad efter femte
tubraden, där temperaturen uppgår till ca. 1 000°C,
troligen det första utförandet i Sverige, under det att
den tidigare vanligen placerats i vändrummet efter
översta tubraden vid ca. 700—800°C temperatur.
Genom denna placering har överhettarearean kunnat
nedbringas, och samtidigt har möjlighet erhållits att
inspektera tätningarna vid inpressningsställen ocli
handhålsluckor, utan att pannan behöver svalna. Efter
besiktning eller revision av en panna har det tidigare
varit nödvändigt att, sedan pannan varit i drift någon
tid, avställa densamma för efterdragning av
handhåls-luckorna. Möjligheten att lätt kunna inspektera
överhettaren är särskilt vid dessa pannor av stort värde,
Hå det här visat sig svårt att få slingornas
inpress-ning varaktigt tät. JDenna svårighet torde dock gå
att övervinna.
Pannorna äro utrustade med Steinmüllerpendlar,
och dessa arbeta till belåtenhet.
Det högre trycket 24 atö mot 14 i den övriga delen
av anläggningen har icke medfört några större
svårigheter.
Som skydd för överhettaren har vid ånguttaget från
densamma placerats en viktbelastad säkerhetsventil.
Denna säkerhetsventil är inställd att öppna före de
fjäderbelastade ventilerna å domarna. Skulle fel
inträffa å någon maskin under drift och
ångförbrukningen plötsligt upphöra, är härigenom överhettaren
ändock kyld av den ånga, som av säkerhetsventilen
vid det stigande trycket utsläppes i det fria. Denna
anordning har visat sig arbeta mycket bra, och dessa
ventiler utgöra dessutom ett skydd för de
fjäderbelastade ventilerna å domarna. Hos fjäderbelastade
ventiler förefinnes ju benägenhet att fjädrarna sätta
sig vid upprepade blåsningar men vid relaterade
anordning komma dessa ventiler mycket sällan i bruk,
enär den viktbelastade ventilen öppnar vid ett lägre
tryck.
I D S K R I F T 19 JAN. 1929
Anordning vid verkningsgradsproven.
(Samtliga prov utfördes med panna nr 32.)
För att provpannan skulle kunna skötas så ostört
som möjligt och icke röna inverkan av omställningar
å andra pannor, som samtidigt voro i drift, ordnades
så, att av pannorna på norra rökkanalen endast
provpanna nr 32 användes. Ytterligare för driften
erforderlig ånga lämnades av pannor, anslutna till södra
rökkanalen. Genom denna anordning erhölls även
möjlighet att fullständigt skilja matningen av
prov-pannan från de övriga och genom befintliga roterande
tippmätare och cisterner erhålla kontroll å
vattenmängdsmätningen genom strypfläns, vilken var
anordnad i matareledningen omedelbart vid pannan.
Före provseriens början gjordes pannan ren och
samtliga pannventiler översågos, samt de ventiler å
matareledningen, som med hänsyn till driften icke
kunde blindflänsas. Vid varje prov kontrollerades,
att ventilerna fortfarande voro täta. Tippmätaren var
kontrollerad med användande av en av
matarevattencisternerna, som graderats genom ivägning av vatten.
Strypflänsen (se fig. 20) kontrollerades på sin plats
på pannan före och efter provserien med vatten av
samma temperatur och tryck, som under proven.
Kalibreringen utfördes genom vägning av
genomrun-nen vattenmängd. Dessa två kalibreringar å
strypflänsen stämma på mindre än 0,3 %. Avläsning av
U-röret till strypflänsen skedde varje minut. Yid de
två lägsta belastningarna den 3/4 och 4/4 bestämdes
vattenmängden endast genom strypflänsmätning, enär
de förut nämnda, å matareledningen befintliga
ventilerna, under några mellanliggande dagar måst
användas för driften och därför eventuellt ej voro fullt täta.
Yid prov den 25/4 voro dessa ventiler ånyo
översedda.
Kolen utgjorde en blandning av två polska
kolsorter, vid de två högsta belastningarna användes
även en tillsats av westfaliska kol. Det effektiva
värmevärdet för dessa kolblandningar varierade
nvDutisrmnq «■;/«*» Tin
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
