Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
16 mars 1929
Fig. 9. 1 = Eldstadstemperatur, 2 — Temperatur före överhettare,
3 = Temperatur efter överhettare, 4 — Temperatur i vändrum,
5 = Temperatur före smidesec. 6 —Temperatur efter smidesec.
Fig. 9. Rökgastemperaturer.
Diagrammet visar resultatet av de försök, som
gjorts vid ett verkningsgradsprov den 11/3 1927, att
följa temperaturfallet hos rökgaserna under deras väg
genom pannan.
Eldstadstemperaturen anger medelvärdet av ett
flertal observationer med Holborn-Kurlbaum
strål-ningspyrometer.
20 3o
fi VDUHSTNINC,
Fig. 10.
40
Kj/MzÖT/M
so
Temperaturen före överhettaren utgöres av
medelvärdet å avläsningar utförda med
genomsugnings-pyrometer (fig. 22), utrustad med termoelement.
Beträffande temperaturen efter överhettaren
gjordes försök med en likadan genomsugningspyrometer
som före överhettaren, men de erhållna värdena kunna
icke representera medeltemperaturen hos gasen,
beroende på att överhettaren icke är jämnt fördelad
över arean, varför temperaturen var väsentligt olika
på olika ställen av sektionen.
Temperaturen i vändrummet representeras av
medelvärdet å avläsningar, utförda med
genomsugningspyrometer samt två termoelement, försedda med
dubbla strålskydd.
Temperaturen före och efter
smidesjärnseconomi-sern representeras av medelvärdet å två termoelement
med dubbla strålskydd. Rökgastemperatureii före
smidesjärnseconomisern synes ligga 10 à 20°C för
högt, troligen beroende på ojämn
temperaturfördelning i den sektion, där mätningarna utfördes.
Efter provet placerades en
genomsugningspyrometer efter smidesjärnseconomisern för jämförelse
med termoelementen, och överensstämmelsen var
mycket god.
Kurvan torde giva en god bild av
temperaturförloppet vid en avdunstning av 30 kg/m2 och tim. På
diagrammet hava även inlagts punkter, före provet
beräknade dels av prof. B. Afzelius, dels vid verket.
Läget av punkterna, i förhållande till den vid prov
erhållna kurvan, visar, att de beräkningsmetoder, som
stå till buds, torde för praktiskt bruk vara av
tillräcklig noggrannhet.
Fig. 10. Pannverkningsgrader.
Å detta kurvblad hava sammanförts diverse
uppgifter om pannverkningsgrader, hämtade ur
litteraturen, samt de kurvor, som erhållits vid proven å
panna nr 32.
Kurvorna representera:
1. Panna nr 32 inkl. sammanbyggd smidesjärns-
economiser.
2. ,. „ „ exkl. sammanbyggd smidesjärns-
economiser.
3. ,. ., .. inkl. sammanbyggd
smidesjärns-economiser och 640 m2 gjutjärnseconomiser,
gemensam för fem pannor.
4. Vattenrörpanna exkl. economiser, utrustad med
kedjerost.
5. Vattenrörpanna exkl. economiser, utrustad med
stoker.
Kurvorna 4 och 5 äro hämtade ur "Amerikanische
und deutsche Grossdampfkessel" av Friedrich
Münzinger (Guilleaume återgiver i V. D. I., 1915, sid.
262, samma kurvor).
6. Ca 500 m2 panna inkl. economiser, utrustad med
Wanderrost, automatiskt eldad. Pannan är
uppställd i Kraftwerk nr II Altdammer Strasse,
Stettin. Verkningsgradssiffrorna äro erhållna vid
besök under studieresa år 1927.
7. Panna, utrustad med kedjerost.
8. „ „ „ Plutostoker.
9. „ „ „ Erith Riley stoker.
10. ,, „ „ Erith stoker.
11. ., „ „ Danostoker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
