Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 FEBR. 1929
Kurvorna 7, 8. 9, 10 och 11 äro hämtade ur
Ingeniörsvetenskapsakademiens meddelande nr 22 av
ing. Ludv. Josefsson.
12. Äldre vattenrörpanna, rosteldad med
luftförvärmning.
13. Modern kolpulvereldad panna om 700 m2,
utrustad med economiser oeh luftförvärmare.
Kurvorna 12 och 13 äro hämtade ur "Die Wärme",
1928, sid. 466, uppsats av Schliche. Berlin.
14. Kolpulvereldad panna:
konvektionseldyta ...... 1 670 m2
bestrålad eldyta......... 180 ,.
överhettare ............ 350 „
luftförvärmare ......... 920 ..
Pannan är uppställd i Cahokia station, St. Louis.
Kurvan är lagd genom tre punkter, erhållna vid 24
timmars prov; Power, 1928, sid 180.
Jämföras ovanstående verkningsgradskurvor,
framgår, att läget av maximipunkten och kurvornas
utseende är olika vid olika eldningsapparater. Vid
kedje- resp. Wanderrost, kurvorna 4, 6. 7 och 12, vid
Plutostoker, kurva 8, samt vid kolpulverpanna. kurva
13, stupar verkningsgradskurvan brant på båda sidor
om toppunkten, under det att densamma vid de
övriga pannorna håller sig avsevärt mera konstant
vid varierande belastning.
Verkningsgradskurvan för panna nr 32 visar ett,
gynnsamt förlopp och torde maximiverkningsgraden
ligga vid ca. 20 kg ånga pr m2 och timme.
Var toppunkten på en pannas verkningsgradskurva
är belägen, torde till stor del bero på förhållandet
mellan rostyta och eldyta. Ju mindre detta förhållande
är, vid desto lägre belastning bör den maximala
verkningsgraden ligga.
Av kurvornas utseende framgår att de flesta
eldningsanordningar körts ekonomiskt endast inom ett
mycket litet belastningsområde. Om emellertid
möjlighet finnes att elda med mycket litet luftöverskott
och samtidigt tillföra luften på rätt plats både vid
hög och låg last, finnes det också möjlighet, att hålla
verkningsgraden hög praktiskt taget inom pannans
hela belastningsområde. Detta synes av proven att
döma vara fallet vid pannor med tillräcklig
eldstadsvolym och väl skötta kedjeroster, uppdelade i
kompartment samt utrustade med intag för sekundärluft.
Så synes även vara fallet vid den kolpulvereldade
amerikanska pannan, som lämnat kurva 14. Huru
denna kurva skulle förlöpa vid belastning ned till
5 kg m2 och tim., torde huvudsakligen bero på
brännarekonstruktionen, graden av luftförvärmning samt
den då i eldstaden rådande temperaturen. Det är
troligt, att eldstadstemperaturen vid denna belastning Är
för låg för att kunna hålla en ekonomisk förbränning
igång. Jämföres kurva 1, representerande 500 m2
pannorna med smidesjärnseeonomisers i grupp I, med
kurva 14, representerande ungefär den teoretiskt
möjliga verkningsgraden för en 1850 m2 modern
kolpulvereldad amerikansk panna, utrustad med
luftförvärmare, framgår att kurvorna vid högre belastningar
förlöpa ganska lika, och att verkningsgraden för den
amerikanska pannan ligger ca. 13 % högre. Denna
direkta jämförelse är dock missvisande. Vid drift i
grupp I, Värtaverket, ligger verkningsgraden mellan
kurvorna 1 och 3 beroende på huru många pannor,
som äro i drift på den gemensamma gjutjärnsecono-
15
misern. Som ett ungefärligt värde har därför inritats
den streckade kurvan, och denna kan anses
representera grupp I.
Tages hänsyn till kostnaden för
kolpulverframställ-ningen vid den amerikanska pannan, reduceras
skillnaden, mellan vad man kan kalla den ekonomiska
verkningsgraden ytterligare.
I "Bewag Jahresbericht der Betriebsdirektion".
1926, finnes en tabell med detaljerade kostnader för
kolpulverberedning vid ett stort amerikanskt
kraftverk. Ur denna hava erhållits följande siffror,
räknade per ton kol, för två olika månader.
Kostnad för kolpulverberedning:
Energiförbrukning ........... 22.17 23,02 kWh
Kostnad (om 2 öre kWh)...... 44.3 46,0 öre
Ångförbrukning ............. 27.0 30.0 kg
Kostnad (om 7 kg ånga pr kg
kol à 1,5 öre).............. 6 6 öre
Betjäning och material........ 41,5 42,5 öre
Underhåll ................... 8,6 4,0 öre
Summa 100 98 öre
Enligt "Die Wärme", 1928, sid. 289, är kostnaden
för kolpulverframställningen vid Susquehanna River.
U. S. A.:
Energiförbrukning.......... 0,59 M/t
Löner..........................................0,21 „
Underhållskostnader ................0,21 „
Summa 1,01 M/t
I energiförbrukningen är här räknat med 3,3 Pf/kWh.
Summa kostnader skulle i detta fall alltså bliva ca.
90 öre pr ton kol.
t)e amerikanska kol, det här gäller, hålla ca. 5 %
fuktighet före torkningen, under det att vid
Värtaverket kolen vanligen hålla 10 % fuktighet, varför
kostnaden för kolpulverframställningen i runt tal för
detta fall torde bliva 1 kr/ton.
Räknas med ett kolpris av 15 kr pr ton, skulle
alltså beredningen av kolpulvret fördyra bränslet med
ca. 7 %.
Skillnaden i den ekonomiska verkningsgraden mellan
stora moderna kolpulvereldade amerikanska pannor
och pannorna i grupp I minskas sålunda till ca, 3 %
vid nuvarande kolpris.
Denna skillnad är av sådan storleksordning, att
vinsten med kolpulvereldning gentemot de nya
pannorna i grupp I torde vara problematisk, och det bör
därför vara andra faktorer av mera avgörande
betydelse, som motivera det högre anläggningskapital,
vilket ännu belastar kolpulvereldade pannor. Sådana
faktorer kunna vara:
A. Stora fördelar ur reservhållningssynpunkt, såsom
möjlighet till mycket hastig uppeldning.
B. Förmåga att utan stora, störande omställningar
och stort personalbehov vid eldningen lätt följa
varierande belastning.
C. Stor överbelastningsförmåga.
D. Större frihet i val av bränsle.
E. Liten reservhållningskostnad.
I’. Mindre utrymmesbehov i plan och elevation och
därigenom återverkan å tomt- och
byggnadskostnader.
För att undersöka dessa förhållanden i grupp I hava
utförts en del prov, och i det följande framgår
resultaten av dessa. (Forts.)
MEKANIK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
