Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRI F T
16 FEBR. 1929
Man får nu driftverkningsgraden under n timmars
drift pr dygn
(24 — n) ■ 2 • S
V"
■ Vf-
lo zo 3o l/o so
RVDUNSTISlHG K<j/MleTiM.
Fig. 14.
kommer att utföras. Dragspärr finnes för närvarande
på varje rökkanal, så att om pannor äro varmhållna
på den ena kanalen med fyr i en panna på den andra,
kunna de varmhållna pannorna avkopplas från
skorstensdraget. Genom användande av ovanstående
värde å K och den vid proven erhållna kurvan över
avstrålat värme, kurvblad 5, hava kurvorna å
kurvblad 14 erhållits på följande sätt:
Under drifttiden tillgodogöres i ånga och
pannmurverk
n-rjf Q v. e.,
om n = antal drifttimmar pr dygn,
Q = genom bränslet tillförda v. e. pr tim.,
rjf — medelverkningsgraden under drifttiden,
vilken verkningsgrad innefattar såväl det av ångan som
av murverket upptagna värmet, räknat som nyttigt
värme.
I det följande räknas rjf lika med verkningsgraden
i fortfarighetstillstånd vid viss belastning. Detta torde
vara något oförmånligt, då murverket genom
driftavbrott blivit avkylt och rökgaserna härigenom
nedkylas bättre. Approximationen torde dock icke vara
allt för stor.
Under driftavbrottet förloras
(24 — n) ■ S ■ Q ■ K,
om S — strålnings- och ledningsförlust pr tidsenhet
i fortfarighetstillstånd vid viss belastning, räknat i
% av tillfört värme.
K — det förut nämnda "Kennzahl", här satt lika
med 2.
Kurvorna å fig. 14 torde giva en god bild av
storleksordningen och tendensen hos
pannverkningsgra-den vid förekommande belastningar och
avställnings-tider och kunna med fördel användas som ledning vid
panndriftens ordnande. Det framgår, att vid ex. 16
timmars drift pr dygn och en pannbelastning av 20—
45 kg, som vid vissa tider förekomma, är försämringen
av verkningsgraden ca. 4 %. Synnerligen
oförmånligt är det tydligen att koppla in en panna vid låg
belastning endast under några timmar. Vid de
drift-förhållanden, som äro vanliga vid Värtaverket, där
ångdriften börjar på morgonen med stigande
belastning till förmiddagsspetsen, därefter sjunkande under
middagspausen och sedan åter stigande, för att på
eftermiddagen nå sitt högsta värde, bör panndriften
ordnas på följande sätt:
Före förmiddagsspetsen kopplas så stort antal
pannor in, som, med hänsyn till den låga belastningen
under middagspausen, kunna arbeta med god
verkningsgrad. Dessa pannor arbeta då under
förmiddagen med ungefär lämplig belastning, under
middagspausen med låg belastning, för att under
eftermiddagen forceras måttligt, hela tiden arbetande med
god verkningsgrad. Äro nu dessa pannor icke
tillräckliga för att med måttlig forcering upptaga
eftermiddagstoppen, böra de pannor, som ytterligare
erfordras, kopplas in så tidigt som möjligt och
belastningen fördelas jämnt å samtliga pannor.
Kurvorna å fig. 14 representera pannorna i grupp I
tillsammans med smidesjärnseconomiser. Med hjälp
av dessa kurvor och tillägg av 3 % i
verkningsgraden för gjutjärnseconomisers har erhållits fig. 15.
Fig. 15. Merkolförbrukning utöver förbrukningen i
fortfarighetstillstånd vid olika antal drifttimmar
pr dygn.
Fig. 15 är avsedd att giva en konstant, som,
multiplicerad med kolförbrukningen i
fortfarighetstillstånd, giver kolförbrukningen vid olika antal
drift-timmar pr dygn.
I fortfarighetstillstånd arbetar pannanläggningen
med rjf 4- 3 %, vid n drifttimmar per dygn med
Vn+ 3 %.
in
O 4 8 /2 /6 ZO zh
DßiFTT/rjnfin pR.oyGn
Fig. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
