Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 FEBR. 1929
MEKANIK
27
Sedan till justeringsmän för dagens protokoll utsetts
herrar Holger A. Lundberg och Per Husberg, inträdde i
avdelningen genom anmälan civilingenjör Töre G.
Lundström.
Därefter upplästes årsberättelsen för år 1928 av
sekreteraren och lades till handlingarna.
Ordföranden meddelade, att SMS’ meddelande nr 109
angående standardisering av maskingängtappar och
ut-drivarkilar för verktygskonor remitterats till
standardkommittén för verkstads- och verktygsfrågor.
Vidare föredrog ordföranden skrivelser från
avdelningens sekreterare ingenjör H. Edenholm och
klubbmästare ingenjör B. H. Lundborg, i vilka de på grund
av ökade göromål anhöllo om befrielse från sina
uppdrag. Sedan avdelningen godkänt avsägelserna,
meddelade valkommitténs ordförande, professor Hjalmar O.
Dahl, att valkommittén enhälligt beslutat föreslå för
återstående del av år 1929 till sekreterare ingenjör Axel
Theorell samt till klubbmästare avdelningens
nuvarande vice klubbmästare, ingenjör Edvard Ryd, vilket
även blev avdelningens beslut. På valkommitténs
förslag beslöt avdelningen vidare att till ny vice
klubbmästare utse ingenjör Sven Romedahl.
Därefter följde föredrag av ingenjör Axel Theorell
över ämnet "Några synpunkter rörande val av lämpliga
panntyper för större värmecentraler". Det intressanta
med skioptikonbilder belysta föredraget åtföljdes av en
livlig diskussion, i vilken utom föredragshållaren
yttrade sig byråingenjörerna Nils Telander och Caesar
Kinnander, överingenjör Emil Spetz, ingenjör Hugo
Theorell och ingenjör Holger A. Lundberg. Såväl föredrag
som diskussion komma att inflyta i Teknisk tidskrift
Mekanik. Ordföranden framförde avdelningens tack till
föredragshållaren, som tydligen inriktat avdelningens
uppmärksamhet på ett problem, som för de därav
närmast berörda är mycket brännande, och förklarade
sammanträdet avslutat.
Sammanträdet besöktes av ett 40-tal personer och
åtföljdes av supé, i vilken ett 20^tal medlemmar deltogo.
Vid det därpå följande samkvämet avtackade och
hälsade ordföranden avgående och nytillträdande
funktionärer, vilkas talan i ett spirituellt anförande fördes
av-ingenjör Ryd såsom ende representant för båda
kategorierna.
H. E.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Maskinarbejde, av E. Thaulow. Grundlag for
Fore-læsninger på den Polytekniske Læreanstalt. Första
delen. 455 sid. med 413 fig. Köpenhamn, G. E. C. Gad,
1928.
Innehållet i förevarande bok framgår bäst av
författarens i inledningen gjorda uppställning, som härmed
anföres:
1) oversigt o ver emnet,
2) fagets måleteknik,
3) opmærkning,
4) maskin- og værktöjslære.
I ett följande arbete, del II, kommer följande grenar
att behandlas:
5) maskinarbejdet ved enkeltfremstilling,
6) håndarbejdet,
7) serie- og massefabrikation,
8) værktöjsmaskinbygning.
Som framgår av denna innehållsförteckning, är det
författarens avsikt att utarbeta en komplett lärobok i
mekanisk teknologi (detta ord taget i dess inskränkta
numera väl allmänt vedertagna betydelse). Trots det
vanskliga i att i en allmän lärobok behandla ett dylikt
ämne, som väl mer än något annat — åtminstone i våra
dagar — är underkastat moderniseringar och ändrade
uppfattningar, måste dock varje dylikt verk hälsas med
tillfredsställelse. Detta mest ur den synpunkten att en
dylik lärobok skänker en god översikt över de olika
grenar, varav ämnet består och därjämte lämnar en
orienterande framställning över vanliga arbetsmetoder
och hjälpmedel. Sett från dessa synpunkter kommer
författaren — att döma av den nu föreliggande första
delen — att tillfredsställa höga anspråk. Innehållet är
nämligen mycket redigt och klart uppställt och de olika
kapitlen följa i anmärkningsfri ordning.
Som redan påpekats, är det ej möjligt att i ett så brett
anlagt verk som det förevarande få de moderna
spörsmålen behandlade. En lärobok i mekanisk teknologi
kommer väl alltid att få en viss ålderdomlighetens
prägel på sig. Så är ock fallet med denna bok och detta
—• vad åtminstone vissa kapitel beträffar — i alltför hög
grad. Anmälaren tänker härvid särskilt på kapitlen II,
III och XI, vilka kapitel ha till rubriker resp. "Mål og
pasninger", "Normaler" samt "Slibemaskiner". I det
förstnämnda kapitlet gör sig författaren därjämte
skyldig till en beklagligt felaktig uppgift angående
storleken av en engelsk och amerikansk tum vid 20 °C.
Den amerikanska tummen är enligt lag definierad att
vara lika med 25,100051 mm, och denna likhet gäller
även vid 20 °C. Uppgiften 25,40103 är sålunda felaktig.
Siffervärdena för den engelska tummen äro riktiga,
men motiveringen och definitionen felaktig. I kapitlet
"Normaler" har författaren icke tillbörligt beaktat de
senare årens standardiseringsresultat, och det
sistnämnda kapitlet saknar varje omnämnande av en hel
del moderna synnerligen viktiga slipmaskinstyper, t. ex.
"centerlessmaskinen". Detta kapitel synes anmälaren
i övrigt vara alltför summariskt behandlat.
Det ovan sagda får dock icke bibringa den
uppfattningen att boken alltigenom innehåller föråldrade
uppgifter. Så är helt visst icke fallet. Som exempel på
moderna uppgifter kan nämnas formler för
överslagsberäkning över verktygsmaskiners effektförbrukning m. m.
I inledningen gör förf. ett uttalande, som på ett
utmärkt sätt belyser ett aktuellt problem inom den
mekaniska verkstadsindustrien — behovet av kunnigt
verkstadsbefäl. Då uttalandet jämväl belyser vikten av att
ämnet mekanisk teknologi förtjänar ett mera allmänt
beaktande än vad som hittills måhända kommit detta
ämne till del och sålunda talar för att förevarande
bok uppmärksammas, må detta uttalande citeras och
därvid tjänstgöra som avslutning på denna recension.
Författaren säger: "Medens konstruktionerne tidligere
var det bærende for maskinfabrikerne, er det, med den
voksende specialisering, blevet fabrikationen. Det er
rimeligt, at tyngdepunktet for maskiningeniörernes
ud-dannelse i nogen grad förskyder sig i samme retning,
Konstruktion af kraftmaskiner, der tidligere var det
centrale for undervisningen, bliver med denne udvikling
en specialitet, konstruktion af maskinelementer,
styrke-beregning og udförelse hovedfag. Därtil kommer, at
selve udförelsen også bliver et hovedsynspunkt for
konstruktionen."
H. Törnebohm.
Die Chemie der Bau- und Betriebsstoffe des
Dampfkesselwesens, av Ii. Stumper, föreståndare för
kemisk-metallografiska laboratoriet vid Burbacherhütte, 309 sid.
med 101 fig. Berlin, Julius Springer, 1928. Pris bund.
M. 24: —.
Författaren till denna bok säger i sitt förord, att
boken har att söka sin tillblivelse däri, att en lucka
hittills förefunnits i facklitteraturen. Specialarbetena
över ångpannor och ångalstring behandla företrädesvis
den konstruktiva och värmetekniska sidan av problemet
under det att dess kemiska detaljer helt skjutas åt sidan.
I den kemiska litteraturen återigen saknas alldeles en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
