Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
16 FEBR. 1929
framställning av de speciella praktiska och teoretiska
problemen inom ångtekniken.
Man kan utan vidare påstå, att intill de allra sista
åren konstruktörer, konsulterande ingenjörer och
drifts-ingenjörer hava varit alldeles främmande för de
kemiska problemen på området. Det är den snabba
utvecklingen upp mot allt högre och högre ångtryck samt
driftsingenjörernas bestämda fordran på högsta möjliga
effekt och verkningsgrad, som kommit denna ändring
åstad. Järnverken och ångpannetillverkarna, måna om
sitt anseende såsom mer eller mindre ledande på
området, inrättade fullständiga laboratorier med högt
kvalificerad ledning. De båda andra kategorierna hava
alltefter förmåga och fallenhet tvungits att följa med i
utvecklingen. Författaren har tidigare tillhört de
konsulterande ingenjörernas skrå. I sin nya ställning som chef
för ett modernt inrättat och allsidigt arbetande
hyttlaboratorium har han förskaffat sig en ingående
erfarenhet, som också kommer väl till synes i boken. På
ett synnerligen erkännansvärt sätt har här sammanförts
och kritiskt behandlats gammalt och nyaste nytt på
området, så att läsaren får en god överblick över
utvecklingens nuvarande ståndpunkt. Väl vetande vad en
driftsingenjör behöver och fordrar av ett arbete av detta
slag, har författaren icke underlåtit något för att
förhjälpa läsaren till en lätt och utförlig orientering, icke
blott vad beträffar ett väl utarbetat litteraturregister,
utan också uppgift om tillverkare och leverantörer av i
texten närmare beskriven apparatur.
Man får en god inblick i vad författaren behandlar
genom att taga del av arbetets innehållsförteckning:
I. Material för ångpannetillverkning och inmurning,
(30 sid.).
II. Material för ångpannedriften, (bränsle och
vatten), (55 sid.).
III. Bränsle och vatten under ånggenereringen (110
sid.).
IV. Materialpåfrestningar under driften (30 sid.).
V. Matarvattenrening (50 sid.).
Utan vidare framgår härav, att författaren givit
vattenkemien en till synes väl stor plats i föreliggande;
arbete. Men man måste betänka, att just häri sakna
de flesta driftsingenjörer all annan kännedom än vad en
kanske dyrköpt erfarenhet givit dem. Författarens
framställning av detta svåra men intressanta kapitel, både
vad form och innehåll beträffar, är särskilt ägnad att
vinna driftsingenjörerna för ett närmare studium av
denna fråga. Detsamma kan sägas om den mästerliga
framställningen av t. e. rostmaterialproblemet (kap. IV).
Författarens korthuggna men dock klara orientering i
denna del av det stora problemet är också värd
erkännande. Det har varit anmälaren ett verkligt nöje att
taga del av detta arbete. Här visas klart och tydligt,
att man icke bör blunda för de kemiska problemen på
detta fordomdags exklusivt mekaniska arbetsområde.
H. H.
Die Abwärmetechnik, av Hans Balcke. Band II. Der
Zusammenbau von Abwärmeverwertungsanlagen für
gekuppelten Heiz- und Kraftbetrieb. 198 sid. med 125 fig.
München u. Berlin, R. Oldenburg, 1928. Pris bund.
M. 11: 50.
Lyckligtvis utkomma de olika delarna av omskrivna
verk i rask följd. Band II föreligger nu, och enligt
uppgift äro banden III och IV att förvänta inom kort. Här
kan med skäl sägas, att i ännu mera utpräglad grad än
i band I framstår författarens förmåga att mästerligt
handleda läsaren, då det gäller att lotsa sig fram på detta
besvärliga område. På ett lyckligt sätt förstår
författaren att bena upp de olika problemens tekniska och
ekonomiska sida. Typisk nog för författarens inställning
till dessa problem är den sentens, varmed kap. 1 avslu-
tas: "Verbinde mit der Kenntnis des Einzelnen den Blick
für das Ganze." Det går oupphörligen igen i bokens övriga
kapitel och kan sägas utgöra bokens ledmotiv.
Författaren bryter energiskt en lans för detta betraktelsesätt,
och icke utan skäl kan nog en och annan av
spetsarna på detta område, som i tal och skrift tidigare
behandlat liknande problem kanske väl
schablonmässigt, känna uttalandena som en något för hårdhänd
kritik. Med lyckligt funna direkt ur praktiken tagna
exempel klargör författaren ingående de olika sätten att
industriellt utnyttja det sekundära värmet samt de
tekniska och ekonomiska synpunkterna för varje speciellt
problems lösande. Anmälaren förmenar, att häri ligger
bokens charm, om man nu tillåtes använda ett sådant
uttryck i detta sammanhang. Framställningssättet
avslöjar en pedagogisk talang, och de omdömen, som på
sina ställen kanske något maliciöst gjorts om boken, att
den alledes särskilt är lämplig för den unge
värmeingenjören, kan författaren taga som ett stort beröm.
I bokens slutkapitel för författaren fram sina från
andra arbeten kända tankar om genomförandet av en
rationalisering i arbetet att tillvarataga och nyttiggöra
det sekundära värmet. Författaren går härvid så långt,
att han föreslår inrättandet av ett statligt organ, som
genom sina värmeingenjörer skulle ha rätt att ingripa i
de olika industriernas tekniska dispositioner samt t. o. m.
kunna ålägga vederbörande att samarbeta med
näraliggande industrier. Allt i det vällovliga syftet att vinna en
bränslebesparing, som i sista hand skulle bli en
nationalekonomisk fördel. Enligt anmälarens förmenande går
härvid författaren väl långt, ehuru man så väl kan
sätta sig in i hans tankegång. Reellt sett skulle en
kontroll väl icke vara så märkvärdig, då man därmed
säkerligen komme att spara millioner, när man vet,
hurusom t. e. byggnadsnämnder i städer och större samhällen
kunna nog så hårdhänt ingripa i en industris
dispositioner i många fall uteslutande för vinnande av
"skönhetsvärden".
H. B.
Wärme- und Kälteverluste isolierter Rohrleitungen
und Wände, tabellarisk sammanställning, utgiven av
Grünzweig & Hartmann G. M. B. H., Ludwigshafen/Rh.
269 sid. Berlin, Julius Springer, 1928. Pris bunden
M. 16: —.
Föreliggande arbete är en tabellarisk
sammanställning av siffervärden för praktisk beräkning av
värmeförluster genom isolerade rörledningar samt plana isolerade
väggar. Verket har såsom utgivarna i förordet påpeka
tillkommit för att underlätta de tidsödande
värmeförlust-och värmevinstberäkningar, som i praktiken ofta
förekomma och synes i detta avseende fylla ett visst behov.
Efter en inledning upptagande de ekvationer, som ligga
till grund för beräkningarna innehåller arbetet
omfattande tabeller (230 sidor) över värmeförluster i
rörledningar för olika rördiametrar (från 57—520 mm yttre
diam.), olika isoleringstjocklekar (5—200 mm), samt för
olika värmeledningstal (0,020—0,2OO), om olika
rörtemperaturer förutsättas. Bakom siffervärdenas uträkning
torde ligga ett oerhört arbete. Vidare innehåller verket
samma uppgifter för plana väggar, en tabell över
värmeförlusternas ökning genom rörledningars utsättande för
vind av 5 m/sek., en tabell över värmegenomgångstalet
för plan vägg vid olika vindhastigheter från 0—25
m/sek. samt ett antal tabeller och grafiska
framställningar av olika värmetekniska storheter.
För firmor eller andra, som utföra dylika
värmeförlustberäkningar i större omfattning torde arbetet kunna
rekommenderas som en värdefull hjälp. — En
anmärkning, som torde kunna anses befogad är dock att det i
övrigt så fullständiga tabellverket icke innehåller några
värden för rörledningar under 57 mm yttre diameter.
Axel Tfieorell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
