- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Mekanik /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 mars 1929

M E K A NI K

41

Ångackumulator!! är utborrad ur ett
nickelståls-block. Den är 4 m lång och 0.9 m i genomskärning
samt beräknas kosta 12 000 kr. Huvudpatentet ligger
i pumpiiingen av ångan.

EN NY TVÅTAKTMOTOR.

Ingenjör H. Morén, Brooklyn, har tillställt Teknisk
tidskrift Mekanik några uppgifter angående en ny
"solid-injection"-motor, Bronander-motorn, som på
grund av sin originella konstruktion och de därmed
vunna försöksresultaten kan förtjäna ett visst intresse.
Motorn är kännetecknad genom parvis anordning av
arbetscylindrarna, så att 2 sammanhörande cylindrar ha
ett gemensamt förbränningsrum och att de båda
tillhörande kolvarna arbeta på samma vevstake och vevsläng.
I den ena cylinderns väggar befinna sig spolslitsarna, i
den andra utströmningsöppningarna. Arbetskolvarna, som
avstänga och öppna slitsarna, äro nedtill styrda i
luftpumpskolven, vars diameter är något större än de båda
arbetscylindrarnas sammanlagda diametrar, se fig. 1. En
relativ rörelse av arbetskolvarna åstadkommes
därigenom att dessa genom länkar angripa å ömse sidor av det
T-formade övre vevstakshiivudet, som vrides omkring
kolvtappen. Denna rörelse utnyttjas för styrning av
slitsarna i ändamålsenlig följd, så att först
utströmnings-kanalerna öppnas och först en tid därefter spolslitsarna.
Sedan spolningen har ägt rum, stänges
utströmnings-slitsarna medan spolslitsarna ännu stå öppna, så att
eventuellt mera luft kan pressas in i cylindern.

Det meddelas att American Machine & Foundry Co.
har utfört en experimentmotor, som med 4 cylindrar
(70 X 178 mm) och 2 vevslängar vid 1 300 varv/min. lär
ha utvecklat 65 hkr, motsv. ett effektivt medeltryck av
8,-t kg/cm-. Bränsleförbrukningen uppgives ha varit

Utblåsning. Spolning.

Fig. 1.

210 gr per eff. hkr/timme. Motorns vikt utan svänghjul
är 550 kg. Bränslepumpen var av Bosch’s tillverkning.

Motorn utgör en av de många mer eller mindre
excentriska konstruktioner av tvåtaktsmotorer, som ha
framförts. Erfarna motorkonstruktörer fråga sig nog,
huruvida en dylik konstruktion kan vara praktisk, särskilt
om man därmed verkligen kan uppnå god spolning och
god förbränning. Faktum är emellertid att liknande
ovanliga konstruktioner synas fånga allmänhetens och
även någon fackmans intresse i långt högre grad än
mera konservativt utförda. I detta fall äro de meddelade
försöksresultaten onekligen anmärkningsvärda.

INSÄNT

Ångpanneanläggningen vid
Värtaelektricitetsverket.

Jag har med stort intresse tagit del av ingenjör F. H.
Gustavssons artikel med ovanstående rubrik i årets
båda första nummer av Mekanik.

Jag förvånade mig genast över verkningsgradskurvans
otroligt flacka förlopp, och när artikeln nu är avslutad
och en kritik över de framlagda provningsresultaten
torde vara att förvänta, skulle jag för min del vilja
göra följande anmärkning.

Då man ur utförda prov vill beräkna verkningsgraden
som funktion av belastningen för en maskin av vad slag
det vara må, visar det sig alltid vara givande att
studera summaförlusternas variation med belastningen, till
en början icke de procentuella utan de absoluta
förlusterna. Applicera vi denna metod på ifrågavarande
ångpanna, så kunna vi med tillhjälp av ing. G:s tabell 2
göra följande sammanställning:

Om ovan beräknade summaförluster framställas i
grafisk form (se fig. 1), så framgår därav:

1) De fem lägsta belastningsproven ligga visserligen i
enkel relation till varandra, men kurvans riktning är
otänkbar, alldenstund tomgångsförlusten skulle vara
praktiskt taget = 0.

2) De två högsta belastningsproven visa relativt stora
förluster, delvis beroende på (vilket ing. G. framhåller)
att fortfarighetstillstånd icke rådde under proven.

3) Det är icke riktigt att "justera" verkningsgraden

»nil.

Fig. 1. Pannans summaförluster.

kg ånga/m2 och tim..................................................................5,6 8,7 16,7 23,3 31,o 33,6 42,2

kg kol/tim................................................................................................429 683 1268 1735 2 202 2 401 3 066

à eff. cal/kg..........................................................................................5 810 5 710 5 770 5 830 6 140 6 330 6 330

■•• tillförda cal/tim..............................................................2493000 3900000 7 320 000 10100 000 13 530 000 I 15 180000 19 400 000

verkningsgrad, panna + econ. % 81,7 80,9 81.2 81,8 81,3 78,3 77,3

summa förluster,.................... % 18,3 19,1 18^8 18,2 18,7 21,7 ; 22,7

’__,.................... cal/tim. 456 000 745 000 1 377 000 1 838 OOO 2 528 000 ; 3 294 000 ; 4 410 000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929m/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free