Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEKNISK TIDSKRIFT
20 april 1929
hissar av denna konstruktion. Den av gammalt i
utlandet välkända svenska hissindustrien har även
under året haft en betydande export.
Såsom ett exempel på gruvhisstekniken 1928 kan
nämnas den under året byggda koluppfordringshissen
vid gruvan Kirsdorf vid Minister Stein Dortmund.
Hissen har två korgar. Vardera korgen rymmer 12
vagnar, vilka äro uppställda i 3 våningar.
Nettolasten är 7 200 kg och schaktdjupet 700 m.
Hiss-hastigheten går upp till 25 m/sek. Transportförmågan
pr dag är 6 800 ton stenkol. Denna siffra är den
högsta, som uppnåtts i ett schakt i Europa.
Kabelkranar.
Ifråga om kabelkranar har under året från
konstruktörernas sida mycken uppmärksamhet visats
konstruktionen av supporterna, som skola uppbära den
ospända hisslinan. Försök ha sålunda gjorts att
undvika supportlina genom att fastskruva supporterna
ute på bärkabeln. En annan lösning innebär, att
supporterna avlastas från löpkatten med ett särskilt
maskineri, som drives från ett vagnshjul. Slutligen
har effektiviteten hos det gamla systemet med
knutlina betydligt ökats. Bland under året utförda
anläggningar märkes den i Sverige tillverkade till
Canada levererade radialkabelkranen med 485 m
spännvidd och ca. 12 tons nettolast, 52 m högt torn.
Denna krän torde yara en av världens största
farbara kabelkranar. Dess byggande innebär, att för
första gången den svenska metoden för hantering av
massaved överföres på amerikansk botten. Det kan
som en kuriositet observeras, att kabelkranen från
början är en amerikansk planta, som efter några
årtiondens kultivering på europeisk jord blivit mogen
för återexport till Amerika. Kabelkranar för
ved-transport ha under året byggts vid Wallvik, Åmotfors,
Skoghall och Marmaverken. Kabelkranen vid
Skoghall har 250 m spännvidd och 12 tons nettolast, vil-
Fig. 2. Massavedupplag med radialkabelkran vid Sandvikens sulfatfabrik.
ket senare torde vara den största nettolasten för
ved-kabelkran inom landet. I Bohuslän har byggts en
större kabelkran för en gatstensfabrik. För Skellefte
gruv a.-b:s smältverk vid Kallholmen bygges en
kabelkran för lossning av stenkol och koks från båt till
upplag samt från upplag till fabrik. Kranen skall
även användas för kistransport. Kranen skall ha en
transportförmåga av 45 ton stenkol per tim.
Grip-skopan rymmer 2,5 m3. Kranföraren sitter i
kranvagnen, som löper på bärkabeln, och har alltså alltid
god uppsikt över gripskopan. Motorn sitter i
kranvagnen och tillföres ström från tornen genom
luftledning. Kranen är den första i landet med förarkorg
och gripskopa.
Ett transportredskap, som under det gångna året
uppmärksammats, är släpskopan. Man skulle kanske
kunna säga, att kabelkranen utgör en högre
utvecklingsform av släpskopan, och i själva verket ha
under året särskilt i tyska brunkolsdistrikten en massa
hybrider mellan de båda typerna kommit till
utförande. Här hemma är det för kolupplag och grustag,
som några installationer blevo gjorda förra året.
Transportörer.
Ifråga om bandtransportörer är det fortfarande
huvudsakligen remrullarna, som varit föremål för
konstruktörernas omsorger. Den svåra smörjningsfrågan
löses alltmera genom kullagring. Även rullager och
koniska rullager komma till användning. Det i
Amerika lanserade unirollsystemet med en enda rulle med
konkav bana låter fortfarande tala om sig i sitt
hemland utan att dock mera allmänt slå igenom.
En av de största under året inom landet byggda
bandtransportöranläggningarna torde ha varit till
Ljusnans sulfatfabrik Marmaverken. Anläggningen
är avsedd för transport av träflis mellan fabrikens olika
avdelningar och omfattar , ca. 2 000 löpmeter
gummiband på kullagrade rullar. Transportörbryggorna äro av
järn med eternitbeklädnad.
Det svenska stålbandet
har under året fortsatt sin
erövring av jordklotet. De
under senare år
genomförda förbättringarna,
såsom självstyrande
kullagrade rullar, ökning av
bredden till 600 mm hos det
enkla bandet och skarvning
av flera band till
obegränsad bredd (hittills 2,8 m),
ha enormt ökat stålbandets
användningsområde.
Transportband av järn
förekomma sedan många år
tillbaka, men de hava ej
erhållit någon större
utbredning på grund av ringa
hållfasthet. Under året ha
även försök gjorts med
band av fosforbrons, vilka
för vissa speciella
ändamål möjligen kunna ha en
chans i konkurrensen med
stålbanden.
Centraliseringen av
varu-distributionen har fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
