Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 5
TEKNISK TIDSKRIFT
MAJ 1929
*
MEKANIK 5
Redaktör: hf. Nordström
_UTGIVEN AV SVENSKA T E ft NOLOG F & R £ N I IN 6 EIN
INNEHÅLL: Ång- och värmeteknik, av professor B. A. ^Afzelius. — Några synpunkter vid valet av lämpliga
panntyper för större värmecentraler, av civilingenjör Axel Theorell. — Användning av ljusvågorna vid
kontrollering av finare mätverktyg, av ingenjör Vilh. Engström. — Föreningsmeddelanden. — Litteratur.
ANG- OCH VÄRMETEKNIK.1
Av professor B. A. Afzelius.
Egentligen är det oriktigt att försöka karakterisera
utvecklingen under så kort tid som ett år. Dels
därför att man ej kan så noga lokalisera till tiden vad
som inträffat, dels därför att utvecklingen framträder
i litteraturen, och att meddelandena till denna ofta
äro antingen förhastade eller, om fullt vederhäftiga,
komma ut först, sedan den anläggning utförts, som
beskrives. Gälla dessa synpunkter generellt än mer
gälla de angående den del av utvecklingen, det
fallit på mig att referera, ångtekniken, om vilken man
helt nyligen fällt det berättigade yttrandet att någon
fullt modern anläggning finnes ej, ty innan den
hunnit från planeringen, som kanske var fullt modern,
till utförandet i verkligheten, har så mycket nytt
kommit till, att den färdiga anläggningen ej längre
är modern.
Ångpannor.
Ångpannorna utvecklas oerhört snabbt, låt vara att
litteraturens alster om pannor i regel omfatta ett
ringa fåtal av den stora mängd, som levereras och
som utföras till största delen enligt gamla kända
typer. Såsom allmän tendens kan man nog peka på
dels större enheter dels högre tryck.
Enheten för storleken är fortfarande oftast
eldytan, ehuru man för speciella typer allt mera
använder sig av ånggenereringen för att "karakterisera
anläggningens storlek. Detta sker särskilt, när
anläggningen är utförd för toppbelastning under relativt
kort tid. Pannor på mer än 2 000 m2 eldyta och över
100 000 kg ånga pr timme representera de största
storlekarna, under det att vi i Sverige nog i regel
nöja oss med ungefär tredjedelen som maximalmått.
Ångtrycket undergår snabb stegring om ock ej till
de högsta trycken. Man torde kunna säga att det
normala höga trycket på några år stegrats från
ca 15 till 25 kg/cm2 och att det fortfarande har
tendens att stiga, såsom framgår av
Jönköpingsverkstadens beställningslistor. Vid de högsta
trycken, varmed jag menar tryck mellan 50 och 100
kg/cm2 ser det ut, som om utvecklingen hölle sig
parallellt på de gamla linjerna, sålunda antingen med
specialkonstruktioner eller ock genomarbetning av de
äldre typerna med någon övervikt för dessa senare.
i Föredrag hållet, vid Svenska teknologföreningens avdel-
ning-s för Mekanik sammanträde den 16 april 1929.
Specialtyper av högtryckspannor. Av dessa
intresserar mest vår egen svenska Atmospanna.
Anläggningen vid Fors arbetar kontinuerligt, trots vissa
förstlingssvårigheter. Rotorkonstruktionen har under
året väsentligen förändrats. Varvantalet hos rotorerna
har därigenom kunnat nedbringas från 330 pr min
vid Forspannan till ca 15 vid den nya typen.
Samtidigt har tappkonstruktionen förbättrats med
ledning av de erfarenheter, som inhämtats och antalet
rotorer förminskats, då varje rotor kan utföras med
betydligt större eldyta och sålunda för betydligt
större ångproduktion än de äldre. För samma
ångproduktion har man sålunda numera betydligt färre
antal tappar än förut och därtill med ett varvantal, som
endast är en bråkdel av förutvarande. Den nya typen
bygges för alla förekommande ångtryck (upptill ca
100 kg/cm2).
Man ser då och då uppgifter över lyckade
anläggningar av de utländska typerna, men någon
anmärkningsvärd spridning kan ej spåras.
Högstryckspannor av normaltyper synas däremot
arbeta sig fram lättare än specialtyperna. Den första
pannan i Sverige för så högt tryck som 100 kg/cm2
av denna typ är under montering i Nordmaling och
utföres av Motala verkstad. Den skall generera
8 000—10 000 kg ånga pr timme, har en ångalstrande
yta på 210 m2 och en ekonomiseryta på 310 m2.
Överpanna, ångsamlare och underpannor äro utförda
lielsmidda av nickelstål.
Eldstäder och panntyper. Eldstaden kan ej
behandlas fristående från pannkonstruktionen och
knappast ej heller från trycket. Pannor utförda för de
högsta trycken ställa sig så dyra pr m2 eldyta, att
man måste ha högst betydande ånggenerering pr
ytenhet, om ej kapitalutlägget skall bli för stort.
Pannor för högsta tryck förses därför i regel med
eldstäder, som möjliggöra hög forcering av eldytan.
De utrustas sålunda med stora luftvärmare eller
ekonomiser, stora strålningsytor, stora överhettare men
med ringa eller ingen konvektiv eldyta, och bli
sålunda lätt s. k. strålningspannor, ehuru denna typ
ingalunda är bunden vid de högsta trycken utan är
motiverad jämväl vid måttliga tryck. Därtill
inverkar ångans användningssätt jämväl på typen. Vid
kraftgenerering för spetsbelastning och huvudsakligen
reserv väljes typen annorlunda än för kontinuerlig
jämn drift, och detta gäller såväl eldytans som eld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:21 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929m/0059.html
