Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEKNISK TIDSKRIFT
20 april 1929
stadens utformning. Arbetar ångturbinen enligt
regenerativförfarandet måste man tillgripa luftvärmning
för rökgasens avkylning, då matarvattnet värmes
med avtappningsånga från turbinen till nära
mätt-ningstemperaturen i pannan. Överhettningsgraden,
för att ej nämna mellanöverhettningen, inverkar på
överhettarens storlek och plats. I vissa fall spelar
frågan om ångackumulering också roll, då
vatten-rummets storlek i vissa fall är av avgörande betydelse.
Någon standardisering av typen kan givetvis ej
uppstå, då dessa många hänsyn måste tagas av
konstruktören och ånganläggningarna visa ett otal
variationer i principer och detaljer. Att här ingå på alla
dessa kombinationer är givetvis omöjligt.
Strålningsångpannan i Västerås. Yid
Vattenfallsstyrelsens anläggning i Västerås har en typisk
strålnings-ångpanna av överingenjör Forssblads typ igångsatts
för kolpulvereldning och hänvisas till uppsats härom
i tidskriften. Denna anläggning uppvisar den första
större kolpulvereldstaden i Sverige vid ångpannor.
Kolpulvereldning. Kolpulvereldningen vinner
alltjämt ökad användning vid utlandets anläggningar
oftast i samband med luftvärmning. De stora
förbränningsrummen, som förr medförde så störa
svårigheter med avseende på hållbarheten hos murverket,
skyddas numera genom ångkylda eller oftare genom
vattenkylda ytor, varigenom pannans arbete mera
kommer att likna strålningspannornas än förr.
Mal-ningsanläggningarna kräva fortfarande ett betydande
utrymme och avsevärda kostnader. Enhetstypen, med
en eller två kvarnar för varje panna, tycks föredragas
framför centralmalningsanläggningen åtminstone vid
stora pannenheter. Trots malningskostnaden utvisar
kolpulverpannan kanske något bättre ekonomi än
anläggningar utan denna behandling av bränslet. Den
torde dessutom lämpa sig för snabb inställning av
värmetillförseln relativt ånggenereringen och sålunda
vara särskilt förmånlig vid anläggningar med snabba
oförutsedda belastningsvariationer. Stoftproblemet
tyckes bereda svårigheter, dock ej värre än att man
går in för kolpulvereldning jämväl rätt långt in i
större samhällen.
Kolpulverångverket i Borås. Motala verkstad har
under året igångsatt en efter svenska förhållanden
stor kolpulvereldad anläggning för Borås Wäfveri
a.-b., bestående av två pannor för 30 kg/cm2,
vardera om 425 m2 eldyta och för en maximal
ånggenerering av 50 kg pr m2 eldyta. Ångtemperaturen 410°.
Ljungströms luftförvärmare. Pannorna äro vertikala
vattenrörpannor med överpannor, ångsamlare och
underpanna, utförda som Thyssens
’’Hochsicherheitstrommeln" , patentsvetsade med utsmidda bottnar.
Förbränningsrummet kyles dels av luft, dels av
vattenkylda rör. Centralmalanläggning med Raymonds
pendelkvarnar. Koltorkning i roterande
rörtorkappa-rater med ånga av 2 kg/cm2 övertryck.
Verkningsgraden är enligt lämnade uppgifter mycket god.
Kedjerosterna utvecklas hastigt och fabrikanterna
tyckas eggats av konkurrensen med kolpulvret
till nya framsteg. Pendelskrapan uttränger den
gamla slaggskrapan, varigenom hela rostlängden
bättre kan utnyttjas till högre förbränningshastighet.
Denna ökas genom bläster under rosten med
reglering, så att lufttillförseln kan avpassas på olika
platser längs rostytan, varigenom förbränningen
bättre kan regleras och lämpas efter olika bränslen.
Tändvalvet minskas och är vid de senaste
konstruktionerna helt borttaget och ersatt med ett relativt
högt förbränningsrum, varvid strålningen från dettas
murverk påstås så väl ersätta tändvalvets funktion,
att man kan i samma eldstad förbränna alla slags
fasta bränslen, från mycket låg till mycket hög halt
av flyktiga beståndsdelar. Den täckning av det
brinnande bränslelagret, som rådde i de äldre typerna
med långa tändvalv minskade strålningen från
rostytan till direkta eldytan, varigenom
värmeöverföringen genom strålning minskades.
Strålningsvärme-utbytet är därför bättre i pannorna med kort eller
intet tändvalv än i de äldre, låt vara att
vinkelförhållandet mellan rost och direkt eldyta minskas
genom det samtidigt använda högre
förbränningsrummet.
Vndermatningsapparater. I U. S. A. håller man
mera på undermatningsapparater än på kedjerosterna,
i Tyskland är förhållandet motsatt. Båda typerna
utföras i större bredder än förut tack vare
användningen av plana valv, uppburna av utvändigt
liggande balkkonstruktioner. Vid
undermatningsappa-raterna insättas ett stort antal inmatningstrattar i
bredd under samma valv varvid slaggen bortföres
baktill såsom vid kedjeroster.
Luftvärmning användes mer och mer och
lufttemperaturen ökas. i strålningspannorna syftas på att
med luftförvärmaren helt ersätta den konvektiva
eldytan, varvid lufttemperaturen måste drivas upp högst
betydligt, till 700° och mer. Materialet i
luftvär-maren blir då utsatt för så hög temperatur, att s. k.
eldhärdigt material måste användas. Ett stort
antal rekuperativa luftvärmare användas utförda med
plåtar såsom i Forssblads eller av rör utom
Ljungströms rekuperativa, Man ägnar alltmer
uppmärksamhet åt problemet att driva upp
värmeöverföringen, och Ljungströms har just under året utfört
vad firman kallar en svag ondulering av plåtarna
(Zanders konstruktion) i samband med ökning av
arean hos varje enskild kanal med resultat att
värmeövergången ungefär fördubblats, så att
luft-värmaren kan utföras med betydligt mindre yta än
förut,
I allmänhet utföres luftvärmaren av relativt tunn
plåt. Emellertid kan man ej alltid vara säker för
frätning varför några utländska firmor jämväl
använda gjutjärn trots den ökade materialkostnaden.
Överhettningen. Ehuru man har klart för sig
vinsterna av hög överhettning vid kraftgenerering,
tyckes man i allmänhet ej gärna gå över 400° utom
i speciella fall. Hindret härför tyckes mera ligga hos
ångturbinerna än i själva överhettaren. Denna
flyttas närmare eldstaden än förut i vattenrörpannor
för att få mindre dimensioner och träffas av
rökgasen, redan sedan denna passerat 5 à 6 rörrader.
Trots att temperaturen hos rökgasen sålunda blir
högre kan man i allmänhet nöja sig med det vanliga
rörmaterialet. Mellanöverhettningen utföres helst
med högtrycksånga men jämväl genom en överhettare
i pannan. The British Thomson Housten Co.
överhettar ångan mycket högt i pannan till ca 550°, och
använder överhettningsvärmet från denna temperatur
till ca 370° för mellanöverhettning av ångan, sedan
den passerat en del av ångturbinen.
Mellanöver-hettaren arbetar på detta sätt med stor
temperaturdifferens och levererar ånga av 2 kg:s övertryck och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
