Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1929
mekanik
65
vattenpannor med fördel användas, där avloppsånga
eller annan överflödsånga ej är tillräcklig. Detta är
även fallet utomlands, där särskilt i Tyskland på
senaste tiden direkteldade varmvattenpannor i stor
utsträckning börjat användas vid anläggningar av
ifrågavarande art, ja, t. o. m. förutvarande
ångpannor omändrats till varmvattenpannor.
Jämföras anskaffningskostnaderna för en
varmvattenpanna och en ångpanna av samma typ och
yttre dimensioner, visar det sig att denna är
väsentligt lägre för den förra, därigenom att denna kan
göras av tunnare plåt och förses med billigare och
mindre armatur. En tubulär varmvattenpanna av
samma yttre dimensioner som en ångpanna kan
dessutom förses med ca. 15 % större eldyta än den
senare, varför den relativa prisskillnaden per m2 eldyta
blir ännu större. Inmurning av pannorna såväl som
eldstadsutrustning göras för båda slagen av paniior
lika och för samma kostnad. Erforderlig eldyta i
form av ångpannor blir därför ca. 20 % dyrare i
anläggning än samma eldyta i form av
varmvattenpannor av nämnda typ.
För att utröna i vad mån de angivna synpunkterna
rörande driftekonomien överensstämma med
verkligheten, utfördes förut omnämnda prov av Hugo
Theorells ingenjörsbyrå vid några anstalter, där
anläggningarna voro gynnsamma för dylika prov. Då
det här i första rummet gällde att med varandra
jämföra driftekonomien vid användande av ångpannor
och direkteldade varmvattenpannor för
värmeledningssystemets drift, utfördes de flesta proven med
användande av endast det ena eller det andra
driftsättet. I verkligheten förekommer som nämnts dock
vanligast kombinerat driftsätt.
Provning av pannor i värmecentralen vid Kungl,
tekniska högskolan i Stockholm.
Pannanläggningen, som endast avses tjänstgöra för
uppvärmning av det stora byggnadskomplexet, består
av 1 ångpanna, avsedd för drift av ångturbinpump,
vars avloppsånga tillgodogöres, samt 3
varmvatten-pannor av tubulär typ med undereldstad.
Anordningarna i sin helhet framgår av kopplingsschemat i
fig. 8, där
1 är ångpannan,
2, 3 och 4 varmvattenpannor, av vilka blott nr 2
och 3 användes under proven,
5 är motströmsapparat för ånguppvärmning av vär-
meledningens vatten (en sådan finnes
dessutom som reserv),
6 „ kondensvattencistern,
7 „ matarepumpar,
8 „ cirkulationspump — elektromotordriven,
9 „ „ — ångturbindriven,
10 „ lågtrycksånglåda,
11 „ högtrycksånglåda,
12 „ ventillåda för återledningsvatten,
13 „ „ „ fram- „
14 „ reduceringsventil.
Försöken utfördes enligt tvenne metoder, som man
skulle kunna kalla för dels den relativa mätmetoden
och dels den direkta mätmetoden. Den förra metoden,
som under förutsättning att temperaturmätningarna
kunna ske med tillräcklig noggrannhet, ger de mest
tillförlitliga resultaten på grund av att en hel del fel-
Fig. 8. Kopplingsschema vid proven vid Tekniska högskolan.
källor bortelimineras, utfördes på följande sätt:
Under en viss tid eldades samtidigt en
ångpanna och en varmvattenpanna, varvid båda
pannorna lämnade värme endast till
värmeledningen. Härvid avlästes temperaturerna ti i
värmeledningens framledning, t2 i värmeledningens
återledning, 13 i det från varmvattenpannan
utgående vattnet och t4 i det från motströmsapparaten
utgående vattnet. Samtliga dessa temperaturer mättes
medels normaltermometrar, graderade i 1/10° C, men
mättes dessutom för kontroll med de å anläggningens
instrumenttavla anbragta termometrarna.
Kolförbrukningen under proven mättes medels en i
anläggningens telfer-hiss inmonterad kranvåg med 1 kg
noggrannhet. För kontroll av eldningen i de båda
pannorna undersöktes rökgaserna i samtliga prov genom
analys medels Mono-Duplex registrerande
rökgasana-iysapparater.
Vidare mättes för andra ändamål samtidigt:
Rökgasernas temperatur.
Tryckskillnad mellan pumparnas tryck och sugledning.
Cirkulationspumpens varvantal samt
strömförbrukning.
Samtliga observationer företogos med jämna
tidsmellanrum under den tid proven varade och så
samtidigt, som förhållandena det medgåvo. Under provet
har sålunda ingen direkt mätning av den cirkulerande
vattenmängden företagits, men vi kunna dock genom
en enkel räkneoperation bestämma förhållandet
mellan den vattenmängd, som gått genom
varmvatten-pannan och den, som gått genom motströmsapparaten.
Antages nämligen vattenmängden genom
varmvatten-pannan = a kg/tim. och genom motströmsapparaten
= b kg/tim., dvs. den totala vattenmängden i
värmeledningen = a + b kg/tim. erhålles sålunda
relationen.
1 ■ (a + 6) (h — t2) = 1 • a (f, — ta) + 1 • b (tA — t2),
varur kan lösas
a + b tt — t,’
b ^ tx -~tz
a + b h — t,’
a t,
b
n — h
V
Multipliceras a, resp. b med temperaturhöjningen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
