Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
så är det tydligt att k1 skulle kunna framställas i ett
kurvblad av samma utseende som pl. I endast genom cz
att ändra läget av c?/Z)-kurvorna i pl. I. Vidare är
O too 200 300 400 mm D
Fig. 3. Korrektion av k\ för rördiametern D.
Fig. 4. Korrektion av kt för relativ strypning d/D.
det med tillhjälp av pl. II lätt att i övre delen av pl.
I inlägga y-linjer (som visa sig vara nära raka och
tämligen parallella med f-axeln), vilka angiva huru k
för en viss spec. vikt varierar med temperaturen vid
konstant D, d/D och h/p. Likaså kan man vid
uppritning av pl. IV med tillhjälp av ekv. (29) och fig. 2
taga hänsyn till /c-värdets beroende av h/p längs
y-linjerna och det återstår endast att i separata
diagram, fig. 3 och 4, korrigera det i pl. IV införda,
variabla värdet på för inverken av D och d/D.
Söker man nu i enlighet med detta resonemang
upprita ett ångmätningsdiagram, så visar det sig att
de kvarstående felen kunna hållas inom för praktiskt
bruk tillåtliga gränser, om blott diagrammet icke
utsträckes över allt för stort tryckområde (egentligen
y-område); en uppdelning på flera diagram är även
önskvärd med hänsyn till hanterlighet och
avläs-barhet.
För eget bruk har jag därför lagt upp fyra olika
ångdiagram, ett för mycket låga tryck 1,5—4,5 ata,
ett för låga tryck 3—9 ata, ett för medeltryck 7—13
ata samt ett för höga tryck 10—22 ata; naturligtvis
kan utan svårighet ett diagram utföras för ännu högre
ångtryck, nar dylika bliva mer aktuella, än vad de
för närvarande äro.
Vi lägga emellertid på minnet, att ångans spec. vikt
så som den angives av pl. IV icke är fullt riktig
(felet ökar med överhettningen i överensstämmelse
med föregående resonemang). Av denna orsak har
jag i de verkliga mätdiagrammen icke angivit någon
spec. vikt alls, då en bestämning av densamma icke
behöver utföras för beräkning av ångmängden.
Vidare äro i avsikt att uppnå större tydlighet i
mätdiagrammen alla horisontal- och vertikallinjer
utlämnade i desamma, vilket med fördel kan ske om
diagrammen användas på nedan beskrivet sätt.
Av beskrivningen av diagrammets tillkomst
framgår huru detsamma skall användas — bekvämt är
att anbringa diagrammet å en "räknemaskin" (se
fig. 5). Bruksanvisningen blir den följande. Drag
en horisontal linje genom det värde å tryckskalan,
som svarar mot manometeravläsningen (å
räknemaskinen vrides rullen så att tryckskalan kommer
under visaren, vilken därefter inställes på tryckvärdet);
sök skärningspunkten mellan denna horisontallinje
och den temperaturlinje, som motsvarar den avlästa
ångtemperaturen (dvs. rullen vrides tills visaren
pekar på temperaturen ifråga); en vertikal linje, som
tänkes dragen genom denna skärningspunkt angiver
approximativt ångans spec. vikt, varför ångmängden
för en viss Hg-pelare avläses längs med denna
vertikallinje (visaren flyttas längs den fasta mm-skalan
till det observerade Hg-pelarvärdet, varefter
ångmängden G/d2 i kg/tim. avläses vid visarspetsen). Det
avlästa värdet på G/d2 multipliceras därefter med en
instrumentkonstant Cß = ct • c2 • dt2, beroende av
flänsanordningens verkliga storlek; c1 och c2
erhållas ur fig. 3 och 4 och på dt2 insattes det värde, som
svarar mot strypflänsdiameterns storlek i cm vid
ångans medeltemperatur under mätningen. Denna
multiplikation med instrumentkonstanten behöver
Fig. 5. Räknemaskin lör ångmätning.
dock icke företagas för varje mätningsvärde, utan
först sedan medelvärdet av dem alla uträknats.
Exempel: p = 10,0 ata, t1 = 300°C, A, = 200 mm
Hg avläst, D ■= 200 mm och d = 150 mm (vid
300°C).
d 15
• . • CX = 0,9855 (fig. 3). - = — = 0,75. • . • C2 = 1,134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
