- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Mekanik /
117

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 sept. 1929

mekanik

117

den konstanta tonfrekvensen Vc — 1 000 pr sek. (från
tonfrekvensgenerator eller stämgaffel) får man med
dessa siffror 1 svävning per sek., som kan avlyssnas
i högtalaren L. Genom att räkna dessa svävningar
kan man tydligen, om yA är konstant, bestämma
variationer i vb om bråkdelar av en period,
svarande mot kapacitetsändringar i generatorns B
svängningskrets på 1 :10" och mindre. Metoden har
emellertid en stor nackdel; räknandet av svävningarna är
mycket ansträngande. Det uppgives ej vara möjligt
för en och samma person att utföra mätningar längre
än i genomsnitt 30 min. åt gången.1

Yi gingo därför in för den andra metoden, som saknar
denna nackdel och därtill har det företrädet, att den
medger registrering av det förlopp, som undersökes,
en egenskap, som i högsta grad ökar
användningsområdet. Metoden synes vara först angiven av
Dowling2 och använder sig av det förhållandet, att
anod-likströmmen i en rörgenerator i vissa fall ändrar sig
kraftigt, då kapaciteten i svängningskretsen varieras.

alla vanliga generatorkopplingar. Yi anta till en
början för enkelhetens skull, att generatorn är
kopplad enligt fig. 2, ett av de principiellt klaraste sätten.
Korets glödström levereras här av batteriet Ef över
reostaten Bf. Anoden är över anodbatteriet E„
förbunden med svängningskretsen, bestående av spolen L
och kondensatorn C. Återkopplingen sker induktivt
mellan spolen L och den över gallerbatteriet Eff i
förbindelse med gallret stående återkopplingsspolen Lå.

Fig. 2. Uitraniikrometerkoppling enligt Dowling.

Likströmsvariationerna kunna avläsas å lämpligt
instrument: milliamperemeter, galvanometer eller om
det är fråga om kontinuerligt variabla förlopp —
oscillograf.3

I det följande kommer uteslutande Dowlings metod
att avhandlas.

I. Principiell framställning av Dowlings metod.

Man kan med större eller mindre framgång använda

1 Se bl. a. Pungs & Preuner : Phys. Zeitschr. 1919, p.
543. Whiddington : Phil. Mag. 1920, (40), p. 634 (redogörelse
för en apparatur enligt svävningsmetoden jämte diverse
till-lämpningar). Bazzoni: Journal of Franklin Inst., 1926, juli,
p. 35 ("Ultramicrometer circuits", innehåller ytterligare
litteraturhänvisningar) .

2 Dowling: Proc. Royal Dublin Soc., 1921, xvi, p. 18.
Engineering, 1921, sept. 8. Scientific American, 1922, febr.
Die Umschau, 1923, mars. Phil, mag., 1923, (46), p. 81.

3 Först sedan föreliggande uppsats utarbetats har förf.
fått kännedom om en del intressanta undersökningar, som
utförts å laboratoriet för verktygsmaskiner vid tekniska
högskolan i Dresden. De finnas beskrivna i två artiklar av
Sachsenberg, Osenberg och Gruner: "Messung von
Arbeitswiderständen und Beanspruchungen", Zeitschr. d. V. D. i.,

1927, (71), nr 46, p. 1609 samt "Gerät zur Messung von
Ar-beitswiderständen und Beanspruchungen", samma tidskrift,

1928, (72), nr 14, p. 469. En kort redogörelse
återfinnes dessutom i Maschinenbau 1928, juli, p. 643: "Trägheitslose
Messung technischer Vorgänge". Den här använda metoden
registrerar under förmedling av ett elektromekaniskt relä de
frekvensändringar, som uppstå, då mätkondensatorns
kapacitet varieras. Tillämpning-arna omfatta diverse
undersökningar av de vid verktygsmaskiner uppträdande krafterna.

Fig. 3. Anodströmmen i en rörgenerator.

Då generatorn ej svänger, går i anodkretsen en
likström — viloströmmen — vars storlek vid konstant
glödström bestämmes av anod- och gallerbatteriernas
spänningar. Befinner sig generatorn däremot i
svängande tillstånd, kan man tänka sig anodströmmen la
sammansatt av (fig. 3) likströmskomposanten l0 och
växelströmskomposänten It. Härvid är I0 i
allmänhet ej lika med viloströmmen, emedan den s. k.
arbetspunkten å rörkarakteristiken är skild från
vilopunkten. I0 avläses å likströmsinstrumentet G (fig. 2). Man
finner nu, att en ändring på kondensatorn C
åstadkommer en ändring i /„. Fig. 4 visar några på detta sätt
vid olika återkoppling erhållna kurvor. En
känslighet av exempelvis 0,1 mA pr ^u F kapacitetsändring
är det med denna koppling och ett lämpligt rör ingen
svårighet att åstadkomma.

Metoden är dock ej fullt användbar med enbart de
nämnda anordningarna. G genomflytes nämligen ej
blott av den lilla ändring A l0 i /„, som skall mätas,
utan av I0 i sin helhet, som är mångdubbelt större.
För att få stor känslighet måste man ordna så, att G
blott passeras av A /„. Detta åstadkom Dowling
genom en kompensationsanordning, som han kallade
"noll-shunt" ("zero-shunt"), en anordning, som han
väl för övrigt knappast kan anses ha
prioritetsrätten till. Man shuntar parallellt till instrumentet G ett
batteri Ek i serie med en reostat Rt, så avpassade,
att G blir strömlös. Om nu In ändras med A /„ från

700/*/*/^ C

Fig. 4. Sambandet mellan anodlikstrüm och kapacitet i
svängningskretsen vid en koppling enligt fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929m/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free