Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
det värde, som gör G strömlös, kommer, som en enkel
räkning visar, G att genomflytas av strömmen
R
i =––A L. (Rn = motståndet hos G).
ßi T? ü \ {/ /
k +
Ordnar man därför så, att
kompenseringsmotstån-det Rk är flera gånger större än instrumentets
motstånd Rg, blir igs A /„, dvs. praktiskt taget hela
ändringen i I0 går genom G. Lämpliga värden på
Rk och Ek är det naturligtvis lätt att bestämma i
varje särskilt fall.
Vi anta nu, att G är en galvanometer med den
jämförelsevis moderata känsligheten K)-7 amp./mm
skalutslag. Om, som nyss nämndes, 10 jxaF
kapacitets-ändring ger en ändring på 1 mA i I0, kan man alltså
IO-7
fastställa en kapacitetsändring på <5 C = • 10 =
= IO-3 (ifiF. I exemplet i inledningen var A =Vb
1 IO-3
mm, C æ 350 /i/iF, varav ö A == „ • ^ aä0,6-10"«
mm. Hur liten längd detta är, får man ett begrepp om
genom att jämföra den med väteatomeris diameter, som
är av storleksordningen 10~7 mm! Det bör dock
redan från början kraftigt framhållas, att saken ej är
fullt så enkel i praktiken som på papperet.
Användningen av galvanometer förutsätter nämligen en
mycket hög konstans i anodströmmen, dvs. i hela
generatorns arbete. Möjligheterna att ernå hög
konstans äro emellertid rätt begränsade. Man kan
tydligen endast till en viss grad hålla anod- och
glödspänningar konstanta. Rörets emissionsström kan
vidare ej bli konstant, förrän hela röret nått
fortfarighetstillstånd med avseende på temperaturen,
vilket kan taga en timme och mera. Den ändrar sig
emellertid även därefter ofta oregelbundet, dels på
grund av mekaniska störningar, dels genom
förändringar i glödtrådens konstitution.
En kvalitativ framställning av förloppet vid en
koppling enligt fig. 2 är lätt att erhålla under
förutsättning att de uppträdande gallerströmmarna äro så
små, att de kunna försummas (beteckningar enligt
fig.) Den genom spolen L flytande växelströmmen
IL kan uppdelas i grundton och övertoner
(grundtonens frekvens v = * V Vid normal dämpning
sJLC]
/Jnocfots-om
Fig. 5. Grafisk konstruktion med hjälp av rörets arbetskurva av
anodströmmen vid viss påtryckt gallerspänning.
Fig. 6. En koppling, medelst vilken uppnåtts en känslighet
av 4 mA pr flflF.
kunna övertonerna försummas i en första
approximation. Grundtonen inducerar i gallerspolen Lå en rent
sinusformad gallerspänning Eg av frekvensen v• Fig. 5
visar, hur man ur en given påtryckt gallerspänning Eq
med hjälp av rörets arbetskurva (anodströmmen Ia
som funktion av gallerspänningen Eg vid konstant
anodlikspänning och givet yttre motstånd i
anodkretsen) kan konstruera fram motsvarande anodström Ia.
2 TC
Likströmskomposanten I0 = j T"_ <it erhålles ur la-
.J 2 ji
o
kurvan genom planimetrering av den streckade ytan.
Det är då klart, att om ej arbetskurvan är
symmetrisk kring vilopunkten A, så måste olika Eg ge olika
/„. Man kan också säga, att I0 varierar på grund av
detektorverkan hos den krökta arbetskurvan.
Eftersom vidare en ändring i kapaciteten C ger en ändring i
Eg (vilket à priori är tämligen självklart), så är det
tydligt, att även I0 bör ändra sig med C. Detta
försåvitt A ej är symmetripunkt. Arbetar man kring
mitten av arbetskurvan fås, förutsatt att avsevärda
gallerströmmar ej uppträda, ej någon variation i I0,
vilket man lätt experimentellt kan övertyga sig om.
Ett rätt avpassande av gallerbatteriet, så att
arbetspunkten kommer på lämplig plats i
karaktä-ristikans nedre krök, är vid denna koppling av
största betydelse. Återkopplingen skall i allmänhet
vara mycket lös. Den uppnåeliga känsligheten är
c:a 1/s à 1/ioo mA pr fifif, alltefter rörets
beskaffenhet.
För att om möjligt ytterligare driva upp
känsligheten, försökte författaren ersätta gallerbatteriet med
gallerläcka och kondensator. Resultatet överträffade
alla förväntningar, en känslighet på c:a 4 mA pr /j,/j,F
erhölls. Härvid blir det nödvändigt att reducera
kroppskapacitetens inverkan det mesta möjliga, varför
apparaten omkopplades i enlighet med fig. 6, så att
blott tilledningarna från anoden till svängningskrets
och anodbatteri bli i högre grad ömtåliga härför.
Anod-likströmmen går i fig. från anoden åt vänster, i det att
dess passage åt höger spärras av blockkondensatorn
Cs. Den högfrekventa strömkomposanten åter går åt
höger. Åt vänster spärras den medelst
drosselspo-len Ld.
Fig. 7 a och 7 b visa några med denna koppling
upptagna kurvor I0 — †(C). Kurvornas allmänna
karaktär avviker, som synes, helt och hållet från
karaktären hos kurvorna i fig. 4. Det fysikaliska förloppet
är också i de båda fallen fullständigt olika.
Vid den först behandlade kopplingen var
gallerströmmen utan betydelse, i den nu omtalade åtföljes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
