Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 aug. 1929
mekanik
131
VATTENMÄNGDSMÄTNINGEN VID PROVNINGEN AV
TURBINERNA I HAMMARFORSENS KRAFTVERK.
Av civilingenjör Birger Norsell.
I september förlidet år provade och avsynade
Vattenbyggnadsbyrån de av Nydqvist
& Holm till Hammarforsens kraftverk levererade
vattenturbinerna.
Kraftverket omfattar i sitt nuvarande första
utbyggnadsstadium två maskinenheter och utnyttjar
vid toppverkningsgrad en vattenmängd av
sammanlagt 110 m3/sek. vid den normala fallhöjden 19,7 m.
Till denna fallhöjd, vid vilken turbinerna fullt
pådragna uttaga 150 m3/sek. och lämna en effekt av
23 000 kW på axlarna, voro de av turbinleverantören
givna verkningsgradsgarantierna anknutna,
maximaleffekten däremot till en under högvattenperioden
inträffande lägre fallhöjd 17,5 m. En beskrivning av
turbinanläggningen, författad av ingenjör Karl
Dahlgren, Trollhättan, återfinnes i Teknisk tidskrift
Mekanik, nr 3, 1928.
Den ojämförligt svåraste och mest tidsödande
detaljen i en turbinprovning är vattenmängdsmätningen.
Sker denna, som vid större vattenmängder är nästan
självfallet, genom mätning av vattenhastigheten i en
särskilt beredd mätöppning, blir givetvis strömningens
karaktär utslagsgivande för slutresultatets
tillförlitlighet. Hur gynnsamma betingelserna än äro, inställer
sig i verkligheten aldrig ett ideellt tillstånd med
konstanta vattenhastigheter; fortgående smärre
pulsationer och förskjutningar i strömningstätheten över
mät-öppningen kvarstå alltid som störande moment.
Orsaken torde härröra dels från vattnets
"impulstransport" eller "turbulens", dels från löphjulsskovlarnas
periodiska plöjning av vattenströmmen. Under
ogynnsamma omständigheter tillkomma även yttre
störningar i form av strömkantringar framför intaget,
på-dragsrörelser samt fallhöjds- och varvantalsväxlingar.
Man stabiliserar strömningen genom att sammandraga
strömmen mjukt emot mätöppningen, ett förfarande
som först torde ha tillämpats av Anders Rosborg.
Strömkantringarnas inverkan begränsas av de
mellanväggar, som numera ofta vid vertikal uppställning
inbyggas i turbintilloppet. De förlägga i de flesta fall
den bestämmande sektionen nere vid turbinen, där
I Hammarforsen sammandrogs vattnet till två
mät-öppningar av de dimensioner fig. 1 anger.
Mellanväggen, som delar vattenströmmen, anslöt sig, på en
kort lucka när, till turbintilloppets betongmellanvägg.
Till vänster om öppningarna, i strömmens riktning
MA+sekiion V
MJtiekhon H
Fig. 1. Mätöppningarna och mätpunkternas placering.
räknat, befann sig intaget till turbin nr 2. Till följd
av draget från denna uppstod, gynnad av
bottenprofilen framför intagen, en snedströmning, som i högra
mätöppningen närmast ytterväggen gav upphov till
ett litet område av dödvatten. Belastningen på
turbinen nr 2 var emellertid ganska jämn och därför även
strömkantringarna framför intaget små.
Mätningsmetoden innehåller två moment, nämligen
bestämmandet av de samtidiga hastigheterna i de
inom mätsektionen valda punkterna och
interpolatio-nen av hastigheterna mellan dessa. De uppmätta
hastigheterna utgöra medelvärden under en efter
störningarnas art och antalet samtidiga observationer
tillmätt observationsperiod. Tydligt är, att ju större det
antal punkter är, i vilka hastigheten samtidigt
bestämmes, ju mindre blir också sannolika felet genom
dessa störningar, ty såväl interpolationen i rummet
mellan dessa som också tidsextrapolationen för
hastigheterna i dessa själva är en sannolikhetskalkyl,
vilkens värde i början växer starkt både med antalet
F/yye/ ni 457C
Vänster mätöppning - 437/
OjUpmåfore. 5.35rrr » 4572
kl. Iå’e Uret
Fig. 2. Registreringen på pappersremsan.
ett starkt tryckfall fördelar vattenmängden på
delkanalerna, vid ej allt för små pådrag tämligen
oberoende av tillståndet framför mätöppningen.
Erfarenheten från den ifrågavarande Hammarforsprovningen
såväl som de tidigare vid Forshuvud och i Volhov
utförda bestyrka detta förhållande. Forshuvud är i
detta avseende givande, emedan alla tre turbinerna
äro av olika tillverkning och därför var för sig
fullständigt utprovats. Spiralhusen och sugrören äro
däremot identiska även för den tredje av
Finshytta n i början av detta år igångsatta 1/3 starkare
propellerturbinen.
mätpunkter och med antalet samtidiga
hastighetsmätningar.
Hastigheten mättes i Hammarforsen med samtidigt
sex s. k. magnetflyglar från Ott, uppsatta på
horisontal stång och fördelade över öppningens bredd på sätt
fig. 1 visar. I vart och ett av dess horisontallägen till
antalet sex i vardera öppningen, var
observationstiden 3 min. Flygel- och sekundkontakterna
registrerades av tvenne 4-penniga kronografer. Tre dylika,
som av Vattenbyggnadsbyrån införskaffats från
Favarger i Neuchatel, möjliggöra samtidig
mätning med nio flyglar. Dessa kronografer erbjuda ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
