Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 aug. 1929
mekanik
149
Fig- 5.
talskurvan anger. Sedan överbelastningen upphört,
accelereras sekundäraxeln automatiskt.
Tänka vi nu speciellt på asynkronmotorer med
kortslutna rotorer, vilka som bekant i vissa avseenden
erbjuda väsentliga fördelar framför släpringade motorer,
tillkomma utom synpunkterna rörande
överbelastningsskydd under driften även sådana rörande
startperioden. De kortslutna motorernas momentkurva är
nämligen oförmånlig så tillvida, som
uppdragningsmomentet är relativt litet, samtidigt som motsvarande
strömförbrukning är stor. Har man då en fast
koppling mellan motorn och arbetsmaskinen, får man en
jämförelsevis lång starttid för hela aggregatet,
varunder strömförbrukningen är hög med åtföljande
uppvärmning av motorn. Finnes däremot en
Pulviskopp-ling mellan motor och arbetsmaskin, ändrar sig
förloppet sålunda, att motorn under ett mycket kort
tidsmoment går upp i fullt varvantal, praktiskt taget
innan sekundäraxeln börjat röra sig.- Under
ifrågavarande tidsmoment är strömstyrkan givetvis densamma
som vid start med fast koppling, men skillnaden är,
att i förra fallet denna stora strömförbrukning har så
kort varaktighet, att skadlig uppvärmning av motorn
KG M
Fig. 6 a. Uppdragningsmoment. Pulver A. 400 gr. Nx = motorns
varvantal, = drivna maskinens varvantal.
mellan motor och svängmassa, och det undre då den
fasta kopplingen ersatts med en Pulviskoppling.
Den begränsning av strömstötens varaktighet, som
sålunda uppnås medelst Pulviskopplingen möjliggör
dels, att större kortslutna motorer kunna tillåtas
anslutna till en kraftanläggnings ledningsnät, då de
kombineras med en Pulviskoppling än om vanlig fast
koppling användes, och dels att överdimensionering
med hänsyn till startperioden icke heller behöver
ifrågakomma, medförande högre verkningsgrad och
förbättrad effektfaktor.
Fig. 6 a och b upptaga ett par diagram över
uppdragningsmomentet, som funktion av sekundära
varvantalet, hämtade från den förut omtalade
undersökningsserien. Man ser här, hurusom
uppdragningsmomentet i ena fallet har i huvudsak stigande och i andra
fallet fallande karaktär. Pulvervikterna äro i båda
fallen lika stora, och den principiella skillnaden i
kurvornas förlopp har åstadkommits genom att olika
pulvermaterial använts. Ytterligare möjlighet att variera
uppdragningsmomentets karaktär har man dessutom
genom lämplig anpassning av storlek och läge å de
öppningar eller genomströmningskanaler i vingarna,
som i fig. 1 betecknas med H. Denna möjlighet att
inställa kopplingens uppdragningsmoment alltefter
olika användningsändamål är givetvis ytterst
värdefull, icke minst då det gäller drift med kortslutna
motorer.
Fördelen med användandet av dylika motorer
framför släpringade sådana är ju dels av ekonomisk art,
i det att kostnaden för släpringar, borstar och
pådrag-ningsmotstånd bortfaller, och dels driftteknisk,
emedan dessa motorer äro robustare och oömmare ocli
knappast kunna misshandlas genom felmanövrering.
Efter den överblick över kopplingens verkningssätt,
som här lämnats, inses nu därjämte utan vidare, att
Pulviskopplingens förmåga att möjliggöra motorns
start till fullt varvantal praktiskt taget i tomgång
medför, att kopplingen i viss mån utgör ett startskydd
även för alla andra slag av elektriska motorer, enär
risken för överhettning av dessa och tillhörande
på-dragningsmotstånd nedsattes.
KGM
Fig. 6 b. Uppdragningsmoment. Pulver B. 400 gr. JVi = motorns
varvantal, N2 = drivna maskinens varvantal.
alls icke kommer i fråga. Först sedan motorn sålunda
startat i tomgång, sker uppdragning (igångsättning
och acceleration) av arbetsmaskinen, men härför
erfordras nu mycket liten strömstyrka, emedan motorn
får tillfälle att utföra detta arbete vid ett varvantal,
där moment- och strömkurvorna ligga gynnsamt till.
Det nu relaterade förloppet illustreras tydligt i fig.
5, som visar två oscillogram upptagna vid start av en
svängmassa medelst en 3 hkr asynkronmotor med
kortsluten rotor, det övre då fast koppling användes
Förbränningsmotorn, vilken som stationär
kraftkälla på senare tid fått ökad användning, har ju som
bekant ett idartmoment, som praktiskt taget är lika
med 0, varfer den måste startas obelastad, varefter
belastningen successivt inkopplas. Detta har gjort,
att man hittills fått verkställa detta genom en särskild
manöver med icke automatiskt verkande
axelkopplingar eller genom organ för remmens överflyttning
från noll- till drivskivan. En känd sak är även
förbränningsmotorns känslighet för överbelastning, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
