Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
resulterar i att varvantalet sjunker, så att motorn till
slut stannar. Detta har å andra sidan gjort, att man
även här använt sig av motorer avsedda för betydligt
högre effekt än som motsvarar det normala behovet.
Anbringas en Pulviskoppling mellan motorn och det
drivna aggregatet, har man på en gång sörjt för
motorns start utan belastning samtidigt som man får en
fullkomligt automatiskt verkande successiv
igångsättning som även borteliminerat risken för motorstopp
vid en momentan överbelastning.
Utöver vad som tidigare nämnts om
Pulviskopplingen såsom överbelastningsskydd under drift, bör
ytterligare framhållas vilket ovanligt smidigt organ
densamma är för detta ändamål på grund av att den
kan fininställas på önskat värde å slirmomentet
genom reglering av pulverkvantiteten. Ökning eller
minskning av pulvermängden är ju nämligen en
ytterst enkel manipulation.
Det i Pulviskopplingen nya och väsentliga i
förhållande till förut kända centrifugalslirkopplingar är, att
det kraftöverförande mediet utgöres av ett
pulver i stället för solida metallklotsar eller
metalllameller.
Vid alla slirkopplingar omsättes under slirningen en
viss mängd energi i värme. Vid kopplingar med
klotsar av metall sker denna energiomsättning direkt i
beröringsytan mellan klotsarna och sekundärhusets
vägg, vilket har till följd dels mekanisk förändring
genom slirning av friktionsytorna och dels lokal
temperaturstegring därstädes. Båda dessa
omständigheter föranleda
ändringar i
friktionskoefficienten, vilka
efter tillräckligt
långvarig slirning
resulterar i
avsevärda variationer i
slir-momentets storlek.
Då
Pulviskopplingen slirar, beror
detta på att pulvrets
inre friktionskrafter
övervinnas av
belastningen och
slirningen föranleder,
att hela
pulvermassan kommer i
"strömning", analog
med
vätskeströmningar såsom förut
påpekats. Denna inre
friktion
åstadkommer naturligtvis då
uppvärmning av
pulvret, men dels
sker denna
uppvärmning i hela
pulvermassan praktiskt taget på en gång, dels och
framförallt medför denna uppvärmning icke någon störande
förändring av pulvrets inre friktion. Emedan
kopplingens konstruktion är sådan, att slirning icke
förekommer mellan pulvret och sekundärhusets vägg, är
det uteslutande pulvrets egen inre friktion, som tages
i anspråk vid slirningen. Då denna, såsom nyss
nämndes, icke märkbart påverkas av en
temperaturstegring, är det tydligt, att man vid Pulviskopplingen kan
komma till en helt annan konstans å slirmomentet än
med förut kända konstruktioner.
Efter denna allmänna orientering rörande
kopplingens konstruktion och verkningssätt torde framhållas
några speciella utföringsformer av kopplingen. Den i
fig. 1 visade kopplingen är utrustad med i navet fast
monterade vingar. Det är uppenbart, att kopplingen i
detta utförande med identiskt lika verkan kan drivas
i båda rörelseriktningarna. Detta är en för
Pulviskopplingen specifik egenskap, och detta utförande
torde i vanliga fall vara det önskade. Emellertid
förekomma specialfall, där det kräves, att kopplingen
skall driva i ena rörelseriktningen och vara
självutlö-sande i den andra. Sådana fall förekomma vid drift
av vissa svängmassor, exempelvis separatorer och
dylikt, där det är ändamålsenligt, att motorn, då
strömmen brytes, har tillfälle att stanna utan att bromsa de
sekundära massorna. Fig. 7 visar en sådan
konstruktion, där vingarna äro fällbara i ena riktningen, och
av bilden framgår vingarnas läge, dels då primärsidan
driver, och dels då sekundärsidan är den
drivande.
Vid tillfällen då man önskar att behålla primära
axeln roterande och sekundäraxeln frikopplad,
stillastående, är det önskvärt att göra kopplingen till- och
frånslagbar. Detta kan ske genom att vingarna göras
vridbara, så att de kunna inställas i ett plan vinkelrätt
mot det, då de befinna sig i arbetsläge. En sådan
konstruktion framgår av fig. 8. Genom kuggstången
R, som påverkas av spaken S, vrides vingens 0 till
kuggdrev utbildade axeltapp kring sitt centrum, och
vingen kan erhålla vilket önskat läge som helst mellan
0 och 90 grader, varigenom beroende på vinkeln varje
önskat varvantal på sekundäraxeln kan erhållas från
högsta varvantal ned till full frikoppling.
De effektbelopp, som kunna överföras medelst
Pulviskopplingen, äro som förut nämnts beroende på flera
faktorer såsom diameter, pulvermängd, varvantal
m. m. Ett genomgående drag för Pulviskopplingen
är dock, att dess dimensioner äveii för stora
hästkraftbelopp och relativt låga varvantal kunna hållas
inom mycket måttliga gränser. Såsom ett exempel
B O E. P-
Fig. 8.
kan framhållas att med en kopplingsdiameter av
endast 650 mm har vid ett så lågt varvantal som 300
varv/min. överförts en effekt av ej mindre än 230
hkr. Detta visar, att Pulviskopplingen kan komma
till stor användning även vid de grövre industrierna,
såsom inom järn- och gruvindustrien för drift av
valsverk, saxar, kulkvarnar, malmkrossar etc. I övrigt
torde det för var och en stå klart vilket oerhört
användningsområde, som finnes för en god slirkoppling.
Fig. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
