- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Väg- och vattenbyggnadskonst /
12

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

TEKNISK TIDSKRIFT

23 febr. 1929

själv, under salut. 9. Promotors bekransning av
Promo-vendi, under salut. 10. Avslutningsmarsch. — Det jubel,
med vilket särskilt promotors på fikonspråket framförda
hälsningstal mottogs, övergår allt vad referenten tidigare
bevittnat i den vägen inom föreningens lokaler.

Senare under nachspielet följde tal av Promovendi på
grekiska, latin ni. fi. språk, tal av ordföranden för
dagens föredragshållare och för avgående styrelseledamöter
och funktionärer, tal av den avgående vice ordföranden,
sekreteraren och ceremonimästaren m. fi. samt sång och
musik.

G. R—t.

Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst höll den 14 januari ordinarie
sammanträde å föreningens lokal under ordförandeskap av
kapten Mauritz Serrander.

Efter vederbörlig justering av protokollet från
föregående sammanträde meddelade ordföranden, att
styrelsen från föreningens styrelse mottagit ett förslag om att
de avdelningar, vilka i sina namn hava ändelsen "konst",
eventuellt skulle låta denna ändelse bortfalla, varigenom
avdelningens namn skulle bliva "Avdelning för väg- och
vattenbyggnad". Avdelningen beslöt uttala, att
tillräckliga skäl ej förelågo till ändring av namnet "Avdelning
för väg- och vattenbyggnadskonst".

Ordföranden uppläste en skrivelse från föreningens
styrelse rörande från Sveriges tegelindustriförening
inkommen begäran om föreningens medverkan till
utarbetande av förslag till nya bestämmelser för murtegel.
Föreningens styrelse hade vid sammanträde den 9
januari beslutat uppdraga åt en kommitté att
omhändertaga detta ärende och därvid i första hand till styrelsen
iukomma med yttrande om, på vad sätt kommittén
ansåg lämpligt, att utredning i ärendet bleve verkställd.
Till sammankallande ledamot i denna kommitté hade
styrelsen utsett professor H. Kreuger, varjämte
styrelsen hade beslutat uppdraga åt styrelserna för
föreningens avdelningar för husbyggnadskonst och väg- och
vattenbyggnadskonst att vardera utse två ledamöter i
kommittén. Major Ernst Lihdh och kapten Ragnar
Brink blevo därefter valda till ledamöter i nämnda
kommitté.

En av förutvarande sekreteraren, civilingenjör Gösta
Richert, upprättad och av styrelsen godkänd berättelse
över avdelningens verksamhet under år 1928 lades till
handlingarna. (Berättelsen återgives på annat ställe i
detta häfte.)

Härefter höll överingenjören vid statens
järnvägsbyggnader, överste Hjalmar Fogelmarck, ett med
talrika ljusbilder illustrerat föredrag om
"Järnvägsbyggandet i Sverige, dess senaste skede och dess
framtidsutsikter."

Det vittomfattande ämnet behandlades såväl ur
historisk, allmänt politisk som ekonomisk och teknisk
synpunkt, och föredraget gav en fullödig bild av det
jättearbete, som sedan järnvägsbyggandets början i Sverige
på 1850-talet till dato utförts. Sveriges hela järnvägsnät
eller en sammanlagd bansträcka av 16 000 km hade
sålunda utbyggts på den relativt korta tidsperioden av

75 år, representerande ett i järnvägarna nedlagt kapital
av 1,9 milliarder kr.

Ett alldeles särskilt stort intresse tilldrog sig
föredragets sista del eller järnvägsbyggandets
framtidsutsikter. Föredragshållaren framhöll, att den egentliga
epoken av järnvägsbyggandet helt givet numera får
anses avslutad, men att dock en hel del arbeten såsom
dubbelspårsbyggen och andra kompletterande arbeten
vid redan färdiga banor samt vissa nybyggen allt
fortfarande säkerligen komma i fråga. Av nya banor
var det särskilt inlandsbanan och dess tvärbanors
färdigställande som berördes. Det ännu ovissa
kommunikationsproblemet, järnväg eller billinje Torneå—Pajala,
behandlades så till slut.

Sedan ordföranden framfört avdelningens tack till
överste Fogelmarck för det auktoritativa och synnerligen
intresseväckande föredraget, förklarades ordet fritt.

I den därpå följande diskussionen, vilken i huvudsak
rörde sig om frågan biltrafik kontra järnvägstrafik samt
om den ifrågasatta banan Torneå—Pajala, deltogo
kapten H. N. Pallin, ingenjör C. Sylwan, major W. Kleen
vid Generalstaben, major C. A. Nordberg,
generaldirektör A. Granholm, kapten L. Spärr, civilingenjör E.
Nordendahl samt föredragshållaren. (Föredraget i dess
helhet och ett referat av diskussionen torde komma att
publiceras i ett senare nummer av tidskriften.)

Efter sammanträdet, som bevistades av ett 60-tal
föreningsmedlemmar, följde supé och nachspiel.

Vid detta höll kapten Sten Edholm ett av allvar och
djup humor i lyckligaste förening buret föredrag med
roande bilder över ämnet "En svensk ingenjörs
upptäcktsfärd i Anatolien." Färden hade helt nyligen
företagits och avsåg att undersöka möjligheterna för svenskt
initiativ att exploatera turkiska naturtillgångar och
därvid främst skogstillgångarna. Det gällde sålunda att
bl. a. få ett begrepp om möjligheterna för timrets
flottning och transport över huvud taget samt för dess
förädling, varför resan i Anatolien, som företogs med såväl
järnväg och bil som till häst och till fots blev ganska
omfattande. Men det var ej om denna sida av färden,
föredragshållaren egentligen talade, utan om de
allmänna reseintrycken. Kemål pasclias lyckliga och av
turkarna till fullo uppskattade moderniseringsarbete,
ofta avspeglat i de mest drakoniska åtgärder,
spritfrågan, vägfrågan, matfrågan, loppor och löss, sång och
musik, fatalism, det under svensk-dansk-norsk ledning
pågående järnvägsbygget, galge med bekväm hängplats
för 9 personer, svenskarnas goda namn och rykte,
kvinnans ställning såväl i stad som på landet, allt skildrat
på kornet, vad kunde man mer begära!

E. Aqt.

Åbo stads hamnbyggnadstävlan. Första priset, 100 000
mark, har tilldelats byråingenjören Erik Garberg,
Malmö, vilken som medhjälpare haft ingenjör S.
Lindahl, Malmö. Andra priset, 60 000 mark tillföll Siemens
Bauunion, Berlin-Siemenstadt, och tredje priset ingenjör
G. Lind, Helsingfors. 17 tävlande har deltagit, varav två
från Finland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929v/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free