Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 febr. 1929
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
55
400
10 r2 14 16 IS 70 22 24
Älder, dog or
Fig. 2. Inverkan å betongens styrka av frysning vid låg ålder.
Använd blandning 1:2:3 med 6’/« gallons vatten (23,c liter)
pr säek (= 42,7 kg).
stenpartiklarna och vid frysning bryta bindningen med
cementet.
De erhållna resultaten tyda på att betongen bör
skyddas mot frysning under åtminstone en vecka vid 70 °F
(= 21 °C) eller dubbelt så lång tid vid en temperatur av
35 ° F (= 2°C).
Uppgifter om enskilda järnvägsanläggningar under år 1928.
1) Under år 1928 har kungl, maj:t icke beviljat
koncession på någon ny järnväg, men däremot på följande
båda spårvägar:
Längd Spårvidd
km m
Uppsala—Mälaren ...................... 7,3 1,435
Gävle—Bomhus (Nygàrdarne) .......... 3,8 1,435
2) Under året har ej koncession sökts på någon ny
järnväg.
3) Koncessionen har förverkats för järnvägen Uppsala
—Kerstinbo.
4) Kungl, maj:t har under året avslagit ansökning om
koncession på järnvägen Tranås—österbymo.
5) Koncessionsansökningarna hava återkallats för
järnvägar Arvika—Fredros och Sunne—Kymmen samt
spårväg Saltsjö Järla—Skuru.
6) Under år 1928 har arbetet igångsatts på järnvägen
Ulricehamn—Jönköping. I övrigt är vid årets utgång
icke någon ny enskild järnvägsbyggnad under arbete.
7) För följande nya järnvägar, spårvägar och
ban-aelar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under år 1928
meddelat trafiktillstånd:
Längd Spårvidd
km m
Billingsfors—Arvika (Gilserud) ....... 120,6 1,435
med bibana Järnskog
(Beted)—Skillingsfors ........................ 19,1 1,435
Åmål—Årjäng ........................ 68,9 1,435
med bibana Hallanda—Kättilsbyn ... 4,3 1,435
Delen Altorp—Lahäll av
Djursholmsbanan ............................. 1,6 0,891
Uppsala—’Mälaren (Graneberg), spårväg 7,3 1,435
Förlängning inom Sundbyberg av
spårvägen Haga södra grindar—Sundbyberg 1,5 1,435
Härförutom har den såsom enskild bana anlagda
Limedsforsen—Särna järnväg med en längd av 99,2 km
fullbordats och samtidigt övergått i statsbanenätet.
8) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under året
utfärdat avsyningsbetyg för järnvägarne:
Billingsfors—Arvika med bibana Järnskog (Beted)—
Skillingsfors.
Strömma—Harmånger (Edsäter).
9) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under år
1928 medgivit ökning av tåghastigheten på följande
järnvägar :
Sölvesborg—Olovström—Älmhult,
Jönköping—Vaggeryd,
Varberg—Borås,
Borås—Herrljunga,
Delarna Njurunda—Hudiksvall och
Iggesund—Söderhamn av Ostkustbanan,
Kalmar—Torsås,
Norra Hälsinglands.
10) Under år 1928 hava följande fusioner ägt rum.
Hälsingborg—Hässleholm har arrenderat Ängelholm—
Klippan, Borgholm—Böda och Södra Ölands järnvägar
hava sammanslagits, Slite—Roma, Klintehamn—Roma
och Klintehamn—Hablingebo hava bildat gemensam
trafikförvaltning och Norsholm—Västervik—Hultsfred har
köpt Vimmerby—Spångenäs.
J. A.
Tjälproblemet. Efter "tjälmötet" i Luleå i oktober 1925
påbörjade Svenska väginstitutet undersökningar i
tjälfrå-gan, för vilket ändamål en särskild delegation tillsattes.
Samarbete etablerades med Sveriges geologiska
undersökning, och undersökningarna ha under de senaste två
åren till större delen bedrivits av nämnda institution
för medel som ställts till förfogande från Svenska
väginstitutet och under samarbete med väginstitutet genom
dess tjäldelegation och dess sekreterare. Försöken ha
i stor utsträckning utförts vid Statens provningsanstalt.
Publiceringen pågår i Sveriges geologiska
undersöknings skriftserie C; då emellertid på grund av
tjälfrå-gans betydelse ett så snabbt framläggande som möjligt
av resultaten är önskvärt har fil. lic. Gunnab Beskow
i Svenska vägföreningens tidskrift nr 1, 1929, påbörjat
publiceringen av en sammanfattning av resultaten och
behandlar först tjälbildningens och tjälskjutningens teori.
I en senare uppsats komma de viktigaste praktiska
resultaten att behandlas.
Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst höll den 25 mars extra
sammanträde för behandling av från föregående sammanträde
uppskjutet ärende å föreningens lokal under
ordförandeskap av civilingenjör E. Paul Wretlind.
Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat och
begärde avdelningens godkännande av
föredragningslistan, vilken hemställan omedelbart bifölls, varefter
protokollet från sammanträdet den 11 mars justerades.
Civilingenjör E. Paul Wretlind lämnade härefter i
egenskap av ordförande i en inom avdelningen tillsatt
kommitté för uppgörande av "Förslag till nya
bestämmelser för vägentreprenader" en redogörelse för nämnda
förslag.
Talaren framhöll, att avsikten med förslaget var att
erhålla sedan länge av behovet påkallade enhetliga
väg-entreprenadbestämmelser, vilka skulle utgöra en
motsvarighet på vägbyggnadsområdet till statens
upphandlingsförordning, samt ingick därefter på de olika
huvudpunkterna i förslaget. Härvid underströks bl. a. särskilt
frågan om den gamla ur
entreprenadverksamhetssynpunkt ogynnsamma bestämmelsen angående arbetslösas
anställande vid vägarbeten samt att med i
bestämmelserna omnämnd "kontrollant" skulle avses den av
beställaren särskilt tillsatta kontrollanten och således ej
statens kontrollant.
Sedan ordföranden relaterat av överstelöjtnant I.
Petersson till honom skriftligen gjorda
randanmärkningar till förslaget, förklarades ordet fritt, varefter en
ingående diskussion om förslagets olika punkter vidtog.
Häri deltogo civilingenjör G. Dahlbebg, löjtnant Sven
Ebikson, kapten L. Spakb, civilingenjör E. Hedstböm,
civilingenjör K. J. Gendt, civilingenjör A. Ahlén, kap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
