- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Väg- och vattenbyggnadskonst /
78

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

TEKNISK TIDSKRIFT

28 sept. 1929

lastningshöjden i mitten av belastningsytan blir c:a
10,2 m.

Härvid har — såsom tidigare framhållits —
belastningen antagits verka såsom av varandra oberoende
stavar eller pelare, eller hava, då det gäller
belastning från en platta, friktions- och sidokrafterna
emellan plattan och jorden försummats.

Fig. 17. Samverkande kohesion och friktion; beteckningar m. m.
för bestämmande av den möjliga belastningen.

Dessa friktions- och sidokrafter hava emellertid en
väsentlig inverkan, och genom dem ökas bärigheten
betydligt, särskilt vid större friktionsvärden, utöver
den enligt (35) beräknade belastningen.

Dessa förhållanden komma eventuellt att närmare
behandlas i en senare uppsats. Det kan emellertid i
detta sammanhang redan här framhållas, att nyttan
av t. e. en rustbädd under en jordbank å lös mark
icke beror så mycket på rustbäddens styvhet utan
huvudsakligen på dess förmåga att i sidled förankra
och sammanhålla belastningen, så att den verkar som
en sammanhängande och sammanhållande
plattbelastning i stället för som stav- eller pelarebelastning.

Hittills hava endast behandlats förhållandena vid
relativt långsträckta belastningsytor. Vid i
längdriktningen — vinkelrätt mot bildplanet —
begränsade belastningsytor, t. e. cirkulära eller reguljärt
polygonformade, bliva förhållandena betydligt mera
komplicerade. För behandlingen av ett dylikt fall
får man tänka sig ett segment av belastningsytan ut-

Fig. 18. Samverkande kohesion och friktion; diagram för
bestämmande av måttet na för vissa givna jordegenskaper (jfr. fig. 17).

skuret och taga hänsyn även till de i snittytorna
befintliga krafterna. Glidytan blir här ej
cirkulär-cylindrisk utan torusformad.

Å fig. 19 visas en grafisk behandling för ren
friktionsjord för utrönande av den friktionsvinkel, som
erfordras för uppbärande av en triangelformad eller
rättare konformad, resp. pyramidformad, belastning
med diagramlutning 1 :1 på en cirkulär eller
polygonal belastningsyta. A är belastningsytans
medelpunkt. Den utskurna sektorns centrivinkel är
godtyckligt väld; dess storlek inverkar — såsom lätt
inses — ej på resultatet, blott den är relativt liten.

Jordtrycken i snittytorna antagas verka horisontalt
och äro beräknade efter den vanliga jordtrycksteo-

2 / \

rien med plana glidytor, J = ^ t g2 (é5 —
Resultatet har blivit, att denna belastningslutning,
1:1, fordrar en friktionsvinkel av <p— 10,°7. Vid
mycket långsträckt belastningsyta medgiver denna
friktionsvinkel enl. det föregående (fig. 8) en
belastningslutning av endast 0,67 :1. Belastningshöjden
i en rund eller kvadratisk, resp. reguljärt polygonal,
belastningsytas mitt blir sålunda vid denna
friktionsvinkel 50 % större än belastningshöjden i mitten av
en långsträckt belastningsyta med bredden — den
runda belastningsytans diameter eller den
kvadratiska belastningsytans sida, resp. den polygonala
belastningsytans minsta tvärmått.

I detta fall innebär detta — såsom lätt inses —,
att medelbelastningen per ytenhet vid alla de
ifrågavarande belastningsytorna blir densamma.
Detsamma bör tydligen då även tillnärmelsevis gälla för
alla andra belastningsytor med samma bredd, och
man skulle sålunda kunna uppställa den hypotetiska
satsen, att vid ren friktionsjord den möjliga
medelbelastningen per ytenhet å en rektangulär eller
elliptisk belastningsyta bestämmes av belastningsytans
minsta breddmått, nämligen så att den är
proportionell mot detta mått. Huruvida detta kan
generaliseras att gälla vid alla friktionsvinklar är ännu svårt
att säga, men åtminstone inom de gränser, denna
undersökning avser, torde det tillnärmelsevis gälla.

En motsvarande undersökning för ren
kohesions-jord blir rätt invecklad, bl. a. emedan en analytisk
behandling, liknande den här förut för långsträckta
be-lastningsytor visade, ej synes kunna genomföras, och
en grafisk beräkning ej kan stöda sig på den
likformighet, som konstruktionerna vid ren friktion
erhålla. Den har därför åtminstone tillsvidare skjutits
åt sidan, men man kan resonemangsvis sluta
sig till, att vid ren kohesionsjord den möjliga
medel-belastningen per ytenhet sannolikt bör bliva något
större vid en rund, resp. polygonal, belastningsyta
än vid en långsträckt med samma breddmått. Man
torde emellertid ej göra något större fel och i varje
fall intet fel åt "farliga" hållet, om man i alla fallen
antager samma möjliga belastningsintensitet, som
förut funnits för långsträckta belastningsytor, dvs.

k

p — yhz=i -— (jfr (8)). I varje fall bör detta värde
0,18

gälla för kantbelastningsintensiteten.

Vid samverkande kohesion och friktion torde man
— inom de här behandlade gränserna — på grund
av nyssnämnda hypoteser kunna utgå ifrån ett
liknande förhållande och sålunda för en viss
rektangulär eller elliptisk belastningsyta antaga den
möjliga medélbelastningen pr ytenhet till
tillnärmelsevis samma värde, som den enl. (35) beräknade
medelbelastningen för en långsträckt belastningsyta
med bredden — den ifrågavarande belastningsytans

P

minsta breddmått, dvs. = —-. Beträffande denna be-

2 b

lastnings fördelning kan man utgå ifrån, att den vid
belastningsytans kanter har värdet y hk och sedan
inåt stiger ungefär såsom vid den långsträckta plat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929v/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free