Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 sEpt. 1929
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
79
tan, men hastigare, till ett maximum i
belastningsytans medelpunkt (jfr fig. 16).
Vid här meddelade beräkningar samt
konstruktioners och ritningars utförande har
civilingenjör Valter Kjellman biträtt författaren
såsom hos denne anställt tekniskt biträde.
Av det ovan under B. 2. anförda framgår, att
vid ren friktionsjord å relativt
långsträckta belastningsytor totalbelastningarna
■per längdenhet skulle vara proportionella mot
kvadraterna på belastningsytornas bredder, och
av det senare anförda, att — likaledes vid ren
friktions jord —- å sinsemellan likformiga
belastningsytor totalbelastningarna skulle vara
proportionella mot kuberna på belastningsytornas
varandra motsvarande breddmått.
Ehuru detta enligt det föregående endast
skulle gälla för pelarebelastning, dvs.
belastningsplattor utan friktion å undersidan, bör
motsvarande — på grund av likformighet i
konstruktionerna — även kunna antagas
åtminstone tillnärmelsevis gälla för sammanhängande
belastningsplattor med friktion emellan
plattorna och jorden; dock bliva i senare fallet —
såsom förut anförts — de möjliga
belastningarna betydligt större än i det förra.
Dessa förhållanden hava rätt väl bekräftats
genom några å Tekniska högskolans
vattenbygg-nadslaboratorium av författaren med biträde av l:e
assistenten, civilingenjör Erik .Lindquist nyligen
utförda belastningsförsök. Dessa, som utförts å en
mycket finkornig, praktiskt taget kohesionslös, torr
sandmassa med en inre friktionsvinkel av c:a 31° och
med belastningsplattor av olika dimensioner (från
5 till 30 cm breddmått och längder från 5 till nära
60 cm), hava nämligen med relativt små avvikelser
Tabell 3.
[-Belastningsplattans-]
{+Belastnings- plattans+} storlek cm X cm Antal
kvalificerade försök Total bärighet i
medeltal kg Belastning pr ytenhet kg/cm2 Belastningen per ytenhet,uttryckt i plattans (minsta)
breddmått kg/cm3 Avvikelse från
medeltalet av
siffrorna i föreg. kolumn %
5X5 5 10,1 0,40 0,080 + 14
5 X 25 4 45 0,36 0,072 + 3
5 x 59 3 129 0,44 0,088 + 26
10 X 10 3 65 0,65 0,065 - 7 1
10 X 20 3 121 0,60 0,060 — 14
10 X 30 3 210 0,70 0,070 + 0 ’
10X59 3 423 0,72 0,072 + 3
15 X 15 3 243 1,08 0,98 0,072 + 3
15 X 30 3 438 0,065 — 7
15 X 45 3 679 1,01 0,067 — 4
15 X 59 3 958 1,08 0,073 + 4
20 X 20 4 628 1,57 0,070 + 13
20 X 40 3 982 1,22 0,061 — 13
20 X 59 3 1479 1,25 0,063 - 10
20, rund 3 404 1,28 0,064 — 9
25 X 25 5 1175 1,88 0,075 + 7
30, rund 4 1284 1,82 0,061 — 13
medeltal 0,070
givit till resultat, att i samtliga undersökta fall
medelbelastningen per ytenhet vid brott utgör c:a 0,07 b
kg lem2, där b — belastningsplattans minsta
breddmått i cm.
Fig. 19. Endast friktion; grafisk beräkning för bestämmande av farligaste
glidytan och erforderliga friktionsvinkeln vid viss konisk eller pyramidformad
belastning på en rund eller reguliärt polygonal belastningsyta.
Några av de erhållna försöksvärdena framgå av
efterföljande tabell 3.
Försöken hava utförts i en trälåda med två tjocka
glasväggar och med hävstångsbelastning (se fig. 20).
(Apparaten användes av författaren första gången
för cirka tjugo år sedan för belastningsförsök å lera.)
Plattornas nedsänkning vid den successivt ökade
belastningen observerades å de å bilden synliga
rörelsemätarna, och brott ansågs föreligga, då
ned-sänkningen visade tendens att tilltaga även utan
belastningsökning. Försöken torde småningom komma
att utsträckas dels till samma sand i fuktigt och
vattenmättat tillstånd, dels till jord med övervägande
kohesion, lera.
Zusammenfassung.
Dieser Aufsatz ist als eine Fortsetzung der Arbeit
des Verfassers: "Erdstatische Berechnungen mit
Reibung und Kohäsion (Adhäsion) und unter Annahme
kreiszylindrischer Gleitflächen" (Berlin 1927. Verl.
Wilh. Ernst & Sohn) anzusehen und behandelt
entsprechende Berechnungen für senkrechte Last auf
wagerechter Bodenfläche.
Die Last wird hauptsächlich als "Pfeilerlast", d. h.
ohne seitlichen. Zusammenhang, angenommen, und
bei Plattenbelastung werden die Reibung und
andere Seitenkräfte ’in der Berührungsfläche zwischen
der Platte und dem Boden vernachlässigt. Es wird
jedoch hervorgehoben, dass der Zusammenhang bei
Platten und die dabei auftretenden Seitenkräfte eine
erhebliche Vermehrung der Tragfähigkeit
veranlassen.
Es wird nachgewiesen, dass im Querschnitt einer
langgestreckten Belastungsfläche jene
Lastverteilung, welche eine gleichmässige Beanspruchung des
Bodens zum Bruch verursacht:
1) bei nur Kohäsion gleichmässig ist, d. h.
Rechteckbelastung laut Fig. 3;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
