Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 12
TEKNISK TIDSKRIFT
DEC.’ 1929
VÅG- OCH WrENDYGGNADSRONST ,7
Redaktör– Walo Finne
INNEHÅLL: Om spännings- och formförändringsmätningar å broar, av byråingenjör C. R. Kolm. — Om stivheden
af Jernbanespor med sammensvejsede Skinner, af S. Wildt. — Notiser.
OM SPÄNNINGS- OCH FORMFÖRÄNDRINGSMÄTNINGAR
A BROAR.
Av byråingenjör C. R. Kolm, Stockholm.
Den tiden torde nog för länge sedan få anses vara
förbi, då broingenjören nöjde sig med att genom
enbart teoretiska spekulationer försöka lösa alla de
invecklade problem, som en brokonstruktion kan
ställa honom inför. Fastmer torde hos den moderne
broingenjören förefirinas ett behov att genom
modellförsök i laboratorier eller genom av spännings- och
formförändringsmätningar åtföljda belastningsprov å
färdiga broar söka att öka sina kunskaper om
konstruktionernas verkningssätt ävensom utröna
riktigheten av tillämpade beräkningsmetoder, vilka, såsom
ofta vilande på teoretiska förutsättningar, i mer eller
mindre grad motsvara verkligheten.
I utlandet har intresset för bromätningar sedan
länge varit stort. Redan i slutet av 1800-talet
utförde fransmannen Rabut spännings- och
nedböj-ningsmätningar å broar, varvid av honom
konstruerade apparater kommo till användning. Ungefär
samtidigt var Fränkel i Tyskland sysselsatt med
liknande arbeten. Rabuts spänningsmätare har
sedermera delvis omarbetats och förbättrats av den
schweiziske ingenjören Mantel, vilken även är
konstruktör av den för vinkelmätningar avsedda
Minometern. Spänningsmätare hava vidare konstruerats
av holländaren Okhuizen och fransmannen
Mes-nager, varjämte tysken Leuner, delvis i samarbete
med Fränkel, utarbetat flera bromätningsinstrument.
De nu nämnda instrumenten jämte ytterligare några
dylika äro beskrivna i broschyren "Beschreibung von
Apparaten zur Untersuchung von eisernen und
massiven Bauwerken", utgiven av de schweiziska
förbundsbanorna, vilka järnvägar äro innehavare av en
synnerligen rikhaltig samling bromätningsinstrument.
En mångfald mätningar hava kommit till utförande
med användande av nämnda apparater, särskilt i
Schweiz, vilket land under senare tider i viss mån
kan anses vara föregångsland inom
bromätningstekniken. Under innevarande århundrade har man allt
mer börjat att intressera sig för det dynamiska
tillskottet, och omfattande spännings- och
nedböjnings-mätningar hava blivit utförda i England, Frankrike,
Schweiz, Tyskland, Amerika och Indien för
bestämning av detsamma. Under dessa försök visade sig
emellertid de hittills tillgängliga instrumenten icke
tillräckligt tillförlitliga, vilket förhållande föranledde
tyska riksbanorna att år 1924 utlysa en pristävling
om bromätningsinstrument. Genom denna pristävling
erhöllos visserligen inga fullgoda instrument för
dynamiska mätningar å broar, vilket var avsikten, men
måste dock framhållas, att tävlingen ifråga kraftigt
bidragit till att förbättra instrumentens konstruktion
ävensom öka intresset för bromätningar. Under åren
efter fredsslutet hava synnerligen intressanta
mätningar kommit till utförande å ett flertal broar i
Ryssland, vilka mätningar stått under ledning av
Folk-kommissariatets vetenskapligt-tekniska kommitté för
trafikväsendet. Mätningarna ifråga äro beskrivna i
band nr 89 av kommitténs forskningsarbeten, vilket
band finnes utgivet i tysk översättning (Ergebnisse
der experimentellen Brückenuntersuchungen in der
U. S. S. R., Moskau 1928). Även i Sverige hava
bromätningar kommit till utförande, om ock i mindre
omfattning. Jag vill i detta sammanhang erinra om
de i denna tidskrift (V. o. V. 1924, nr 4 och 5) förut
beskrivna mätningarna å broar vid statens järnvägar
för utrönande av tåglastens dynamiska inverkan å
brokonstruktioner. Bromätningsproblemet är kanske
för närvarande mer aktuellt än någonsin inom ledande
ingenjörskretsar i utlandet. Bevis lämnades också
härför vid föregående års brokongress i Wien, där
bland annat ämnet "Mätningar å byggnadsverk" var
föremål för ingående diskussion och ett av föredragen
behandlade ett elektriskt bromätningsinstrument. Då
frågan, såvitt författaren har sig bekant, hitintills
blivit föga beaktad i vår svenska tekniska litteratur,
må det synas berättigat att här nedan något närmare
beröra densamma.
Mätningarnas ändamål har ovan antytts vara att
lära känna konstruktionernas verkningssätt samt
kontrollera tillämpade beräkningsmetoder. För
konstruktören är det av betydelse att genom mätningar å den
färdigbyggda bron få taga del av huru
konstruktionerna verka, huru, med andra ord uttryckt,
beräknade och verkliga spänningar och formförändringar
stämma överens. De vid mätningarna gjorda
iakttagelserna kunna giva anledning till ändrade och
förbättrade konstruktionsprinciper och mången detalj,
som förefaller underordnad, kan visa sig vara av
betydelse. Ifråga om äldre broar utgöra mätningarna
ett värdefullt hjälpmedel, då det gäller att undersöka
desammas tillstånd och verkningssätt, vilket kan
vara erforderligt antingen i och för en ökning av den
tillåtna trafiklasten eller ock ur trafik
säkerhetssynpunkt, såsom då en bro av en eller annan anledning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
