Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TEKNISK TIDSKRIFT
28 sept. 1929
t. e. vid en naturkatastrof, blivit skadad genom
åverkan av yttre krafter eller då densamma börjar visa
tilltagande svaghetstecken. Det torde med visshet
hava förekommit, att man på grund av ofullkomlig
kännedom om brons tillstånd tagit det säkra i stället
för det osäkra och först underkastat den gamla bron
en dyrbar förstärkning eller helt ombyggt densamma,
innan man tillåtit framförandet av de tyngre
belastningarna. Hade man genom mätningar å bron ifråga
varit i tillfälle att med tillbörlig noggrannhet lära
känna i konstruktionen uppträdande påkänningar och
formförändringar och samtidigt även brons allmänna
tillstånd, hade det kanske varit möjligt att i och med
utgivandet av de relativt ringa mätningskostnaderna
spara de långt större förstärknings- resp.
ombyggnadskostnaderna eller åtminstone reducera desamma
betydligt.
Vidare är att beakta, att ju mer man med visshet
kan påstå sig äga kännedom om alla i en
konstruktion uppträdande spänningar, ju mer kan det anses
berättigat att höja de tillåtna påkänningarna, vilket
i sin tur för med sig en minskning av
byggnadskostnaderna. Det kan icke förnekas, att vår
hittillsvarande kännedom rörande brokonstruktionernas
verkningssätt i stort sett erhållits på teoretisk väg. Ocb
mycket återstår säkerligen ännu att vinna på denna
väg. Men icke förty torde med skäl kunna påstås, att
många problem vänta på sin lösning till följd av att
bromätningstekniken ännu icke nått en för lösningen
av desamma erforderlig utveckling. Ett dylikt
problem är givetvis bestämningen av trafiklastens
dynamiska inverkan på brokonstruktioner. I första
hand har detta problem betydelse för järnvägsbroar,
men med den till följd av automobilismen alltjämt
fortgående ökningen av trafiklastens såväl storlek
som hastighet kommer problemet att få betydelse
även för gatu- och landsvägsbroar. I samband
härmed må framhållas, att ovan nämnda ryska
undersökningar även sysselsatt sig med den dynamiska
inverkan å broar av folklast och ryttare, varvid det
visat sig, att de dynamiska verkningarna av dessa
laster kunna vara betydande. Huruvida det skall
lyckas att slutgiltigt lösa problemet rörande
trafik-lastens dynamiska inverkan å broar med hjälp av
bromätningar, torde icke nu kunna avgöras, men det
finnes anledning förmoda, att denna väg är den
lättast, för att icke säga enda, framkomliga för
lösningen av detta invecklade och svårlösta problem.
Att. förutsättningarna för våra gängse
beräkningsmetoder icke alltid överensstämma med verkligheten
finnas flera exempel på. Vi behöva endast tänka på
våra vanliga fackverkskonstruktioner. Dessa
beräknas som om knutpunktsförbindningarna utgöras av
friktionslösa leder, medan desamma numera så gott
som undantagslöst, åtminstone vid våra europeiska
broar, utbildas som mer eller mindre styva
nitförbindningar. Till följd härav uppstå i
fackverkskonstruktionerna extra spänningar, som icke äro
medtagna i beräkningarna. För des«a extra spänningar
måste en viss säkerhetsmarginal förutses vid
bestämmandet av de tillåtna påkänningarna. För utrönande
av storleken av nämnda extra spänningar, vilket även
varit föremål för en mångfald värdefulla teoretiska
utredningar, har en i Schweiz verksam kommission,
"Die Kommission des Verbandes Schweiz.
Brücken-und Eisenhochbaufabriken (T. K. V. S. B)", samman-
satt av representanter för den statliga
materialprovningsanstalten i Zürich, generaldirektionen för de
schweiziska förbundsbanorna, schweiziska
järnvägs-departementet samt de schweiziska järnverkstäderna,
utfört mätningar å ett betydande antal
fackverksbroar av järn. För vid mätningarna ifråga erhållna
resultat redogör ledaren för kommissionen, professor
Ros, Zürich, i en i samlingsverket Schweizerische
Ingenieurbauten in Theorie und Praxis ingående
uppsats, benämnd "’Nebenspannungen infolge
vernieteter Knotenpunkt-Verbindungen eiserner
Fachwerk-Brücken". Förutom i nämnda uppsats avhandlas
bromätningar i icke mindre än tio av
samlingsverkets uppsatser. Men icke endast de styva
knutpunktsförbindningarnas inverkan å spänningsfördelningen är
det av intresse att lära känna, då det är fråga om
fackverksbroar av järn. Många andra frågor,
såsom farbanekonstruktionens medverkan vid
spänningsfördelningen, de koncentrerade hjultryckens
fördelning genom brobanan å farbanekonstruktionen,
långreglarnas verkningssätt, då desamma, som ofta är
fallet, äro konstruerade som i tvärreglerna
ofullstän-ständigt inspända kontinuerliga balkar, med flera
frågor, erbjuda ett rikt arbetsfält för den
mät.ningsintres-serade ingenjören.
Vad särskilt beträffar de statiskt obestämda
konstruktionerna, vid vilka icke sällan de tidsödande
exakta beräkningsmetoderna kunna tvinga
konstruktören att använda approximativa beräkningsmetoder,
är det av betydelse såväl för det föreliggande fallet
som för kommande beräkningar att genom mätningar
å den färdiga bron kunna kontrollera
överensstämmelsen mellan beräknade och verkliga spänningar och
formförändringar. Sålunda kan man t. e. genom
användande av punktbelastning, i enlighet med vad i
det efterföljande kommer att beröras, undersöka
tillförlitligheten hos de använda influenslinjerna. Den
för brokonstruktioner allt mer använda armerade
betongen för ofta, icke minst tack vare sin
monolitiska karaktär, med sig i statiskt hänseende mer
eller mindre oklart utbildade konstruktioner, vilkas
beräkning icke sällan måste utföras under antaganden
icke helt överensstämmande med de verkliga
förhållandena. Så t. e. vid en valvbro med överliggande
särskild farbanekonstruktion bliva de i valvet
uppträdande spänningarna avsevärt olika, om
farbanekonstruktionen anses medverka vid
spänningsfördel-ningen eller om, såsom ofta är fallet, denna
medverkan försummas. Detta har också bekräftats vid i
Schweiz utförda mätningar å tvenne stora
betongbroar. De alltmer förekommande rambroarna av
skilda slag i armerad betong höra också till de
konstruktioner, beträffande vilka en större klarhet
rörande spänningsfördelningen skulle vara önskvärd.
I nuvarande tidevarv utsättas broarna till följd av
trafikens växande krav för ständigt ökade
belastningar, vilka därjämte önskas framförda med allt
större hastigheter. Samtidigt måste konstruktionerna
givas minsta möjliga dimensioner till följd av rådande
penningknapphet, vilket allt bidrar att minska den
vid äldre konstruktioner ofta befintliga
säkerhetsmarginalen. Det kanske därför i vår tid mer än förut
är av vikt för den konstruerande ingenjören att känna
icke blott materialens hållfasthetsegenskaper utan
även, så noggrant det är möjligt, de påkänningar, som
desamma kunna bliva utsatta för i brokonstruktionen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
