- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Väg- och vattenbyggnadskonst /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27 juli 1929

83

och utan tvivel har han därvid en mycket värdefull
hjälp i mätningar å färdiga broar.

Belastningarna vid mätningarna kunna antingen
vara stillastående, statiska, eller ock framföras över
bron med viss hastighet, dynamiska. Ifråga om
statiska belastningar finnas fullgoda instrument såväl
för spänningsmätningar som för
formförändrmgsmät-ningar. Tyvärr kan detta icke sägas helt vara fallet
med hittills tillgängliga instrument för bromätningar,
då belastningarna äro dynamiska, ehuru det måste
erkännas, att sistnämnda instrument under senare år
blivit avsevärt förbättrade.

De för statiska mätningar mest använda
instrumenten torde numera vara Okhuizen—Huggenbergers
spännings- och töjningsmätare, vanligen benämnd
tensometer, och i stort sett av samma konstruktion
som den förut omnämnda av Okhuizen konstruerade
spänningsmätaren, för spännings- eller
töjningsmät-ningar, mätur av skilda slag för mätningar av
formförändringar i höjd- och sidled samt den likaledes
tidigare omförmälda klinometern för mätning av
vinkeländringar. För ifrågavarande tre instrument, som
äro ingående beskrivna i den redan nämnda
broschyren "Beschreibung von Apparaten zur Untersuchung
von eisernen und massiven Bauwerken", komma
kortfattade redogörelser att lämnas här nedan.

Tensometern, fig. 1, vilar med tvenne eggar på
den konstruktion, som skall undersökas. Mätlängden
utgöres av avståndet mellan dessa båda eggar,
uppgående till 20 mm. Den ena eggen är fast och den
andra rörlig. Då den för undersökning utsatta
konstruktionen längdförändras, fortplantas den rörliga
eggens rörelser genom tvenne hävstångsanordningar
till en visare, vilkens utslag kunna avläsas å den å
instrumentet anbringade skalan. Utslagen å skalan
bliva sålunda proportionella mot längdförändringarna
i den undersökta konstruktionen och kunna därför
bestämmas direkt ur avläsningarna å skalan, när
instrumentets konstant är bekant. Önskas en längre
mätlängd än 20 mm, fastskruvas vid instrumentet en
förlängningsstång, ävenledes försedd med en egg.

Instrumentet vilar i detta fall med sin rörliga egg och
eggen på förlängningsstången på konstruktionen, som
skall undersökas, och mätlängden kommer att utgöras
av avståndet mellan dessa båda eggar. För
tensometerns fastsättning vid den undersökta konstruktionen
användes ett flertal olika anordningar, av vilka några
äro visade i figur 1. Vid järnbroar kan
tensometerns fastsättning med fördel ofta ske med tillhjälp
av elektromagneter.

Av mätur finnas flera konstruktioner med olika
noggrannhetsgrad och avsedda för utslag av växlande
storlek. Figur 2 visar mätur, tillverkade av firman
Stoppani & Ci, Bern. Mäturet Kan vara uppställt på
ett från konstruktionen, som skall undersökas, skilt
fast underlag och därvid vara förbundet med
konstruktionen genom trådar av järn eller ännu bättre
av invar eller genom korta järnstänger. Mäturet kan
även vara fastsatt å själva konstruktionen, i vilket
fall det är förbundet med en fast från konstruktionen
skild punkt genom trådar av nyssnämnt slag. För
trådarnas spänning använder man sig av fjädrar och
motvikter.

Klinometern, vars utseende närmare framgår av
figur 3, utgöres i korthet sagt av ett på en eller flera
linjaler vilande vattenpass, vars inställning sker
genom en med en graderad skala försedd
mikrometerskruv. Om konstruktionsdelen, som skall
undersökas, är horisontell eller har ringa lutning, kan
instrumentet uppställas direkt på densamma medelst
i den ena linjalen befintliga ställskruvar. Gäller det
åter att undersöka en i större lutning belägen
konstruktionsdel, måste en skruvtving komma till

Fig. 3. Klinometer.

Fig. 1. Tensometer.

Fig. 2. Mätur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929v/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free